Efter att ha läst tråden
www.utsidan.se
så har jag börjat fundera på hur man vet om ens gasbrännare klarar vätskematning eller inte?
Vätskematning är väl när man vänder gastuben med öppningen nedåt?
Hur ser man rent praktiskt att det inte funkar - är det så enkelt som att lågan inte blir perfekt? Flämtar eller inte tänds alls?
Kan man se det på brännaren för blotta ögat om den klarar vätskematning eller kan man läsa sig till det i dess manual?
Vilket magiskt ord ska man söka efter då?
Mest specifikt undrar jag över min trangia-brännare klarar vätskematning. Den är inte exakt denna, men nästan
trangia.se
Min lite äldre har istället reglaget/vredet pekandes "åt sidan" relativt gastubens hål istället för denna nyare som har reglat uppåt "ovanpå" gastubens hål.
min ser ut så här och kallas där också för GB74 (eller så använder de bara en gammal bild eller ny text som inte matchar varandra):
uthuset.nu
Den nyare GB74-modellen verkar fungera dåligt med vätskematning enligt
www.utsidan.se
Ser inte heller några råd om vända på tuben i GB74 manual:
Om jag förstår vätskematning korrekt så vill man undvika att den dyrbara vintertåliga gasen trycks ut först och sedan står man där i kylan med "bara sommargas kvar" och då vänder man flaskan upp&ner så av gravitationen så hamnar den flytande tyngre (högre densitet) sommargasen närmast ventilen och kommer ut först. Stämmer detta resonemang?
Vilken kemisk egenskap är det som avgör hur "vinter-bra" gasen är?
Är det kokpunkten: Propan (C3H8) har kokpunkten -42 grader C och butan (C4H10) ca 0 grader C.
Dvs Propan är betydligt bättre vintertid?
Därmed är propan också dyrare?
Förstår att propan, (N-)butan (N=normal, dvs rak kolkedja), iso-butan (en kolatom "i vinkel") är kandidaterna att blanda.
Förstår efter googling att flera faktorer påverkar kokpunkten på molekylnivå:
/Patrik
Gasbehållare - nybörjarfråga
Hejsan! Jag äger en Primus Essential trail stove duo, och har till denna införskaffat en 230g gasbehållare från MSR samt två stycken större behållare från Biltema. Är brännaren kompatibel med dessa typer av gasflaskor? Kan den skruvas av och på från flaskorna utan att de har punkterats och...
Vätskematning är väl när man vänder gastuben med öppningen nedåt?
Hur ser man rent praktiskt att det inte funkar - är det så enkelt som att lågan inte blir perfekt? Flämtar eller inte tänds alls?
Kan man se det på brännaren för blotta ögat om den klarar vätskematning eller kan man läsa sig till det i dess manual?
Vilket magiskt ord ska man söka efter då?
Mest specifikt undrar jag över min trangia-brännare klarar vätskematning. Den är inte exakt denna, men nästan

Gasbrännare GB74 - Trangia
Gasbrännaren är lätt att använda, har en snabb koktid och håller kokkärlen sotfria. Passar många användare och olika typer av outdoor liv. Lätt att använda och effektivt under vår, sommar och höst.

min ser ut så här och kallas där också för GB74 (eller så använder de bara en gammal bild eller ny text som inte matchar varandra):

Gasolbrännare Trangia GB74
Gasbrännare till alla Trangiakök i serie 25 och 27. 180 gram....

Den nyare GB74-modellen verkar fungera dåligt med vätskematning enligt
Vätskematning Trangia erfarenheter
Jag gillar Trangias vindskydd och gav mig på ett försök till vätskematning av deras GB74 brännare. Resultatet blev som för många andra pulserande låga och gula flammor. Dessutom gillar jag inte GB74ans reglerratt som sitter placerad så att den är svår att manövrera med inverterad flaska. GB74...
Om jag förstår vätskematning korrekt så vill man undvika att den dyrbara vintertåliga gasen trycks ut först och sedan står man där i kylan med "bara sommargas kvar" och då vänder man flaskan upp&ner så av gravitationen så hamnar den flytande tyngre (högre densitet) sommargasen närmast ventilen och kommer ut först. Stämmer detta resonemang?
Vilken kemisk egenskap är det som avgör hur "vinter-bra" gasen är?
Är det kokpunkten: Propan (C3H8) har kokpunkten -42 grader C och butan (C4H10) ca 0 grader C.
Dvs Propan är betydligt bättre vintertid?
Därmed är propan också dyrare?
Förstår att propan, (N-)butan (N=normal, dvs rak kolkedja), iso-butan (en kolatom "i vinkel") är kandidaterna att blanda.
Förstår efter googling att flera faktorer påverkar kokpunkten på molekylnivå:
/Patrik