Bloggar > Elvah Fjällvandrare > Jakten efter det enkla

Elvah Fjällvandrare

Fjällvandringsplaner, fjällvandringsminnen, fjällvandringsprylar*, fjällvandringsfilosofi. (*garanterat sponsorfritt fjällvandringsnörderi)

Jakten efter det enkla

Efter min långa monolog häromsistens i forumtråden om planerna på att vandra från Trondheim till Ljungdalen, tänker jag att det är hög tid att starta en blogg här på Utsidan istället.

Mycket förberedelser inför sommarens äventyr. Träning först och främst, ben och kondition. Och så ska jag bestämma mig för den trevligaste rutten, Trøndelags turistförening (trondelag.com) har varit superhjälpsamma. Jag väntar fortfarande på en pålitlig lösning på mitt gaskökproblem, och det ser ut att lösa sig snart. Jag väntar på att få ordning på dessa och andra krånglande småsaker. 

Men mer om det praktiska senare.

Det är första gången på flera år som jag ska vara helt ensam i cirka en vecka. Detta ser jag fram emot över allt annat. Jag kommer visserligen att gå övervägande längs leder, men har för avsikt att hålla mig på avstånd, ta mig utanför stigarna, ta tillvara på tillfället att för en gångs skull låta mina tankar utgöra centrum av universum. Det där med monologer är inte så dumt.

Det är första gången sedan innan tiden som fattig student som jag haft möjlighet att uppgradera stora delar av utrustningen i en smäll. Hilleberg Akto-tält, Western Mountaineering Antelope-sovsäck, Arcteryx Altra 72-ryggsäck och väderresistent Pentax K5-systemkamera är några av prylarna som ersätter läckande ryggåstält, mammas gamla Caravan Skvader-sovsäck (still going strong under nollan dock!), ryggsäck som låter axlar och rygg ta rubbet och grynig kompaktkamera som slutar funka en extra vacker, bitande kall kväll vid Sylarna.

Bilder: Viss kontrast.

Det finns en tjusning i att behöva hitta ekonomiska lösningar, eller gratis lösningar, det tvingar fram MacGyver inom mig. Men det underlättar om saker funkar. När jag vid senaste vandringen vaknade klockan 4 av en iskall vattendroppe som plaskade ner mot min panna efter att ha vandrat i dagar med en goretexjacka som även fungerade som kylklamp, var måttet rågat.

För stunden.

I grund och botten är det en ynnest att ha fått upptäcka att man överlever ändå.

Mitt äventyr är ett tillstånd av frid bland paradoxer. Jakten efter det enkla: prylarna som funkar, det skönaste bärsystemet, de raka stigarna, uppehållsväder. Och så vad det egentligen handlar om, det som är enkelt på riktigt: ingenting blir som man planerat, prylar går sönder, det gör ont, det löser sig kanske.

Inlagt 2014-06-15 16:45 | Läst 12221 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2014-06-15 22:20   fowwe
Kul att du startar en blogg och bidrar med naturskriverier och tankar! Jag letade upp din artikel och läste den med stort nöje. Det där med gamla prylar känner jag väl till. Jag är väl ungefär lika gammal som din mamma och har en liknande uppsättning friluftsgrejer. Numera har jag bland annat ett Akto för ensamvandringar och en vädertätad K-5 II. Och GoreTex-jackor tror jag inte det minsta på.
 
Svar 2014-06-15 22:36   Elvah
Tack! Ja, visst är det kul att skriva om sådant här. För mig handlar fjällvandringsintresset lika mycket om det som kommer före och efter. Det blir så när man har 100 mil till fjällen. En ständig längtan!
 
2014-06-16 00:37   seobserver
En handvänlig egenskuren vandringsstav går inte att köpa och passar ekonomin.
Som Hans skiljer jag på vindplagg och regnplagg, g-tex tillhör inte favoriterna under rörelse. vid läger är de lite bättre.
Som Hanna har jag närmare till Alperna än Lappland.
Planering är 1/2 nöjet.
 
Svar 2014-06-16 23:25   Elvah
Lite tungt med egenskuren vandringsstav, men kan ju vara ett kul projekt (under förutsättning att man lyckas hitta en rak fjällbjörk...)
 
2014-06-30 15:41   seobserver
Skär du den hemom av alsly så kommer den att vara torr och lätt tills dess du skall bruka den på fjället.
Björk är utmärkt till grävkäpp men ack så tungt.
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

 

Logga in

Tips!