Bloggar > Elvah Fjällvandrare

Elvah Fjällvandrare

Fjällvandringsplaner, fjällvandringsminnen, fjällvandringsprylar* (*garanterat sponsorfritt fjällvandringsnörderi)

Fjälltältning med 1,5-åring Placerad på karta

+26 kg packning/barn, plus dotterns Fjällvandrarvarge, fastspänd på den överpackade bärstolen med spännrem. Första fjälltältturen med min 1,5-åriga dotter är härmed avklarad.

Dottern blir alldeles till sig när jag plockar fram tältet. Det är en hoppborg! Både utvändigt och invändigt kan man kasta sig på det och det studsar så kul. Tältpinnar kan dras loss ur marken, kastas eller bankas med i tältduken. Man kan försöka stampa på tältlinor även om det är svårt att få ner dem till marken när de är utspända. Man kan dra i dem i alla fall. Då kommer mamma springande och ropar ”nej, nej, nej!” och det är så oerhört roligt eftersom vi kan det ordet båda två.

När dottern för ungefär femtionde gången och inte femte kastar sig på den halvuppsatta, svindyra tältduken iförd grovsulade kängor, skrattar mot mig med busblicken och lyckligt frågar ”nej!?”, brister mitt tålamod. Nu har jag hållit på i en halvtimme att försöka sätta upp tältet - det nya Helsport Ringstind-tältet som liknar Akto men är ungefär femtio gånger mer omständligt. Först, efter att ha mutat med russin, var det nästan uppe, men då tyckte jag vinden hade vänt, och medan jag igen försökte hålla ut tältet i vinden för att fatta hur det la sig, kastade hon sig på det om och om igen så att jag omöjligen fick det rätt, fick lyfta upp henne, bära iväg henne långt och sätta ner henne, springa tillbaka och snabbt börja om igen innan hon kom och snodde tältpinnarna. Osv, osv.

Nu lyfter jag helt enkelt upp henne, sätter henne bredvid Fjällvandrarvarge, ger henne hela matkassen med kex, russin, falukorv och majskrokar. Det håller i ungefär 5 minuter, sedan är tältet mest intressant igen, men då är jag äntligen färdig med uppsättningen.

Kompromiss: val av väder

Något behövde kompromissas för att komma iväg ut själv med både dotter och tält. Inte komfort och inte mat. Det fick bli distansen, längden och tillfället för turen. Det fanns egentligen ingen anledning att dra iväg särskilt långt, i många dagar eller i ostadigt väder. Inte för att göra en testtur med tält. (Vi hade redan testat det där med skitväder och lite längre distanser.)

Så jag inväntade under min två veckor långa vistelse i Ljungdalen helt enkelt det mest strålande högtrycksväder, skippade regnkläder och värmeplagg, kilade upp för Torkilstötens lift och fram till Stortjärnen, där jag fann den mest magnifika tältplats framför en liten strand, lät dottern bada, äta falukorv och hoppa runt i tältet under en två timmar lång "sövning", kunde sedan båda sova gott i öppna sovsäckar i sommarnatten och gick efter frukost, avslappnad ihoppackning och förmiddagsfika i solen ner igen genom att runda Stötliden, tog bilen till byn och köpte glass.*

Kilade upp är kanske att ta i. Jag har aldrig burit så tungt innan, trots att packningen var nedskalad till absolut minimum. Men kroppen vänjer sig och efter en stund var det inte så farligt, trots uppgång i slalombacke och 25 grader varmt. Jobbigast var att krångla upp packningen på ryggen och sätta ner den utan att tappa den, mest med tanke på att det dyrbaraste jag har satt i den. Sedan hade jag kunnat gå betydligt längre än de få kilometer som jag gjorde.

Packning i avsaknad av tillräckligt utrymme

Jag skrev förut om hur jag utökat packutrymmet på bärstolen med två lättviktsväskor från Biltema samt två midjeväskor som jag använder som höftväskor. Lösningen har fungerat suveränt på alla möjliga turer. Det har inte funnits behov att sy fast något permanent på bärstolen. Lättviktsväskorna kunde knytas fast vid fyra punkter med sina band, och med elastiska snören om hålls väskorna på plats och kan komprimeras bra. Midjeväskorna är fastspända bakom bärstolens ryggplatta och blir som ett extra avbärarbälte.

I bärstolens huvudfack packade jag i princip bara ett långt och ett kort liggunderlag och en varm tröja var. Så var det fullt. Sovsäckarna knöddes utan packpåsar ner i varsin sidoväska. Ombyte, blöjor och smått och gott till dottern, så var midjeväskorna fulla. Det ska sägas att de rymmer betydligt mer än man kan ana! Mat och termos (för att underlätta frukost) bars i Kånken, mest på bröstet och lite i handen. Tältet bakpå och dottern i bärstolen.

Jag är helnöjd. Att göra det bästa jag vet med det bästa jag har kan inte bli annat än underbart. Jag längtar efter den dag vi kan göra en riktig långtur tillsammans. Dottern får bestämma hur mycket nytt och hur strapatsrikt det kan vara, vi gör en sak åt gången, då blir det bra.

Att bada i fjällsjö är ändå en erfarenhet som inte ens alla vuxna fjällvandrare upplevt.

* Nu var jag kaxig. Som om det varit något finväder att tala om denna sommar. Vi hade allt väldig tur!

Postat 2017-08-08 13:10 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Bärstolsfixerier

Modifierar en Vaude Jolly Comfort bärstol med extra packutrymme inför "ensamvandring" med barn på 1,5 år.

På sidorna bakom dotterns ben spänner jag fast två 12-liters ultratunna reservryggsäckar från Biltema. Sådana där som packas i sin egen ficka och blir små som snusdosor. Här tänkte jag bära allt regnrelaterat. Skalplagg, regnskydd. Och den svarta påsen. (Blöjpåsen alltså.)

Sidoväskorna komprimeras med resårsnören och då blir de kanske snarare 8 liter var. Jag såg ut som en total packåsna när jag i ett första läge testade fylla ryggsäckarna helt. Fick gå på tvären genom ytterdörren för att komma ut. Jag bestämde mig för att försöka åstadkomma lite mer tublika sidofickor samt att föra över mer vikt framåt.

Två 5-liters midjeväskor, sedermera höftväskor, kopplas samman bakom ryggplattan och bärs på vardera sida av midjebältet. De är ofodrade och lätta men ändå rejäla. Dessutom passar de som en smäck på bärstolens avbärarbälte när jag kopplat ihop dem bakom ryggplattan. Fyndade dem i den lokala sportbutiken, ibland är slumpen väldigt genialisk.

Höftväskorna hamnar under mina armbågar och sticker inte ut väldigt mycket, så det kommer funka bra. Kanske bär jag en liten midjeväska mitt på också. Planen är att i dessa förvara diverse prylar: mobil och ministativ, hygienrelaterat, godis, matprylar. Dessa väskor kommer jag att regnskydda med ett ryggsäcksregnskydd som jag drar runt om under bärstolen.

I utrymmet på 20 liter i själva bärstolen planerar jag packa värmeplagg, ombyte till dottern, lunch och termos.

Totalt packutrymme cirka 45 liter. Vikten blir troligen inom det bärbara men i överkant för detta bärsystem. Vaudebärstolen sitter jättebra men är knappast lika skön som min Arcteryx Altra vid tyngre vikter. Det blir en minimalistisk packning, vilket är en utmaning för en frusen.

Kommer bo på fjällstation och det lutar mot att jag investerar i helpension med hänsyn till det begränsade packutrymmet och bristande erfarenhet av att ge dottern frystorkat eller konservmat som annars finns att tillgå på fjällstationer. Det blir en provtur till Helags och en eller två övernattningar där.

Beroende på hur hon är på nätterna (vore bra om hon kan ligga själv) hade jag även tänkt testa göra en tälttur till fjälls i sommar, vilket förstås kräver stora ryggsäcken. Det blir i så fall en kort vandringssträcka till lämpligt kalfjäll dit dottern får gå själv, med bärsele som backup. Hon fixar lätt gå någon kilometer på våra skogsturer, bara man håller henne distraherad från att äta sten.

Fler som vandrat ensamma med med små barn och med packning för mer än dagsturer? Hur har ni gjort?

Postat 2017-06-17 22:59 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Logga in

Tips!