September 2019 var väldigt speciell för mig. Jag upplevde Muddus nationalpark och det gav mersmak. Jag har skrivit om den härliga vandringen i min blogg här på Utsidan.

I september 2022 var det en dags för ett återbesök i området. Denna gång var det lite mer fokus på att utforska nationalparken lite mer, och vi siktade in oss på Stuor Tjudek denna gång.

Varför just Stuor Tjudek kan man fråga sig?

Ja, varför inte? Jag har läst om gamla träd, och det var just skogen och träden som lockade, förutom att få uppleva någonting nytt. Det skulle finnas träd som var uppemot 750 år gamla i Stuor Tjudek. Skulle vi få  uppleva dem? Jag visste inte. Det enda som var säkert var att vi skulle få en härlig upplevelse i Muddus nationalpark.

Medans vi, dvs Johan och jag, planerade vandringen så funderade vi på om vi skulle göra någonting mer av den. Någonting som växte fram under planeringen, och jag vet inte riktigt vem som kom med idén, var att vi skulle fortsätta vandringen till Saltoluokta efter att vi varit i Muddus nationalpark.

Saltoluokta är kanske inte är en vanlig plats att avsluta en vandring på om den påbörjas i Gällivare, och vi målade med de stora penslarna under planeringen. Vi kom i alla fall fram till att vi skulle vandra i Muddus nationalpark, gå vidare till Porjus för att därefter kliva in i Ultevis fjällurskogs naturrreservat och avsluta i Saltoluokta efter att ha vandrat över Ulldevisduottar. Vi hade två veckor på oss och tänkte att "det borde funka".

Det var en riktigt ambitiös plan, och det jag kan säga innan jag går in på själva vandringen, är att vi började i Gällivare och avslutade i Saltoluokta.

Häng med på resan...den börjar nu.