Bloggar > Örnsätrarns blogg

Örnsätrarns blogg

Offline Terrängkarta för Android

I min serie av bloggar för att göra Fjällkartan och Terrängkartan mer lättillgängliga har turen nu kommit till Terrängkartan för Androidmobiler och dito plattor. Hela terrängkartan kan nu laddas ner och användas off-line i apparna Lotusmap och i Oruxmaps. Den senare är helt gratis och Lotusmaps finns också i en fri version. Båda programmen är mycket kompententa.

För installation ska kartkatalogen efter uppackning kopieras till katalogerna Oruxmaps/mapfiles eller till Locus/maps. Efter omstart eller refresh av respektive app är kartan klar att användas.

Kartan är drygt 4GB stor och består av över 70000 delkartor om 512x512 pixlar i en sqlite-databas. Kartan har zoom-nivåerna 11, 12, 13 och 14. Det gör att det går relativt lätt att panorera över Sverige men ändå zooma in i detalj. Upplösningen är 5m/pixel vilken är densamma som kartunderlaget. Att kartan kan användas off-line betyder att mobiltäckning inte behövs för att använda den. Det spar energi och gör att batteriet räcker längre.

Jag har själv både Fjällkartan och Terrängkartan i min androidplatta. Kartorna överlappar bara till en mindre del och appen (iaf Orux) känner själv av vilken som ska visas beroende på plats/ort. I överlappande områden kan karta väljas manuellt.

Det är fantastiskt hur mycket karta man nu kan få in i mobilerna och plattorna, speciellt om man tänker på hur många fysiska kartblad det motsvarar. Det är annat än de generalstabskartor i skala 1:200000 från 1800-talet som var det enda som fanns när jag började vandra i Sarek på 1960-talet. Jag menar inte att jag nu har med mig min androidplatta på fjällvandringar. Däremot är den bra för att studera kartan, även i sällskap med andra för planering etc. På vandringar har jag en handburen GPS-enhet med kmz-kartor jag tidigare publicerat, papperskartor och kompass med som reserv.

Ett område i Norrlands inland täcks varken av Fjällkartan eller Terrängkartan. Där är Vägkartan användbar och trots namnet ger den mycket information även om terrängen. Vägkartan kan tyvärr inte användas off-line.

Kartunderlaget kommer från Lantmäteriet.

Postat 2016-04-14 09:33 | Permalink | Kommentarer (24) | Kommentera

Offline Fjällkarta för Android

Ladda ner Fjällkartan, packa upp den och kopiera katalogen Fjällkartan till oruxmaps/mapfiles eller till Locus/maps i din smartphone. Det är allt du behöver göra för att få hela Lantmäteriets Fjällkarta tillgänglig offline om du har appen OruxMapss eller LocusMap installerad.

 

Fjällkartan i OruxMaps.

 

Fjällkartan i Locus Map (free).

Jag är nu alltså klar med arbetet att föra över Lantmäteriets Fjällkarta till ett databasformat (sqlitedb) som de mycket kompetenta GPS-apparna OruxMaps och LocusMap arbetar med. I mina bloggar Fjällkartan för gps, Terrängkartan i rasterform för nedladdning, och Terrängkartan för Garmin GPS och Android har jag gjort Fjällkartan och Terrängkartan i rasterformatet kmz tillgängliga. De fungerar också i apparna, men det är besvärligare att hantera alla de många delkartorna som uppstår. Delkartorna kan också användas i Garmins gpser och det är väl främst där de är tänkta att användas. Min egen Garmin 62S kan hantera 100 delkartor (100 kvadratmil) medan nyare modeller kan hantera upp till 500 delkartor (500 kvadratmil, Sveriges yta är ca 4500 kvadratmil). Det räcker ganska bra för vandringar i fjällen, men byter man område så behöver man också byta kartorna. Med de smarta telefonerna är hela Fjällkartan nu tillgänglig utan byte av kartor. Man skulle ju vilja ha det så även i de rena gpserna. Garmin använder ett eget icke öppet format för sina kartor så där är det bara möjligheten till delkartor, sk "Custom maps", som fungerar. Tyvärr har jag inte hittat någon app till Iphones som kan använda samma typ av sqlite-filer som Orux och Locus. Det finns dock appar till Iphones som använder sqlite (tex Galileo) som databas, men delkartorna är då lagrade i en annan kartprojektion. En konvertering däremellan skulle kräva en omräkning av varje pixel. Det är då bättre att utvecklarna lade till ytterligare en kartprojektion i sina program. Vi får se om de gör det.

Kartan och programmen är testade i min Samsung Galaxy 10.1 med android 4.04. Koordinaterna för ett antal testpunkter utspridda över kartan stämmer helt överens med de från Google Earth och Lantmäteriets visningstjänst. Jag känner mig därför säker på att kartan visas rätt. Vid min testning i Lotus upptäckte jag en mycket irriterande bug. Panorering longitudinellt fungerade bara inom ett ganska smalt område, sedan började kartan glida tillbaka av sig själv. Jag har varit i kontakt med deras utvecklare och de har hittat felet. Deras support är verkligen suverän - snabb och kompetent. Vid nästa uppdatering ska det vara åtgärdat. Felet finns i nuvarande version 3.16.1. Zoomnivåerna jag lagt in är fyra, 11-14. Panoreringen går då snabbt över hela fjällkedjan och ändå går det att zooma in till kartans detaljnivå.

Kartorna är tillgängliga offline, dvs du behöver inte ha kontakt med något telefonnät för att se kartorna. Det är bra när du är långt från civilisationen. Du sparar därmed energi och batteriet räcker längre. Den korta batteritiden är annars den största svagheten med att använda mobilen som gps-enhet. Jag själv har alltid också med mig papperskarta och kompass vid fjällvandringar.

Det finns många verktyg för att omvandla kartor mellan olika format. Jag har dock förgäves sökt efter några som kan göra omvandlingen av ett så omfattande material som Fjällkartan och Terrängkartan till var sin fil. Jag har därför skrivit helt egna program för ändamålet.

Jag är snart också klar med Terrängkartan på samma vis. Den har än så länge bara ett zoom-lager. Den kartan är ca 10 gånger mer omfattande, dels för att den täcker ett större område, dels för att skalan är 1:50000 istf 1:100000.

Kartmaterialet kommer från Lantmäteriet.

Postat 2016-04-02 17:57 | Permalink | Kommentarer (21) | Kommentera

Hallmarkshöjden runt och lite till Placerad på karta

Tisdag 15/3. Smedbergstjärn.

Efter drygt tre timmars bilkörning var jag äntligen framme vid Uvbergsbron över Nittälven cirka 2 mil väster om Ställdalen. Min kompis Svante var redan där och vi tänkte under några dagar göra skidturer i området. Klockan hade redan hunnit bli halv elva och det var hög tid för start av vår första skidtur. Jag hann emellertid inte mer än öppna bakluckan förrän jag insåg att jag hade glömt ryggsäcken kvar hemma!

Ryggsäcken innehöll egentligen inte så mycket, bara en liten handyxa, en hopfällbar såg, en kniv, tändstickor och lite sjukvårdsgrejor. Men jag hade ju ingenting att bära min grejor i! I övrigt hade jag med allt jag behövde: en termos med kaffe, vatten, smörgåsar, korv till grillning och ved, men alltså ingenting att bära det i. Tändstickor saknade vi också så någon grillning kunde inte bli av. Svantes ryggsäck var liten och redan full så där fanns inte plats för mina saker. Vad skulle vi göra?

Efter en kort stunds dividerande kom vi på att våra vänner Thyra och Bengt Lundell bor bara 2 mil bort. Kanske kunde vi få låna en ryggsäck av dem? Sagt och gjort. In i bilen igen för en färd till Ställdalen. Ett kort mobilsamtal under vägen bekräftade att visst kunde vi få låna en ryggsäck. De hade flera stycken så det vara bara att välja. Vi fick också låna yxa, såg, kniv och törved. Thyra är ordförande i den mycket livaktiga föreningen Ställdalens Naturstudieklubb och Bengt är en fantastisk naturfotograf och sekreterare i Ställdalens Fotoklubb. Hur vi lärde känna dem berättade jag om i Två pensionärer på vårtur i Bergslagen.

 

Turen dag 1, ca 7 km.

Vi kom tillbaka till Uvbergsbron vid ett-tiden. Eftersom klockan blivit så mycket grillade vi direkt vid vindskyddet där. Dagens utflyktsmål var att ta oss fram och tillbaka till vindskyddet vid sjön Märrjärvi där vi egentligen hade tänkt grilla. Vid två-tiden var vi klara att ge oss iväg söderut. Till en början var skogen tät av storväxta granar och marken nästan snöfri. Första kilometern ner till skogsbilvägen längre söderut måste vi bära skidorna.

 

Svante korsar den lilla bäcken söder om Uvbergsbron.

Väl framme vid skogsbilvägen gick det att åka skidor i slaskig  snö knappt 1 dm djup. Bäst var att åka i de isiga hjulspåren efter en bil som varit uppe och vänt.

 

Slaskigt att åka skidor men det gick.

När vi närmade oss Svarttjärn förstod vi att det skulle hinna mörkna innan vi kom tillbaka till Uvbergsbron om vi fortsatte ända ner till Märrjärvi. Därför kortade vi av turen och tog en fikapaus innan vi återvände till bilarna samma väg som vi kommit.

Spår efter tre vargar följde hela vägen söderut så långt vi åkte. Ibland hade de gjort mindre avstickare men sedan återkommit till vägen. På några ställen hade de rullat runt i snön och lämnat pälstussar efter sig. På Smedbergstjärnen fanns ruskor kvar efter isfiske.

 

En apelsin smakade bra efter skidturen. Sedan blev det till att bära skidorna igen sista biten tillbaka till bilen.

När vi kom fram till vandrarhemmet i Hjulsjö där vi skulle bo hade solen sänkt sig bakom trädtopparna, kylan börjat komma och slasken frysa till is. Vädret hade tidigare varit molnigt på förmiddagen, men soligt och varmare, 6 – 7 °C, under eftermiddagen. Under bilresan hade jag sett ett 40-tal grågäss, ca 60 sångsvanar och strax innan Uvbergsbron en tjäder springande över vägen. Förutom några större hackspettar under skidturen var det väldigt tyst i skogen.

Onsdag 16/3. Hallmarkshöjden runt

Efter gårdagens tur insåg vi att det var för lite snö nere i Nittälvsdalen för skidåkning. Vi bestämde oss därför för att ta oss upp till höjderna på dalgångens östra sida och göra en tur uppe i Djupdalshöjdens naturreservat . Det ligger på en nivå runt 400 möh, 200 m högre än dalbotten, så där räknade vi med att det borde vara mer snö, vilket det också var. Jag har tidigare berättat om ett par besök i reservatet i En pensionärs vedermödor i Djupdalshöjden och Helgdagskväll i timmerkojan.

 

Turen dag 2, 10 km.

Den normala vägen in i reservatet utgår från parkeringsplatsen vid reservatets västra ände. Där börjar också ledmarkeringarna in i reservatet. Skogen är tät där och med tanke på rådande snöförhållanden valde vi att i stället starta dagens tur 2 km längre norrut där det finns en skogsbilväg som går rakt österut. Vägen var oplogad men där den börjar fanns plats att parkera bilen. Av spåren att döma lastas snöskotrar av och på här för att köra på vägen upp till en snöskoterklubbs stuga vilken ligger alldeles i den norra kanten av berget Djupdalshöjden. På terrängkartan finns en vägbom utsatt men av den såg vi ingenting.

 

Vägen österut norr om reservatet.

När vi tagit oss uppför stigningen och vägen börjar gå utför igen svängde vi 90 grader mot söder mellan de små reservatsbitarna och passerade Martjärnen. I det här området, Martjärnsmossen, hade snöskoteråkarna haft lekstuga, i huvudsak dock utanför reservatet i vilket det är förbjudet att köra skoter.

 

Här svängde vi söderut då det fanns en lucka i skogsplanteringen där det var gott om snö.

Vädret var strålande, inte ett moln och ca 10 °C. Halvvägs mellan Martjärnsmossen och Älgtjärnsmossen var det dags för fikapaus. Vi njöt i fulla drag av att bara sitta i solen.

 

Här sitter jag själv och pöser i solen.

 

Jaktstugan vid Älgtjärnsmossen var låst.

För att grilla tog vi oss ner till reservatets södra gräns där vi vek av västerut. Vi hittade en lämplig grillplats strax utanför reservatet. Då hade vi tagit oss halvvägs runt Hallmarkshöjden. Skogen sydväst om Hallmarkshöjden är tät och det är rätt brant uppför så vi åkte ut till den relativt nya skogsbilvägen söder om höjden. Där fanns det gott om snö och det var enklare att ta sig uppför där än i skogen. Till vår stora förvåning träffade vi på en annan skidåkande pensionär. Under vintern använde han vägen som träningsrunda då den inte plogades, snön kom tidigt där och låg kvar länge.

Vår egen tur fortsatte norrut över Trågmossen som ligger väldigt fint mellan berget Kullen och Hallmarkshöjden.

 

Snöskoterväg över Trågmossen.

Tyvärr verkar Trågmossen vara något av en passage för snöskotrar tvärs igenom naturreservatet då många skoterspår syntes i snön. Likadant var det på Martjärnsmossen norr om Hallmarkshöjden. Det går förstås mycket lättare att köra på myrarna inom reservatet än att köra i skogen utanför.

När vi återkommit till vårt eget skidspår och slutit slingan runt Hallmarkshöjden var det dags för en sista kaffepaus. Solen stod lågt över skogen, skuggorna blev långa och det var inte längre lika varmt. Under hela dagen hade vi inte sett några färska spår av djur. Knappt några fåglar heller. Det hade varit mycket tyst och det som stört tystnaden var ljuden från våra skidor. Först vid 7-tiden kom vi tillbaka till vandrarhemmet och då var det ganska mörkt.

 

Martjärnsmossen sent på eftermiddagen.

 

Solförmörkelse.

Torsdag 17/3. Kaljoxadalens och Nittälvsbrännans naturreservat

På grund av bristen på snö bestämde vi oss för att vandra den här dagen istället för att åka skidor. Valet föll på en lättare tur på stigar i Kaljoxadalens och Nittälvsbrännans naturreservat. Vi startade vid Dansarbacken, passerade Eskils koja och Utterbäcken, följde sedan stigen norrut till bron över Nittälven i Nittälvsbrännans naturreservat. Uppe vid bron var det besvärligt då marken runt omkring svämmats över och en isskorpa bildats. Vattnet under hade sedan runnit bort och stora isflak hängde i luften stöttade av trädens rotsystem och andra ojämnheter. Här var det osäkert att ta sig fram då isen brast i stora sjok. Efter att ha nått fram till bron vände vi då besvärligheterna tycktes fortsätta än värre på andra sidan älven.

 

Turen dag 3. 8 km.

 

Rast vid Eskils koja vid NittälvenRast utanför Eskils koja, Nittälven nedanför.

 

 

Eskils koja.Eskils koja.

 

Svante vid UtterbäckenSmal trädstam över Utterbäcken. Svante ville inte gå över Utterbäcken på trädstammen så jag fick gå tillbaka och vi gick upp till bron vid vägen. Det är nästan 1 m djupt vid sidan av stammen så det vore inte roligt att ramla i.

 

 

Översvämningsis i skogen med håligheter inunder.

 

Bron över Nittälven i Nittälvsbrännans reservat.

 

Älven norrut från bron.

 

Älven söderut från bron.

 

Tyvärr störs våra intryck från Kaljoxadalens reservat av fyrhjulskörning och en bilvägsdragning fram till Eskils koja. Tallskogen på älvens västra sida är gles och marken plan som ett salsgolv även om den täcks av ljung, blåbärs- och lingonris. Det är mycket lätt att köra fyrhjuling hur som helst här och även göra bilvägar. Vi har svårt att förstå att det måste köras med fordon då det bara är 600 m lättgången stig från den markerade parkeringen till kojan. Går man genaste sträckan från vägen är det mindre än 300 m. Den informella parkeringen vid Eskils koja rymmer nu åtminstone 4 bilar. Tillsammans stör det vildmarksstämningen i området.

 

Stigen fram till Eskils koja är nu tvåfilig då den används av fyrhjulingar.

 

Fyrhjulingar kör lite hur som helst i reservatet.

 

Bilvägen fram till Eskils koja.

 

Väginfarten till Eskils koja.

 

Halva den informella parkeringsplatsen vid Eskils koja.

 

Fredag 18/3. Hemresa

En kallfront hade passerat under natten. Temperaturen sjönk med 10 grader och vädret var inte lika skönt längre. Efter en sen morgon åkte vi till Thyra och Bengt, lämnade tillbaka ryggsäcken och tackade för lånet. Vi bjöds på kaffe med bröd och en stunds gemytligt samtal. Sedan vidtog resan hem för Svante och mig var och en åt sitt håll. Nästa tur är tänkt att bli i Härjedalen i mitten av april.

Kartmaterialet kommer från Lantmäteriet.

Postat 2016-03-27 13:47 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Terrängkartan i rasterform för nedladdning

I början av januari gjorde jag Svenska Fjällkartan tillgänglig i rasterform för nedladdning som kartor och för gps. Nu är jag klar med terrängkartan i form av kartor. Totalt är det 244 kartor i formatet 7500 x 8000 pixlar med 5m/pixel. Vid utskrift i storlek 75cm x 80cm blir det en skala av 1:50000, dvs den storlek och skala som Lantmäteriets tryckta kartor har. Indelningen i kartblad är också nära Lantmäteriets.

Kartorna finns i två versioner, en utan referensnät och en med. Referensnätet anges i systemet SWEREF 99 TM med rutor om 1000m sida. En uppsättning kartor är ca 3GB, för båda alltså ca 6GB. Kartorna kan laddas ner via denna länk.

Kartfilerna är inte större än att det går enkelt att lägga ihop flera filer till nya kartor med hjälp av vanliga bildbehandlingsprogram. Det kan vara bra för den som råkar få sitt intressanta område i kanten av ett kartblad.

En version för gps är på gång, drygt 10000 geopositionerade tiles.

Utsnitt från nedladdningssidan. Kartdata: Lantmäteriet.

Postat 2016-02-11 18:04 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

 

Logga in