Bloggar > Örnsätrarns blogg

Örnsätrarns blogg

Två pensionärer skådar vid Tåkern Placerad på karta

Sedan min 3 år äldre syster blev pensionär för fyra år sedan har vi åkt till Gotland under höst och vår för att skåda fågel. Förra året utökades skådandet med en tredagars tur i maj till Tåkerns naturreservat i Östergötland. Besöket där gav mersmak och i år utökades tiden till 4 dagar, från onsdag 22/4  till lördag 25/4. Det är skönt att som pensionär kunna välja att åka under veckodagarna och inte bara vara hänvisad till helger som när man jobbade. Vi bodde på STFs vandrarhem på Omberg. Det var halvfullt under veckan men fullbokat under helgen.

Resan till Tåkern från Uppsala gick via Västerås där jag hämtade upp min syster. Eftersom vår 97-åriga mor också bor där hälsade vi på hos henne. Hon bjöd på en utomordentlig frukost. Färden vidare tog vi i lugnt tempo med lite sightseeing här och var, till exempel i Askersund där vi åt lunch. Vädret var soligt och lite blåsigt, men inte så varmt, ca 12°C. En skön dag.

Vätteros på OMbergParasiten Vätteros växer i mängd längs vägarna på Omberg.

Vandrarhemmet på Omberg ligger i en hög bokskog med inslag av stora grova granar. Överlag är träden på Omberg mycket imponerande och betydligt  högre och grövre än i den skog jag är van vid från Uppland och Bergslagen. Skogen innehåller också ett stort inslag av enorma ekar vilket inte heller är vanligt i Uppland där dess ungefärliga nordgräns går. År 2003 utsågs Omberg till Ekopark av Sveaskog som äger merparten av marken. Parken hyser ett stort antal vandringsleder av varierande längd. Första kvällen följde vi en av dem och lyssnade till fåglarnas sång.

Grågås med ungar.

De två följande dagarna ägnades åt fågelskådning från morgon till kväll. Fågeltorn har anlagts i alla de fyra vädersträcken runt sjön och första dagen började vi i öster vid Hov. Under dagens lopp förflyttade vi oss sedan medurs till tornen i söder och väster för att inte drabbas av alltför mycket motsol. Vädret var halvklart och med en frisk västlig vind om 9 -10 m/s. Det är på gränsen för att fågelskådning ska vara möjlig då det blir svårt att hålla både handkikare och tubkikare stilla. Ibland vibrerar hela fågeltornen när det blåser så mycket. Det påverkar också fåglarnas beteende och gör dem mindre rörliga.

Brun kärrhök med Omberg i bakgrunden.

Andra dagen tillbringade vi uteslutande vid tornet i norr, Svälinge, och tornet i öster vid Hov. Vinden hade då vridit mer mot norr och de här ställena låg mer skyddade. Vädret var mer mulet och motsol var inte samma problem som dagen innan. Vi upplevde också att de vid det här tillfället var bäst ur artsynpunkt.

En Brun kärrhök visar upp sig.

Inalles räknade vi till 43 olika arter vilket är ungefär vad vi såg föregående år. Vi är väldigt nöjda med vad vi fått se och särskilt roligt var att flera av observationerna skedde under relativt lång tid och på ovanligt nära håll. Exempelvis visade brun kärrhök, blå kärrhök och fiskgjuse upp sig på ett föredömligt sätt.

Hemresedagen följde vi den enkelriktade vägen norrut längs Ombergs västra kant. Här stupar berget brant ner i Vättern och vyerna är sköna.

Vi stannade några timmar vid fågeltornet vid norra Tåkern innan vi fortsatte hemåt med ett stopp och turistande i Skänninge. En mysig liten stad med många små bevarade trähus.

Vid passage av Västerås stannade vi återigen till hos min mor som bjöd på en utsökt middag.

Fågelskådning som pensionär är en härlig sysselsättning. Man kan ta det lugnt och får vara ute mycket i naturen. Dessutom träffar man många intressanta människor med liknande intressen. Stämningen är generös och man delar med sig av sina upplevelser.

Postat 2015-05-21 17:40 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Årets vintertur till Bergslagen - 2015 Placerad på karta

Min kompis Svante och jag har sedan flera decennier försökt att träffas två gånger om året för en helgtur tillsammans. Det brukar bli en hösttur och en vinter/vår och resmålet brukar vara någon plats i Bergslagen. Den ligger inte alltför långt bort för någon av oss eftersom han bor i Vänersborg och jag i Uppsala. Resan tar ca 3 timmar med bil. Med Bergslagen menar jag här Nittälvsdalen, Kindlahöjden, Svartälven och trakterna kring Säfsen och Fredriksberg. Andra destinationer har också förekommit. Aktiviteterna har varit friluftsliv, vandring, kanoting, skidåkning och lite fågelskådning. Ibland har vi tältat, ibland övernattat i slagbodar, vandrarhem eller hyrt någon stuga. Vår första tur till Nittälvsdalen gjorde vi hösten 1967, några månader efter att jag tagit körkort. Vi bodde då båda i Västerås.

Årets vintertur gjorde vi ovanligt tidigt, 19-23 januari. Det berodde på att vi nu sedan knappt ett år är pensionärer båda två och ville göra ytterligare en tur till området när det blir vår. Vi bokade boende i Gillersklacks stugby utanför Kopparberg och den här gången blev det hela 4 nätter, söndag - torsdag, eftersom vi nu är fria att disponera vår tid själva och inte är hänvisade till bara en helg. Målet var att skida över ett antal myrar/mossar i Nittälvsdalen och dess närhet. SM-veckan i skidor pågick samtidigt i Tiveden. 

Söndag 19 januari. Svante väljer att åka tåg från Vänersborg upp till Ställdalen istället för att åka bil. Jag möter honom vid tåget och vi tar oss till den restaurang i Kopparberg där vi åt vid förra årets tur. Restaurangen var nu nerlagd som mycket i Kopparberg, men vi lyckades i alla fall få tag på var sin pizza. Kvällen förflöt sedan i stugan med öl, diskussion av världsläget etc och sång. Sängdags strax efter 02.

Måndag 20 januari. Vi är inte direkt pigga på morgonen men kommer iväg vid 10-tiden. Målet är Nittenmossens naturreservat på gränsen mellan Dalarna och Västmanland. Mossen omges av sjöar som utgör Nittälvens upprinningsområde. Temperaturen är 2-3 grader plus och snön som faller är blöt och vi anar ett riktigt klabbföre.

På vägen dit passerar vi ett antal andra naturreservat, men vi stannar bara till vid Djupdalshöjdens naturreservat. Snön som fallit de senaste dagarna har varit mycket blöt och fastnat på allt. Träden är tyngda av snön. Det är mycket vackert.Informationstavla vid Djupdalshöjdens naturrservatInformationstavlan vid Djupdalshöjdens naturreservat.

Vägskyltar vid Djupdalshöjdens naturreservatSkyltningen är mycket tydlig under snön. Visst ser det lockande ut!

Vid vår tur till Nittälvsdalen våren 2014 var Djupdalshöjden ett av de tilltänkta målen, men på grund av uselt väder en av dagarna kom vi inte dit. Den här gången åker vi vidare då vi tror att den lösa och blöta snön tillsammans med det kuperade landskapet i reservatet skulle bli för jobbigt för oss. Håkan Friberg har förtjänstfullt beskrivit turer i reservatet här på Utsidan, se tex Födelsedag i Djupdalshöjden.

Väl framme vid Nittenmossen besannas omedelbart vår misstanke om att det skulle bli tungåkt. Båda har vi vallningsfria turskidor men glidet är obefintligt. Snön är djup och lös och vi sjunker djupt ner. Efter ett tag, när mina skidor blivit riktigt blöta, har jag ett minst 1 dm tjockt snölager som fastnat under skidorna. Det måste jag lyfta vid varje steg. Det hjälper inte att ta bort snön för vid nästa steg är det likadant igen. Min kompis har lite nyare skidor och har det något bättre. Jag har aldrig varit med om något liknande klabbföre, inte ens när man var liten och åkte på helt ovallade trävita skidor. Vi går en tur på ca 3 timmar innan vi är nöjda. Det blev dock inte särskilt lång sträcka.

I Nittenmossens utkantI kanten av Nittenmossen. Längre ut fanns blöthål där vatten trängde upp i våra skidspår.

Informationstavla om Nittenmossens naturreservatInformationstavlan vid parkeringen till Nittenmossens naturreservat.

På vägen tillbaka till Gillersklack stannar vi till några timmar vid Uvbergsbron vid Nittälven. Där finns slagbodar och medan mörkret sänker sig grillar vi korv.

Korvgrillning

Väl tillbaka i stugan igen i Gillersklack blir det mer öl, diskussioner och sång till in på småtimmarna.

Tisdag 21 januari. Vädret är strålande. Solsken från klar himmel och några minusgrader. Kan inte vara bättre. Men det kunde vi vara. Vi kommer i alla fall iväg på förmiddagen och tar oss till startpunkten för dagens skidtur. Den här gången är det att skida ner till Römyren med start strax väster om Kolbron vid Nittälven. Vid myren ska det finnas ett rastställe som används för fågelskådning och vi vill söka upp det för att senare i vår åka dit. När vi ska skida iväg upptäcker vi att vi glömt kartan i stugan. Vi får klara oss utan den, vi har ju varit i området många gånger förr, om än inte gjort exakt den tur vi ska göra nu. Skulle vi komma fel så kan vi ju alltid följa vårt spår tillbaka till bilen.

Där vi startar går en ca 15m bred och 800m lång rak oplogad väg genom skogen. Den var tidigare start- och landningsbana för flygplan som användes vid skogsgödsling. Då vi passerade en gång för många år sedan fanns det ett stort upplag av konstgödsel vid sidan av banan.Startbanan för flygplan i bakgrunden.Startplatsen vid flygrakan.

Vi skidar på den oplogade flygrakan och upptäcker nästan omedelbart mycket tydliga spår av varg. Efter flygrakan fortsätter vi på vägen i ytterligare 3km till dess slut. Vargspåren följer oss hela tiden med vissa mindre avbrott. Vi ser också några spår av hare, räv och älg. Inga spår av människor.

Tassavryck av vargTassavtryck av varg, 8-9 cm stort.

Spår av vargSpår av varg, ca 70cm mellan avtrycken.

Solen lyser, men den står så lågt så här i januari att det mest är trädens toppar som får direkt sol. Där smälter snön och blöter tallarnas stammar. Ibland rasar den ner i form av fina pudermoln som skimrar i motljuset.Paus i motlusTill skillnad mot dagen före är det bra glid trots att vi får göra spåret själva. Men ibland behövs en paus.

Vi hittar inte stigen in till raststället och det finns inte någon skylt. Hade vi haft kartan hade vi kunnat hitta rätt eftersom vi vet var på kartan det ska ligga. När vägen tar slut tar vi oss ut på myren och äter lite frukt.RömyrenRömyren. På eftermiddagen börjar dimmorna lägga sig över myren.

Det börjar bli sent på eftermiddagen och vi vänder åter till bilen. Längs vägen vi skidat har vi sett helt ny märkning på träden som anger att området utgör ett naturreservat. Det finns dock ingen informationstavla uppsatt än och Römyren finns ännu inte med på Länsstyrelsen lista över naturreservat. Men det kommer väl.

KaggabäckenDet är ordentligt med vatten i Kaggabäcken.

Väl tillbaka till bilen tar vi vägen längs Nittälvens västra sida från Kolbron upp till Uvbergsbron. Vägen är inte plogad efter det senaste snöfallet och det är knappt vi tar oss fram. Vid Uvbergsbron blir det åter en kväll med korvgrillning innan vi återvänder till stugan. Nu är vi trötta och lägger oss i mer normal tid.

Onsdag 22 januari. Snöfall och plusgrader igen. Men nu blåser det ordentligt också och det bildas drivor på vägen utanför stugan. Vi blir sittande inne och ser på SM i skidor i Tiveden. På eftermiddagen går vi upp till badet i centralanläggningen och kopplar av. Kvällen avslutas med besök i anläggningens restaurang.

Torsdag 23 januari. Det är fortfarande plusgrader, snöfall och blåst. Vi städar stugan och packar ihop våra pinaler inför hemresan. Det är dåligt plogat vid stugan och vi kör fast i en driva. Skottning. Vi beslutar oss för att inte åka skidor idag. Äter mat på en lunchrestaurang i Kopparberg innan jag lämnar av Svante vid tåget i Ställdalen. Jag besöker min 96-åriga mor i Västerås på hemvägen och får god mat. Hemresan till Uppsala tog en timme extra på grund av det dåliga väglaget.

Våra planer nu den 9 april är att återvända till Römyren för fågelskådning i slutet av denna månad.  Vidare blir det kanoting på Svartälven och besök vid Västeråsmossen. Då blir vi uteliggare och inte några mesiga stugsittare.

Postat 2015-04-09 02:18 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

 

Logga in

Tips!