Bloggar > thomasvandraren > Silverfallet och Flatruet ...

thomasvandraren

Här finns vandringar jag gjort i Sverige. Jag bor i Stockholm och vandrar gärna i de svenska fjällen.

Silverfallet och Flatruet - en lång dag

Vi vaknade upp till en blåsig och kylig dag. Frukosten åt vi inne i vindskyddet.

Målet för dagen var att vandra söderut till Öjevallen, via Mor Sönnes stuga och över Flatruet.

Vi packade ihop och började vandra efter frukosten. Det blåste från väster och var inte så varmt.

Vi följde Jämt-Norgevägen ytterligare en bit mot Ljungdalen, sedan vek av söderut så att vi hade sjön Öjön på vår högra sida.

Det var svårt att stå upp, med vinden som ville lägga omkull en. 

Nylandsvallen skulle bli vårt stopp för lunch. Där upptäckte vi en trevlig sak, som egentligen tog lite för lång tid.

Lunchen blev i ett vindskydd.

Vid Nylandsvallen såg vi att det inte var långt till Silverfallet. Efter lunchen gick vi dit.

Silverfallet, var en fin upplevelse, med små fall i olika nivåer. Vi gick så långt vi kunde för att se de olika delarna av fallen.

Efter att ha tittat oss mätta gick vi tillbaka till vindskyddet, tog på oss ryggsäckarna och fortsatte mot nästa mål: Mor Sönnes stuga.

Det var lättvandrat och trevligt att gå.

Vi hade bestämt oss för att gå förbi Mor Sönnes stuga, och sedan gå vidare över två vattendrag, och sedan gå på kompasskurs rakt söderut upp på Flatruet.

Mor Sönnes stuga kom till till efter ett tag.

Varför heter det Mor Sönnes stuga?

Kortfattat kan man säga att stugan är rester av en samebebyggelse som fanns här. Det finns en hel del intressant att läsa här.

Det var en av dagens höjdpunkter att passera här. Jag tycker om att vara i de historiska områdena, där man känner hur det en gång var. Sådant berikar mina vandringar.

Stigen fortsatte och vi passerade det andra lilla vattendraget. Det var dags att ta fram kompassen.

In bland träden skulle vi...

Vi kom igenom skogen, och då det var uppåt så gick det ganska långsamt. Så skönt att vara på norra sidan av Flatruet. Nu skulle vi upp på Flatruet och gå över hela Flatruet, en sträcka på 12 km fågelvägen, sedan tälta vid Öjevallen, på andra sidan Flatruet. Det skulle bli en lång dag, därav att det kändes sådär att stanna så länge vid Silverfallet.

Uppåt, uppåt. Det var lätt att gå.

Lite blåsigt, lite kyligt, men skönt.

Hjortron...klart de ska plockas!

Vi gick vidare. När vi var uppe på Flatruet, som det hade tagit oss ganska lång tid att ta oss till, konstaterade vi att det skulle bli sent innan tälten kunde slås upp.

Vi behövde först och främst komma ned från den flacka delen av Flatruet. det vore inte kul att slå upp tältet här, då det blåste rätt bra.

Det började snöa. Jag tittade mest ned och traskade på. När jag lyfte blicken såg jag att hela Johans högra sida var täckt med snö. Det var helt vitt.

Det var lite komiskt. Vi var trötta och hade inte så mycket vatten kvar, och var tvungna att traska vidare. Snö..ok, det var ju ändå september.

Vi kom till vägen mellan Funäsdalen och Ljundalen.

Den passerade vi och följde en grusväg en bit innan vi gick söderut igen.

Nu skulle vi vilja slå upp tälten, men vi var fortfarande uppe på Flatruet.

Vi gick vidare, svängde söderut och började sakta gå nedåt.

Vi var trötta och skulle nu bara göra tre saker:

1. komma ned från Flatruet, ned till skogsgränsen

2. stanna till och fylla på vatten på första bästa ställe

3. slå upp tälten och äta middag

Vi hittade rinnande vatten och slog upp tälten på en fin plats.

Middagen blev väldigt sen.

Vi hade gått lite för långt insåg vi. Så här illa ska vi inte planera igen. Det funkade ju, men priset var högt.

Vi hade heller inte kommit ända till Öjevallen som vi tänkt oss.

Nya tag dagen därpå. God natt.

Inlagt 2021-07-15 14:56 | Läst 556 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Logga in