Bloggar > Annelibloggen > Anneli siktar back to basic

Annelibloggen

Livets äventyr

Anneli siktar back to basic

Det har känts konstigt på sista tiden. Något som är fel. Något jag inte trivs med. Efter mitt blogginlägg igår om ifrågasättandet av mitt världsrekord skrev Adventureblaze den här kommentaren:

"Det verkar numera vardag att folk ifrågasätter claims av diverse världsrekord och "world firsts" hit och dit, vilket iofs inte är så konstigt när många inte ens kan komma överens om vad alpin stil eller solo faktiskt innebär. Efter allt tjat fram och tillbaka mellan parterna som ska bevisa/motbevisa så känns det som att den ursprungliga charmen i själva klättringen som utfördes har försvunnit när debatten väl lagt sig. Själv beundrar jag folk som Urubko och Moro som låter deras prestationer tala för sig själva ("rekord" eller ej). Din prestation att klättra Muztagh Ata på det sättet du gjorde va fantastiskt stark. Hoppas du inte förlorar känslan din prestation gav dig just för att du ger dig in i "rekord/icke rekord" debatten. Rekord eller ej så kvarstår faktum att du gjorde en fantastisk prestation."

Jag kunde inte själv sätta ord på vad som var fel men det är ungefär här skon klämmer. Jag gör det jag gör för att jag tycker om det. Det handlar inte om prestation eller bäst eller nåt sånt. Jag planerar att springa Marathon de Sables, ett värstinglopp där man springer i snitt en maraton om dagen i 6 dagar, i Saharaöknen. Den längsta dagsetappen är runt 9 mil. Jag har inte ett ögonblick intresse av att springa snabbast, inte ens snabbt, min ambition är att göra det med minsta möjliga pina och rent av försöka njuta under färden och att klara att fullfölja. Har man kul klarar man så himla mycket mer.

Jag tältar på toppar för att det är en extra utmaning, vilket jag gillar. Det är dessutom en skön frihetskänsla. I år har jag tältat på två toppar, Muztagh Ata och Åreskutan. Förra året tältade jag på toppen av Helags. Jag tycker det är kul och låt det stanna vid det. Det räcker. Tycker någon det är coolt så är det okej men låt det stanna vid det också.

Jag tältade inte på toppen av Muztagh Ata för att det skulle bli något rekord. Rekordet fick jag på köpet. Jag själv var ganska mallig, och är fortfarande, över att jag klarade det. Men malligheten är ju inte förankrad i rekordet, utan i att jag har kämpat så jäkla mycket för att nå dit jag gjorde och att jag inte gav upp utan fortsatte att fokusera på framkomliga vägar. Och det klarade jag ända in i mål. Det är det mallighet är förknippad med. Ett tag kom jag vilse och faktiskt trodde att det var själva rekordet jag var så glad över men nej. Fel, fel, värstingfel!

Jag säger inte att jag inte har något världsrekord, jag säger inte att mitt claim är fel. Utan jag säger ingenting.

Är det något jag ska fira så är det mitt kämpande. Så idag ska jag göra det. Som en symbol och markering att fortsättningsvis så skippar jag allt vad rekord heter. Jag har inte ens varit hemma i en månad och jag är mycket tacksam att jag inser detta redan. Det kunde ha blivit en rejäl omväg i livet.

Jag har ju lagt mitt vanliga jobb på hyllan för att helt syssla med äventyren ett tag och de måste ju finasieras. Jag klarar vardagsruljansen på skorpsmulorna i skåpet ett tag till i alla fall men har någon en hundring över så sponsra gärna med några meter till Cho Oyu och sen får jag bara ha förtröstan att det löser sig med resten av vardagsekonomin framöver.  

Så fortsättningsvis är riktningen back to basic.

Tack för hjälpen Adventureraze, och även till er andra som på olika sätt harklat er eller försökt peka ut en bättre rikning!

Här är mitt blogginlägg om ifrågasättandet av världsrekordet.
Här är min hemsida.



------------------------------------------------

Här har ni min engelska facebooksida.
Här är min privata svenska facebook, där går det bra att följa mig.  
Och här har ni min hemsida.
------------------------------------------------

Inlagt 2011-09-08 11:39 | Läst 5752 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2011-09-08 15:45   avslutad201208
Det blir bara ännu mer tokigt när du gör inlägg av denna typen. Inget fel alls med att uppskatta uppmärksamhet men då ska man inte hymla med det. Som det är nu så säger du att du gör allt enbart för din egen skull men likväl är du en av dem som syns mest. Varför exponera sig så mycket som du gör i sådana fall? För mig går det inte riktigt ihop...
 
Svar 2011-09-08 17:35   Anneli Wester
Som kontrast till ditt inlägg så fick jag ett meddelande på facebook från en kille som tyckte att just det här inlägget var väldigt bra. Ni måste ha tolkat det väldigt olika.

Jag har inte skrivit på en enda rad att jag gör det här bara för min egen skull. Det kan ju vara så att jag tycker det är kul att inspirera andra. No hard feelings alls men jag tror faktiskt du har missuppfattat det här alldeles.

Sedan att jag är en av de som syns mest – gör jag? Jag hänger på utsidan men var mer syns jag? Skulle vara kul att veta för det är något jag har missat. (Tv? Radio? Dagstidningar? Utemagasinet, Outside? Reklampelare?)
 
2011-09-08 19:02   äventyrssugen
Att ge sig in i diskutioner i det här ämnet verkar vanskligare än att bestiga själva bergen;-)
Som jag ser det så är det väldigt lätt att gå igång på olika projekt, sådan som man är mitt uppe i eller planerar inför. Det kan lätt bli väldigt stort för en och uppta en oproportioneligt stor del av ens tankar och liv. Sådana projekt brukar ha en kulmen och efter det så går det utför i olika hastighet.
Hur du än gör med detta, även om du går back to basic så tror jag inte att du kommer att hamna på samma ställe igen. Det handlar om utveckling som du själv har skrivit om. Även om man hamnar i en återvändsgränd så tror jag att man har ändrats lite när man går tillbaka, antagligen har man med sig något possitivt.
Vi människor upphör aldrig att inbilla oss att utvecklingen är linjär. Vi ser den som en rak linje, gärna pekande snett uppåt. En av de stora insikterna jag tycker mig ha fått i mitt jobb med långa tidsperspektiv (arkeolog) så är det att vi människor egentligen inte har utvecklats någonting de senaste 30 000 åren. Vi har bara invecklats. Tänker man så så ser man inte den raka linjen framför sig utan en trasselsudd;-)
Nu kommer jag långt från ämnet och jag menar inte att man inte kan komma någonvart i livet utan mer att vi måste lära oss acceptera att våran personliga utveckling inte heller är rätlinjig utan att den går lite i zick-zack, gör loopar och spiraler.
Kort sagt: Jag tror det kan bli himla bra hur du än gör Anneli. Du har så mycket possitivt livstänk att det ändå är det som kommer att leda dig frammåt.
 
Svar 2011-09-08 20:22   Anneli Wester
Jag sprang precis milen här i skogen och stötte på fem buddistmunkar i saffransfärgade kåpor [!!!] och jag har väldigt mycket buddism i mig och blev påmind om just livets hjul och vad det är som gör oss fria. Strax innan hade jag dessutom uppmärksammat att jag aldrig hade upplevt den rundan så vacker som idag så det verkar som jag tagit ett kliv uppåt i livets zick-zackandet idag!

Sedan tror jag inte man ska göra så stor sak av det hela, upplevelsen med resan i sig och den biten är inget problem, det är bara det där rekordet som ställde till det, en mental detour på en månad, - nu är jag på banan igen!
 
2011-09-08 19:37   desireman
Tycker det är underbart att läsa dina inlägg Anneli! De är bara gnälliga eller avundsjuka! Skärpning ni andra!
 
Svar 2011-09-08 20:21   Anneli Wester
Tack snälla du!

Just nu får jag höra väldigt mycket positivt från alla håll och kanter och det enda negativa är just det som syns här på utsidan så nu har jag stort överskott på pluskontot och marginaler för lite gnabb.

Men naturligtvis vore det trevligare om de lite gnälligare kommentarerna kunde formuleras till ett mer konstruktivt förslag som är lättare att använda i "utvecklingsarbetet". Ibland känns det faktiskt som att en del kör någon slags "finn-fem-fel" när de läser mina inlägg.
 
2011-09-08 21:12   andrea.m
Lyssna inte på alla och läs inte allt. Det tillhör också businessen...

För mig är du en fantastisk förebild. Och jag gillar DIN stil! Du motiverar mig och väl hundratals andra. Så länge det är inte klart, vad som innebär vilket stil, är du min v... mästarinna! Njut dina lyckokänslor, njut din form, njut att du är proffs-äventyrska!

A.
 
Svar 2011-09-09 11:14   Anneli Wester
Tack Andrea!!
 
2011-09-09 08:39   plaskdaja
Jag tror på din nya "linje". Men jag tycker ju Jantelagen är en bra lag också...

Jag och de allra flesta som hänger på alpin forumet förstår vidden av din prestation att slå läger uppe på Muztagh Ata att det inte behöver spetsas till med rekord och dylikt.

Men Svensson i Säffle hajar nog inte riktigt vad du har åstakommit. Vad är Muztagh Ata!?#

Det är ju det Sträng lyckats med. Om svenskarna ska nämna Sveriges vassaste äventyrare/klättrare svarar nog 98% Fredrik Sträng. Ställer du frågan till Corax eller Fält tror jag du ett helt annat svar.
Skulle nu jag vara på högsta nivå inom alpinismbranschen så skulle jag hellre få credd av några få av de som förstår än från många men som inte hajar nått.
 
Svar 2011-09-09 10:39   Anneli Wester
Jag håller med dig - men gällande världsrekordet så tyckte jag att det var kul att ha tagit ett världsrekord men det skojiga var ju inte att få mer cred, utan just att det var en kul grej.

Sedan att en del inte kan unna andra sånt är ju lite tråkigt förstås, en del knorrade ju t.o.m. på inlägget när jag claimar rekordet, det var lite som att gnälla på någon på deras bröllopsfest. Det kanske man kan spara till en annan dag.
 
2011-09-11 19:47   seobserver
En kul grej är för tråkmånsarna inte seriöst nog.
Håller med Erik om livets trassel, kaosteori är visst den godtagbara termen.
Det intressanta är ju när man går över några trösklar att somligt blir rätt pyttigt, men lite småkul.
Det du gjort har du gjort, nej alla kommer aldrig att förstå det, men det är bara framåt och uppåt som är roligt. Fortsätt och stäng ute kvirrarna, de förstår ändå inte att sluta.
Fortsätt du har en skön stil! Lycka till!
 
2011-09-12 19:11   mrsonglife
Varför inte slänga upp en liten profil och så vidare på http://www.kickstarter.com?

Kan säkert hålla dig borta från "jobbet" ett tag till! :)

Oavsett så kämpa på och fortsätt göra det du älskar, då spelar det ingen roll om "dom" så tycker du slagit universumsuperrekord eller ej!
 
Svar 2011-09-12 21:18   Anneli Wester
Ja, lite av den varan finns det här, håller med. Jag försöker vara ärlig, dela med mig av hur det är, att det inte går att både äta kakan och ha den kvar. Jag tar ju avstånd från mycket av den traditionella sponsringen inom äventyr och då får jag så att säga stå mitt kast och hamnar i lite av ett kickstarterläge. I alla fall i början. Nu efter Muztagh Ata har jag börjat ta tag i det här med sponsringen mer ordentligt och det har redan börjat röra på sig, även om det sker bakom kulisserna än så länge, då vi slipar på avtalsdetaljerna. Jag hoppas att jag inom kort kan börja bjuda tillbaka ordentligt till de som nu hjälper mig, det är tanken, framför allt de som har varit justa att hjälpa till nu i början. Jag får väl kalla det en kickstartbonus eller nåt! :)
 
2011-09-16 20:59   perra@telia.com
Jag tycker du är cool.
Kör på !
Skit i dom självutnämnda "experterna"
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

I samarbete med

Arkiv

Kategorier

Etiketter

Logga in