Rockar livet i Annelistyle.

Användarnamn: Anneli

Intressen:

Mer på profilsidan


Jag föreläser i Göteborg 5 juni - välkomna!

Anneli Wester föreläser i Göteborg 5 juni. Provsmakning av expeditionsmat endast för de som bokat senast 30 maj!

L I F E R U L E S !
Med hjälp av glädje, självdistans och total nakenhet delar jag med mig av min starka livsresa på ett sätt så det är omöjligt att inte beröras – från sexuella övergrepp i uppväxten som ledde till att jag skadade mig själv och vanvård i psykiatrin i sju år som ledde till att jag brände upp mina fingrar och till slut hängde mig – till juristexamen, maraton och vasalopp, 70 länder och magiska världsrekord på topparna i Himalaya och slutligen till att lita på mänskligheten och kärlek igen.

Jäkla massa tjock!

Ibland blandar vi ihop vårt värde med att vi är något som inte är bra. Tjock är inte bra men vi har inte sämre värde för det.

Men det kan vara jobbigt att höra på folk som känner att de har dåligt värde för att de är tjocka. Framför allt om de lägger på mig att jag inte tycker att de är värda för att de är tjocka. Nej, jag tycker inte att man är mindre värd, men det är jobbigt att vara i en sån relation där man anses tycka det. Kan vara jobbigt för den som inte tycker att han/hon är okej för att han/hon är tjock att behöva möta många människors tröttsamhet kring detta. Det är lätt att blanda ihop detta med att man inte är okej som tjock, men det har med beteendet att göra.

Nu till tjock.

The Skycamper har landat!

Hallå, Anneli här, hemma från Pakistan! Jag vet inte i vilken ände jag ska börja, vilken sommar, vilken sjuheslikes jäkla sommar!!! Den roligaste sommaren i hela mitt liv, och aldrig har en resa förändrat mig som människa så mycket som den här. Detta trots att jag inte kom en endaste meter över baslägerhöjd. Utan tvekan, den som har roligast vinner!

Årets Äventyrare 2011 #2

I februari hade jag bjudits till Oman för att föreläsa. Det var fyra overkliga dagar då jag behandlades som en prinsessa. När jag kom hem till hotellrummet en kväll hade jag fått ett mejl. Glenn på Outside undrade om jag kunde ringa. Om jag kunde ringa bums. Jag misstänkte vad det handlade om. Veckan innan, när jag var på skidläger med min sponsor Military Fitness, satt juryn för Årets Äventyrare i möte. Glenn satt i juryn. Jag var nominerad.

Jag svarade kort att jag var i Oman, att jag skulle komma hem på måndag. Då svarade han bra, för du har blivit utsedd till Årets Äventyrare 2011 och vi undrar om du kan komma till Vildmarksmässan. Shit. Hardcoreshit. Jag undrade vad jag skulle göra, om jag skulle tacka ja eller nej, och efter en hel del funderade så bestämde jag mig för ett ja (läs mer om det i #1). När det väl var bestämt så rockade jag loss ordentligt med Spotify och tömde baren på Red Bull all night long.


Hotellet i Oman fast här vet jag ännu inte vad som är i görningen.

Jag meckade dit Janne Corax som prisutdelare och på fredagen kom vi till mässan för lite försnack. Vi hade inga biljetter så det blev att ringa efter Glenn på Outside som kom och mötte oss. När vi kom till deras häng i Discovery Channels launch hälsade jag på lite folk och sen gjorde jag ett alltigenom najs first impression genom en sjuhelsikes avhyvling av Glenn på Outside som säkert undrade varför i helvete det inte finns några äventyrare som är normala i skallen. När jag var klar så var jag uppriktigt klar och vi kunde fokusera på det vi var där för.


Fin bild på Janne som Pierre tog!


Pierre Näsmans motorcykel stod hos "oss" och jag bangade inte en provsitt och japp, ett mc-kort står på önskelistan, det är bara det där med händerna som måste fixas först. Glenn, Janne och Pierre är mina hangarounds!

Jag minns inte vad Janne gjorde, men jag stack till en polare inne stan där jag skulle sova. Vi tjötade lite som bara tjejer tjötar och stack sen till Berns och käka asiatiskt och spanade in stället och utan tvekan så snackade vi ännu mer sånt som bara tjejer snackar om, herregud, men jag kan väl säga så här, helt klart skön avslappnad stämning där på Berns så bjuder du ut mig dit så är jag förmodligen på!

Dagen efter var ju lång så det blev inte sent, vi promenerade hem, men shit, när vi kom hem fick för mig att börja röja på min hemsida. Jag har en hemmasnickrad hemsida som behöver fräschas upp men jag har väntat med förhoppning att kunna få en sponsor som kan hjälpa mig med den en dag, men nu fick jag för mig att det i alla fall behöver rensas bort lite info eftersom jag ju numera har både facebook och den här bloggen. Sagt och gjort, jag tog tag i det där och då. Klockan var halv tre när jag var klar. Herregud vilka ryck man kan få. Hur som helst, mycket av det som är bortrensat dyker upp här i bloggen framöver, inklusive mina favvoprodukter och sånt.

Kvinnliga äventyrsskills äger!

Internationella kvinnodagen – då passar det utmärkt att lyfta fram mina lite mer kvinnliga hardcoreskills i bergen. När det blåser storm i bergen så klarar de flesta en natt. Efter två nätter brukar ungefär 80 procent går ner. Efter tre nätter går resten ner. Då sitter jag lätt en vecka till. Hur kommer det sig?

Det viktigaste är att jag fokuserar på att hålla humöret uppe. När man bangar så bangar man ju mentalt. I alla fall vanligtvis. Men även när det börjar hända andra grejer, förfrusna händer, trasiga tält och annat hårdvarufel, så har oftast mjukvaran, skallen och humöret, bangat redan  innan. Tappar man den mentala orken orkar man inte hålla efter tältet och tältlinorna på samma sätt och det är lättare att tältet går sönder, eller man blir mindre noga med att få i sig tillräckligt med dricka, vilket kan vara meckigt eftersom det tar tid att smälta snö, och då blir man känsligare mot kylan, är man mentalt trött klarar man inte lika lätt att hålla efter händerna om man går ut för att fixa något osv., och vips så har händerna börjat bråka.

Så enligt min modell så är det av största betydelse att hålla sig på bra humör. Då är det lättare att hålla på nogsamheten och detaljerna, på med vantarna när jag går ut även om jag bara ska ut i en halv minut för att fixa en tältlina, och dessutom blir de där tältlinorna fixade. Så frågan är vad jag kan göra för att hålla mig på bra humör.

Jag har det bra för jag är bra på att fantisera. Jag kan krypa ner i sovsäcken och resa vart jag vill i tankarna. Nu har jag lite svårt att skriva det här då jag i höstas, när livet bråkade med mig här på hemmaplan, inte klarade att styra tankarna ens i fem minuter ibland, men i vanliga fall, när jag mår som jag ska, då är jag himla bra på det där. Så jag ligger och tänker på massa kul grejer som jag vet gör mig glad. Jag tycker mig uppleva att om man går in i det ordentligt, nästan som en slags meditation, så svarar kroppens signalsystem och hela kitet, på samma sätt som om man var där man var i tankarna. Inte lika starkt kanske, men systemet styr åt samma håll. Och det är bra, är man glad i kroppen så är det lättare att sitta och trycka i ett tält.

Sida: 1 2 3 Nästa Sista