Gillar uteliv på alla sätt och vis och är alltid nyfiken på nya upplevelser. Ägnar en hel del utetid i min hängmatta. Gillar all typ av vandring men Muddus är en personlig favorit.
Har egen webshop där jag säljer bl.a paracord.
www.paracordshop.se
Låten Society, från filmen Into the Wild är just nu min favoritlåt. Förutom att jag lyssnar på den i bilen till och från jobbet så har jag den även som väckarsignal på telefonen.
Det är egentligen en sjukt bra text om det sjuka samhälle vi lever i där vi hela tiden bara vill ha mer och mer prylar istället för att vara nöjde med det vi har och istället försöka njuta av livet.
Sjukt bra!
Youtubeversion med Eddie Vedder:
Men ibland vill även jag ha nya grejer........
Ha det!
Idag köpte jag en väl begagnad Segebaden träpulka på blocket. I köpet ingick även moderna skaklar med sele. Skaklarna är nästan oanvända, i glasfiber med förstärkningar av metall och bara det gjorde köpet väl värt.
Pulkan är inte alltför sliten men den har ett par ganska rejäla sprickor i botten.
Nu är jag ju ingen pulkexpert men behövcer man åtgärda dessa sprickor eller kan man använda den som den är? Naturligtvis kommer jag att tjära in den, precis som med Tegsnäsarna, men räcker det?
I februari bär det iväg till Muddus. Äntligen!
Jag har länge längtat att göra en vintertripp till Muddus och i mitten av februari bär det äntligen av. Jag har hittills lyckats locka 3 andra hängmattesovare att göra mig sällskap.
Jag älskar stigar! Punkt!
Men det är ju inte alltid så lätt att hitta stigar och många av dom ser man inte heller på kartor.
Boken (Jon Krakauer) är bättre än filmen, dock har S.Penn lyckats mycket bra med filmen. Och musiken är ju också riktigt, riktigt bra....
Jodå, boken är bättre men så är det ju nästan jämt. Håller med dig om att filmen är ovanligt lyckad.
Her har du litt påfyll...
http://www.youtube.com/watch?v=7wJ-VPqFzy0&feature=related
Det du skriver om "sjukt samhälle" sätter tankarna i rörelse. Även om vi friluftmänniskor drar nytta av t ex produktutvecklingen (som ju för många av oss ökar möjligheterna att vara ute i naturen) så ger friluftperspektivet material för kritik av detta samhälle - låt vara i ganska mild form. Så har det varit så länge jag har varit med, sedan slutet av 60-talet. Friluftslivet både som ett sätt att klara av vardagslivet och ett sätt att få distans för att kunna kritisera det.
Jo, det stämmer nog.
Det är ett par stycken i texten som ger mig mest tankar till över hur vi egentligen lever, bla denna:
"I think I need to find a bigger place, Cause when you have more than you think, You need more space"
Vi skaffar ju helt enkelt en massa saker som vi inte behöver och det vi inte använder stoppar vi in i förråd så att det bara tar en massa plats.
I stället kan man ju faktiskt fundera på om jag verkligen behöver köpa saker bara "för att" och om de grejer som ligger i förrådet inte går att avyttra eller ge bort.
Det blir lite "lättpackartänk" fast hemma i vardagen.
Det jag abslout inte behöver ska jag inte heller ha kvar (eller skaffa)!
Men det är ändå lite småkul att skaffa nya friluftsprylar:)