Ett skratt bryr sig inte om vem jag är.
Ett värmande leende bryr sig inte om hur rik jag är. Eller fattig.

Att kunna sitta still hemma vid köksbordet och äta frukost utan rastlöshet och bara må bra. Att livet är lent och snällt. Ända in i själen.

Det är för mig större än alla frukostställen i hela världen. Även om det vore en världsrekordfrukost på någon topp. Eller på lyxigaste hotellet. 

Jag kan.
Ibland. 

När jag kan det kan jag också njuta av frukosten på toppen och det fina hotellet. Så mycket mer.

Men det är ingen nödvänighet. För att må bra. Och känna glädje. 

Hur formas mina värden kring glädje? Och må bra?
Vem äger rätten att forma dem?

Det gör jag.
Jag formar mina värden.

Men det kan ändå bli fel.
Om vi inte är medvetna.

Vad är glädje. Vad är att må bra.

Inte är det guld som glimmar.

Naturen hjälper mig hitta svaren.
I mitt liv. 

______________________
Här har ni min engelska facebooksida. 
Här är min privata svenska facebook, där går det bra att följa mig.  
Och här har ni min hemsida. Där kommer snart nytt, heja! 
______________________  

Nu är inget som förr.
Nu är inte jag som förr.
Nu är jag nyfiken på nu. 

Vems tillåtelse behöver du för att känna what so ever?

Men först Cho Oyu. Sen får vi se hur det känns efter det.

Han har bra koll på utrustning och faror med snö och kyla och fystränar som tusan. Men han visste inte varför han ville upp på det där stora berget. Det är bra att veta det innan så man slipper få diverse överraskningar om det när det blir skarpt läge på berget och psykbryten börjar spöka. Omg, sa han. Så han fick i läxa att fundera igenom och känna igenom det ordentligt så tittar vi på det igen nästa gång. Visst visst.