Vikten av skodon - några vetenskapliga artiklar

[nermander]

OM, och jag säger OM, det då visar sig att t.ex ett frisvängande höftbälte skulle ge en energibesparing på 250 kcal till priset av 1,6 kg tyngre ryggsäck antar jag att du genast skulle köpa en sådan rygga?

250 kcal per vad? Timme? Kilometer?

 

[tompa_m]

per vandringsdag á 8h vid 4 km/h.
Eftersom det var siffrorna som redovisades för vikten som sparades in på skodon, får man väl anta att det är vad som avses även här.

 

[seobserver]

Enheter och marknadslöften

Det är ju en viss skillnad på per km och per timme!
När meshskor och lättkängor kom, på 50-talet är det revolution......som tur var ganska oblodig.
Browning hade sina featherweightkängor i flera årtionden utan att de flesta upptäckte dem på den här sidan pölen....
När gångstickorna kom stod det i reklamen att man kunde öka sin effektförbrukning med hela 40%, då fick man nog ha stavar av Gunderlängd och lyfta både sig själv och bautaryggsäcken i dem samt troligtvis bära de tyngsta kängorna man kunde finna i sin storlek......
Själv är jag helt nöjd om jag kan gå i lågskor och använd pinnarna som stöd och tältstänger. Större är inte förhoppningarna....
Det styva kängförespråkarna förtiger är alla fotskavsår som illa passande kängor och strumpkombinationer förorsakar på otränade fötter..... fråga gärna någon som varit plåsterlasse på en tung marsch.....

 

[Schneeberger]

Det han menade Ulf var att Jörgen antagligen som jag tycker ditt inlägg har en så låg nivå så det inte är värt att besvara. Dina resonemang om att det är bra med tyngre ryggsäck är ju rent av dumt och dina funderingar om att 3 vetenskapliga artiklar är har någon relevans avslöjar för mig att du aldrig skrivit en uppsats på universitetet.

Lustigt att just du skulle snedtända så på mitt inlägg, tråkigt för dig.

I trådens början skrev du att du på dina vandringar ofta bar dina kängor i ryggsäcken då du inte behövde dessa. Din kängor vägde1.6 kg men enligt ditt sätt att resonera sparade du ändå vikt (om än på något märkligt energimässigt sätt). Jörgen kommenterade ditt inägg med att detta var "mycket klokt".

Senare i tråden har det framkommit att den energibesparing du gör är i storleksordningen 250 kcal. Som jag ser det byter du alltså 250 kcal energibesparing mot 1,6 kg tyngre packning på ryggen.

Min fråga var därför om denna "växelkurs" även går att applicera på andra utrustningsdetaljer som t.ex ryggsäckar.
Man skulle ju, som jag även senare skrivit, kunna tänka sig att någon driftig ryggsäckstillverkare försvarar sitt 1,6 kg tunga monsterbärsystem med den energibesparing det ger.
I konsekvensens namn skulle då även detta vara "mycket klokt" - eller?

Missförstå mig inte nu - jag argumenterar inte för tunga ryggsäckar eller tänker tvinga dig att gå i kängor.

I all vänlighet

Uffe

 

[Malindo]

Det är ju en viss skillnad på per km och per timme!
Det styva kängförespråkarna förtiger är alla fotskavsår som illa passande kängor och strumpkombinationer förorsakar på otränade fötter..... fråga gärna någon som varit plåsterlasse på en tung marsch.....

Hallâ där Seobserver, nu börjas de igen. Varför sätter du likhetstecken mellan 'styva kängor' och 'illapassande kängor/strumpkombinationer'? Ska folk omedvetet asociera "styva kängor med 'illapassande kängor'? Jag kan garantera att jag är en stor motstândare till illapassande kángor trots att jag till vissa aktiviteter förespràkar styva kängor. Faktiskt tillbringar jag stor del av min arbetstid till att se till att illasittande kängor ska utrotas till sista man.

Dock: illasittande kängor existerar, precis som illasittande UL-skor existerar. Sân fâr man prova sig bort ifrân i butiken.

Just nu kánner sig vissa debattörer kránkta och illa behandlade, men jag tror inte nân av de styva kängförespràkarna (framstegsförhindrarna, de som hellre river än bygger, företrádare för mörkrets makter och de komersiella lurendrejeri-virtouserna) skulle sänka sig till att skriva fraser som denna:

Det sladdriga mesh-sko-föresprâkarna förtiger är alla fotskavsår som illa passande lâgskor och strumpkombinationer förorsakar på otränade fötter..... fråga gärna någon som varit plåsterlasse på en tung marsch.....

Va?

;-)

 

[nermander]

Jag förstår inte riktigt varför det skulle vara så revolutionerande att det är lättare att bära något på ryggen än med fötterna eller händerna?

Var har ni helst 1,6 kg? På fötterna? I benfickor? I händerna? På huvudet? I ryggsäcken?

 

[JMel]

Vetenskapligt stöd för 1:5?

Kan någon förklara var i de vetenskapliga undersökningarna det finns ett stöd för 1:5 regeln vid övergång från ca 1800g/par till lågskor vid gång och marschhastighet ca 4 km/h.

Obs1 inte från sammanfattningarna som finns i undersökningarna utan i det fall jag beskrivit ovan.
obs2 data från undersökningar vid löpning är inte relevant

Det har inte gjorts. (eller kanske har jag missat något sådant i den långa tråden?)

 

[GustavOh]

Jag förstår inte riktigt varför det skulle vara så revolutionerande att det är lättare att bära något på ryggen än med fötterna eller händerna?

Var har ni helst 1,6 kg? På fötterna? I benfickor? I händerna? På huvudet? I ryggsäcken?

Tjafset om detta kommer väl ursprungligen från ett inlägg av... minns inte vem, som drog slutsatsen att:

Om kängor behövs på en del av turen (glaciärer ex.vis) så är det bättre att gå i lättare skor och ha kängorna i ryggsäcken än att gå i kängorna och (underförstått) lämna de andra skorna hemma.

Givet att "kängorna" väger två kilo och "skorna" ett kilo tolkade flera (inklusive jag själv) detta råd som att det bästa givetvis vore att enbart ha "skorna", men om kängorna av någon anledning behövdes på vissa sträckor vore det rationellt med tre kilo för "skofunktionen" istället för två kilo, om det innebär att man slipper ha kängor på fötterna utom där det verkligen behövs.

Jag upprepar: Rådet var alltså att acceptera en tyngre packning för att slippa ha kängor på fötterna.


(Jag gör själv på det sättet ibland, men då är "kängorna" alpina storskor på tre kilo...)

 

[dave1]

Kan någon förklara var i de vetenskapliga undersökningarna det finns ett stöd för 1:5 regeln vid övergång från ca 1800g/par till lågskor vid gång och marschhastighet ca 4 km/h.

Obs1 inte från sammanfattningarna som finns i undersökningarna utan i det fall jag beskrivit ovan.
obs2 data från undersökningar vid löpning är inte relevant

Det har inte gjorts. (eller kanske har jag missat något sådant i den långa tråden?)

"1:5-regeln" bör nog snarast ses som en approximation även om det ur strikt vetenskaplig synvinkel nog är svårt att klart dra den slutsatsen ur studierna. Det intressanta tycker jag dock inte är att det förhåller sig på det sättet (det är av flera orsaker rätt sannolikt att det är mer energibesparande att bära något på ryggen istället för på fötterna), det intressanta är ju hur stora (eller små) skillnaderna är i praktiken.

I en av studierna anges att ett flertal studier kommit fram till att energiförbrukningen ökar med ca 1% per adderad 100g vikt på fötterna. Med detta som utgångspunkt kan man sen göra beräkningar på energiåtgång i olika fall och så länge man rör sig inom "normala" områden så tycker jag personligen att skillnaden i energiåtgång är väldigt liten. Detta är inte heller så anmärkningsvärt eftersom det rör sig om så förhållandevis låga vikter; 500g är ju t ex bara 1/160 av en 80 kg tung person.

Sen ska man ju ha i åtanke att tester i laboratorium är en sak och verkliga förhållanden en annan. I en verklig vandringssituation så kan man tänka sig ett antal andra variabler som kan ha betydelse som t ex terrängtyp (viss terräng till fördel för kängor, annan till fördel för löparskor?), temperatur (ökad energiförbrukning pga avkylningseffekt) m.m. m.m.

"5:1-regeln" tar ju heller inte hänsyn till belastningar som skelett och muskulatur utsätts för och om jag fick välja mellan 20 kg och 1,5 kg på fötterna eller 25 kg och 0,5 kg på fötterna, skulle jag välja det förra eftersom jag tycker 20 kg är lite av en brytpunkt för när belastningen börjar bli påfrestande. Att energiförbrukningen kanske ökar marginellt är inte skäl nog eftersom jag inte vill påfresta knän och hälar i onödan med en högre ryggsäcksvikt.

 

[seobserver]

Det är en stor skillnad på

snälla kängor och skor och hårda oföränderliga samt illapassande. Givetvis söker alla efter vad som passar bäst. Men i tilldelningssystem har jag sett kombinationer bärare och käng- skodon som inte var speciell kompartibla. Det svagast gick sönder och det var huden på fötterna.
Kolla bara alla trådar om tejpning, compeed mm.....
Masse det är en glädje att läsa att du bekämpar dessa tortyrinstrument. Trots allt ser man dem ute till luftning...
Fotskadorna låter inte vänta på sig.
Givetvis accentuerar jag problem som jag vill belysa, vem gör inte det?
Men att hastighet är en säkerhetsdetalj och att den inte går ihop med tunga skor än mindre opassande tror jag alla här kan skriva under på....
;-)

 

[nermander]

Jag upprepar: Rådet var alltså att acceptera en tyngre packning för att slippa ha kängor på fötterna.

Nej, rådet är att acceptera en tyngre packning för att få lägre energiförbrukning.

Sen är det mycket möjligt att man upplever den tyngre packingen som obekvämare, men det är en helt annan fråga.

På samma sätt kan man acceptera en tyngre ryggsäck om den är bekvämare, men då får man vara medveten om att energiförbrukningen antagligen ökar.

Visst, skillnaderna (i energiförbrukning) må vara små och kanske rentav försumbara, men det ändrar inte på det faktum att de finns.

Men om det nu räcker med att ta med en chokladkaka extra om dagen för att kompensera kängornas extra energiförbrukning, hur många extra chokladkakor om dagen behöver man för att kompensera för chokladkakornas extra vikt?

 

[camoscio]

Jag förstår inte riktigt varför det skulle vara så revolutionerande att det är lättare att bära något på ryggen än med fötterna eller händerna?

Var har ni helst 1,6 kg? På fötterna? I benfickor? I händerna? På huvudet? I ryggsäcken?

Jag går helst barfota med dojorna i fickan och packningen i två stora Konsumkassar.