• Vi har ju bytt forum och det finns säkert en del att förbättra. Har du problem? Titta först i forumet Felrapporter om felet redan är känt. Om inte så kan du starta en ny tråd där. Har du förslag på förbättringar eller andra synpunkter så passar ett inlägg i Funktionsförslag bättre.

Vikten av skodon - några vetenskapliga artiklar

Jätteintressant även om jag inte orkade läsa allt. Förutom att det talar för att meshskorna fördel vid vandring så får man funderingar på att ha vikter kring anklarna vid joggingturen hädanefter.
 
Inget nytt under solen

Men intressant att sulstyvhetens betydelse för steg effektiviteten respektiv hinder av komfort, i små skostorlekar, inte togs upp.
Snabbast går jag i lågskor, lätta. Komfortablast i dämpade lätta skor. Nätovanskor varierar mycket i upplevd komfort för mig medan i cykelskor är det en stor komfortförbättring med luftande ovansida.

Klättrarnas definition att snabbhet är en säkerhetsdetalj (samma sak kom de Gaulle fram till i helt andra sammanhang....) Men otvivelaktigt är det bekvämast med lite packning och lätta skor. Annars borde ju alla dansa i pjäxor.....
 
Inget som förvånar mig!

Visst! Det går åt mer energi att förflytta tyngre utrustning än lättare! Är det överhuvudtaget någon som är förvånad?
 
Visst! Det går åt mer energi att förflytta tyngre utrustning än lättare! Är det överhuvudtaget någon som är förvånad?
Det intressanta med skodon är att det enligt bl a de refererade artiklarna går åt ca 4-6 ggr så mycket energi att flytta samma vikt på fötterna som att istället ha vikten på torson. Sparar du 100 gram på skovikten motsvarar det ca 500 gram i ryggsäcken, sparar du 1 kg skovikt så motsvarar det alltså 5 kg i ryggsäcken. Det brukar förvåna ganska många och förnekas ganska intensivt i t ex den här tråden:
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=43338

Jörgen
 
Vilket bara bekräftar det sunda i min vanligaste höstpackning där jag har skor på fötterna och kängor i ryggsäcken för att använda vid de leriga och blöta passager där de behövs.

Kängor 1,6 kg x 5 = 8 kilo

Skor 0,7 kg x 5 + kängor i ryggsäcken 1,6 = 5,1 kilo

När jag kommer fram till de passagerna där jag behöver kängorna så byter jag helt enkelt skodon där. Har dessutom upptäckt att de sträckor jag går på asfalt är betydligt bekvämare i skor och det händer nästan alltid oavsett var man går utom i norraste Sverige att det blir en sträcka på vanlig väg.

Om jag istället hade lämnat skorna hemma med motiveringar att jag ändå behöver kängorna på vissa passager hade jag alltså mestadels haft en energimässigt ökad vikt på 2,9 kilo.
 
Vilket bara bekräftar det sunda i min vanligaste höstpackning där jag har skor på fötterna och kängor i ryggsäcken för att använda vid de leriga och blöta passager där de behövs.

Kängor 1,6 kg x 5 = 8 kilo

Skor 0,7 kg x 5 + kängor i ryggsäcken 1,6 = 5,1 kilo

När jag kommer fram till de passagerna där jag behöver kängorna så byter jag helt enkelt skodon där. Har dessutom upptäckt att de sträckor jag går på asfalt är betydligt bekvämare i skor och det händer nästan alltid oavsett var man går utom i norraste Sverige att det blir en sträcka på vanlig väg.

Om jag istället hade lämnat skorna hemma med motiveringar att jag ändå behöver kängorna på vissa passager hade jag alltså mestadels haft en energimässigt ökad vikt på 2,9 kilo.
Mycket klokt.
Det är ju få som går med skidor på barmark, med hänvisning till att de behövs på snöfälten, men vanligare att man går med stegjärnsfasta kängor på barmark, med hänvisning till att de behövs på glaciärerna :)

Jörgen
 
Det är fortfarande oklart vad som är så intressant. Som sagt i den tråden så handlar det totalt om några procents ökning av energiåtgången. Tar man dessutom i beaktning att dessa resultat inte gäller vid vandring i 4 km/h så verkar det än mindre intressant.
 
Det intressanta med skodon är att det enligt bl a de refererade artiklarna går åt ca 4-6 ggr så mycket energi att flytta samma vikt på fötterna som att istället ha vikten på torson. Sparar du 100 gram på skovikten motsvarar det ca 500 gram i ryggsäcken, sparar du 1 kg skovikt så motsvarar det alltså 5 kg i ryggsäcken. Det brukar förvåna ganska många och förnekas ganska intensivt i t ex den här tråden:
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=43338

Jörgen
Detta gäller ju faktiskt bara för den faktiska energiförbrukningen!
Belastningen på knän och kropp i övrigt kan man ju inte räkna så.
//Peter
 
Kul med hårda siffror! Men det förvånar väl ingen att det är mycket jobbigare att springa i kängor än i gympaskor? Sen tycker jag att det handlar mindre om hur mycket man bär än om var: går man mest utanför led, i ris, vide eller i blockterräng, så tycker jag nog att kängor har sin plats. Annars kanske inte, förutom att jag personligen gillar att ha torra fötter.
 
Vikten

är bara en av faktorerna när jag väljer skodon.

Risken för skavsår, halkrisken, överhettning respektive avkylning, känslan på foten och hur långt jag kan gå eller springa per dag i den aktuella terrängen och med aktuell packning är andra faktorer som är svåra både att kvantifiera och ta hänsyn till.

Thure
 
är bara en av faktorerna när jag väljer skodon.

Risken för skavsår, halkrisken, överhettning respektive avkylning, känslan på foten och hur långt jag kan gå eller springa per dag i den aktuella terrängen och med aktuell packning är andra faktorer som är svåra både att kvantifiera och ta hänsyn till.
Hur många par skor har du? :)
 
Det vet jag inte

möjligen har min fru räknat.

Mitt problem är att jag är dålig på att slänga gammalt eller utslitet.

Eftersom min stora sport är långfärdsskridskor så har jag sparat mest sådan kängor. Uppsakttningsvis har jag kört med ca 15 olika sådana par sista 20 åren varav jag har behållt ca 1 dussin. Tur att det finns plats på vinden...

Thure
 
Fundringar

Några saker jag funderar över efter at ha läst Jörgens resume:

- I den första artikeln såg man ingen signifikant skillnad i energiåtng mellan löparskor och kängor vid en vandringshastighet på 4 km/h. Rätta mig om jag har fel - men är inte 4 km/h den hastighet som ligger närmast normalvandrarens? Kan man då dra så tvärsäkra slutsatser och slå på stora PR -trumman på det sätt som Fjäderlätt gör?

- I artikel två håller man packningsvikten konstant - dvs samma sak som att ha både skor på fötterna och kängor i ryggsäcken. Hur hade resultatet blivit om man minskat packningsvikten med vikten av skor?
5 % av kroppsvikten torde motsvara ungefär 3.5 kg - det låter rätt myckt för mig - i den första artikeln väger kängorna 1776g. Är resultaten giltiga även för dessa vikter?

- I flera fall refereras till studier på löpare där energiåtgången ökar med mellan 0,7 - 1 % per 100g skovikt. Om vi tänker oss att skillnaden mellan ett par kängor och ett par löparskor är 1100 g som i den första artikeln blir den absoluta skillnaden i energiåtgång 8 - 10%. Inte lika imponerande som att säga att 1 kg på fötterna är 5 kg på ryggen... Hur stor är förresten skillnaden mellan att vandra med eller utan stavar? Många lättviktare har ju vandringsstavar samtidigt som många går stavgång för att att faktiskt göra av med mer energi när dom motioner

Uffe
 
Om man tar

den normalhastighet som jag upplever som normal inklusive raster så ligger den snarare över 7km/h.
Dvs vad som är normalt för en är knappast det för en annan.
Men en intressant sak i sammanhanget var att av tillfrågade förbandsläkare från ett 15 tal nationaliteter, uppgav samtliga att begreppet känslitage på fötterna fanns samt att soldater med mjuka fötter fick kängfri tjänst.....tills fötterna läkt igen. Frågan är om kängor hjälper eller stjälper.....
 
den normalhastighet som jag upplever som normal inklusive raster så ligger den snarare över 7km/h.
Dvs vad som är normalt för en är knappast det för en annan.
Men en intressant sak i sammanhanget var att av tillfrågade förbandsläkare från ett 15 tal nationaliteter, uppgav samtliga att begreppet känslitage på fötterna fanns samt att soldater med mjuka fötter fick kängfri tjänst.....tills fötterna läkt igen. Frågan är om kängor hjälper eller stjälper.....
7 km/h? När jag brukade gå 7 km-spåret i Torup så brukade det ta runt 1,15 när jag gick i rask takt utan packning och utan raster, i terräng är min erfarenhet att jag snarare ligger på 2-4 km/h och i riktigt dålig terräng har det hänt att farten sjunkit till ca 1 km/h. Sträckan Keb-Tarfala är ca 7 km och den brukar ta runt 2 timmar nedför och 2-3 timmar uppför. Det exemplifierar väl en del av problematiken; vi går alla olika; i olika takt, i skild terräng och med varierande vikt på ryggen och jag delar Thures åsikt att valet av skodon avgörs av fler faktorer än bara vikt.
 
7 km/h? När jag brukade gå 7 km-spåret i Torup så brukade det ta runt 1,15 när jag gick i rask takt utan packning och utan raster, i terräng är min erfarenhet att jag snarare ligger på 2-4 km/h och i riktigt dålig terräng har det hänt att farten sjunkit till ca 1 km/h. Sträckan Keb-Tarfala är ca 7 km och den brukar ta runt 2 timmar nedför och 2-3 timmar uppför. Det exemplifierar väl en del av problematiken; vi går alla olika; i olika takt, i skild terräng och med varierande vikt på ryggen och jag delar Thures åsikt att valet av skodon avgörs av fler faktorer än bara vikt.
Kunde inte skrivit det bättre själv. Har aldrig varit i Torup men delar erfarenheterna i övrigt.

Grundsten anger för övrigt 3-4 km/h som normaltakt i sina böcker - vad det nu är värt *ler*

Uffe
 
Över 7 km i tim inkl raster

seobserver Om man tar

--------------------------------------------------------------------------------
den normalhastighet som jag upplever som normal inklusive raster så ligger den snarare över 7km/h.
Dvs vad som är normalt för en är knappast det för en annan.
Men en intressant sak i sammanhanget var att av tillfrågade förbandsläkare från ett 15 tal nationaliteter, uppgav samtliga att begreppet känslitage på fötterna fanns samt att soldater med mjuka fötter fick kängfri tjänst.....tills fötterna läkt igen. Frågan är om kängor hjälper eller stjälper


Kan bara konstater att du seobserver är grym på att vandra över 7km i timmen inkl raster. Det är imponerande. Du går ensam va ?

Junioren
 
Några saker jag funderar över efter at ha läst Jörgens resume:

- I den första artikeln såg man ingen signifikant skillnad i energiåtng mellan löparskor och kängor vid en vandringshastighet på 4 km/h. Rätta mig om jag har fel - men är inte 4 km/h den hastighet som ligger närmast normalvandrarens? Kan man då dra så tvärsäkra slutsatser och slå på stora PR -trumman på det sätt som Fjäderlätt gör?

- I artikel två håller man packningsvikten konstant - dvs samma sak som att ha både skor på fötterna och kängor i ryggsäcken. Hur hade resultatet blivit om man minskat packningsvikten med vikten av skor?
5 % av kroppsvikten torde motsvara ungefär 3.5 kg - det låter rätt myckt för mig - i den första artikeln väger kängorna 1776g. Är resultaten giltiga även för dessa vikter?

- I flera fall refereras till studier på löpare där energiåtgången ökar med mellan 0,7 - 1 % per 100g skovikt. Om vi tänker oss att skillnaden mellan ett par kängor och ett par löparskor är 1100 g som i den första artikeln blir den absoluta skillnaden i energiåtgång 8 - 10%. Inte lika imponerande som att säga att 1 kg på fötterna är 5 kg på ryggen... Hur stor är förresten skillnaden mellan att vandra med eller utan stavar? Många lättviktare har ju vandringsstavar samtidigt som många går stavgång för att att faktiskt göra av med mer energi när dom motioner

Uffe
Jag har översatt och refererat tre vetenskapliga artiklar. Alla slutsatser som redovisas är artikelförfattarnas.

Jörgen