Jag och min svåger Peter slog oss i lag och trampade Siljan Runt på en tandemcykel. Cykeln hade Peter köpt för en billig peng av en av sina kunder, när denne rensade ur ett garage. Varken jag eller Peter hade någon träning på tandemcykel innan lopper så vi körde 10 minuter dagen innan bara för att få en känsla för hur man skulle göra.

...då vet jag att det fortfarande finns ett sätt för mig att utföra något i naturmiljö. Men det blir nog det sista jag satsar på...

Se filmen här:

Kajaken var härlig att paddla, både stabil och lite rank... Underbar, lättmanövrerad och Snabb...

Jag befann mig åter igen i Älvviken i Bergslagen, svärföräldrarnas andningshål och nu mer även mitt. Familjen och jag hade packat oss i bilen och stuckit iväg till deras ställe vid sjön Grängen. Det var den 18 maj och sommaren var i antågande även där, vilket var aningen tidigt för området. Liljekonvaljerna stod som ihoprullade voffelrån i slänterna. Så fort jag klivit ur bilen berättade min svärfar med livlig inlevelse och med en jägares driv om vinterns begivenheter, om hur en varg rivit ett rådjur i grangården och hur bara ett bakben hade lämnats till eftervärlden. Han berättade vidare om hur huset vid älven, 500 meter bort, fått ett besök av fyra vargar samtidigt en vintermorgon vid halv fem snåret. Lite skämtsamt frågade jag om hur det var med vildsvinen. Han berättade lite skrockande att på andra sidan ån var det som en autobahn för vildsvinen, de hade bökat upp marken så tlll den milda grad att det mest kunde liknas vid en krigsskådeplats.