Fördelar med tung packning?

[Mezzner]

Om man har en full friluftsutrustning som är funktionell och osliten men tung, är det ju såklart en ekonomisk nackdel att byta ut den till en lätt.

Jo, fast det är det ju oavsett om du byter till lättare eller tyngre eller lika...

Många gånger i de här trådarna så kopplas indirekta egenskaper, eller lite härledda samband ihop med det man vill propagera för på ett ganska godtyckligt sätt.

Det är så tillvida korrekt att påstå att tyngden är av godo, och att hållfastheten är en helt annan egenskap. Dock är det väl den mest typiska (och goda) egenskapen som inte kan påstås vara generellt oberoende av vikten.

Ett mer direkt resonemang vore att tyngden är av godo på t ex en aid-hammare, när den väl används - även om tyngden naturligtvis innebär att det är jobbigare att klättra med den hängandes på selen. (Det innebär att fok kompromissar med sina aidhammare, och alla kompromissar inte lika förstås.)

En yxa kan antagligen också vinna på att vara lite tyngre, om man nu till äventyrs bär yxa med sig på vandringen.
(Risken är förstås stor att vi nu trillar in på stor-knivs-teoremet.)

 

[nermander]

Vad jag tror att många inte tänker på är ju att lättpackning inte nödvändigtvis behöver betyda att totalvikten på packningen blir liten.

Om man t.ex. har en massa fotoutrustning med sig så väger ju den, men den övriga packningen kan ju vara lättpackning.

För mig handlar lättpackning om att inte bära mer än vad jag behöver. Att veta hur mycket jag behöver bära är svårt utan att prova sig fram. Alltså provar jag hela tiden nya lättare alternativ för att se om de fungerar.

De som är emot lättpackning brukar ofta ha åsikten att de verkligen behöver det de bär med sig. Frågan är hur de kommit fram till det? Ofta har de tyvärr inte provat andra lösningar eftersom de redan på förhand har bestämt sig för att de inte fungerar.

Många resonerar säkert så att de vill inte chansa på sin vandring, de tar med sig det de vet av erfarenhet att det fungerar. Vem vill riskera att en veckas fjällvandring förstörs av att tarpen blåser sönder?

Men som jag skrev i en artikel på Fjäderlätt: Man måste inte börja med att lätta på HELA packningen.

Ponera att man idag har en packningsvikt på 15 kg plus mat. Om man börjar prova sig fram med några lätta saker (som inte är så viktiga, så det gör inget om de inte funkar). Om man då upptäcker att de fungerar så kanske man lättat packningen 1 kg. Då har man sen utrymme att ta med sig ALTERNATIVA saker för 1 kg (och man är på samma vikt som förut).

Då kan man t.ex. ta med sig både sitt gamla välbeprävade thermarest OCH ett Z-rest nästa vandring.

Om man upptäcker att de alternativa sakerna fungerar kan man skippa de traditionella och så har man sparat ett par kg till som man kan använda för att ta med tyngre alternativa grejer.

Bortsett från den första lilla viktminskningenkommer man i princip aldrig att behöva gå ut med enbart det lätta alternativet och chansa. Så man kommer efter ett tag att kunna ta med sig BÅDE sitt gamla tält OCH en tarp (till samma totalvikt som den gamla packningen). Och så kan man prova tarpen och ha tältet i reserv.

 

[Öhrnell]

Jo, fast det är det ju oavsett om du byter till lättare eller tyngre eller lika...

Martins poäng var väl att om man redan har grejer som funkar så är det helt gratis att inte byta alls... Bara för ATT det hela tiden kommer nya grejer på marknaden så finns det trots allt än så länge inget köptvång.

 

[Mezzner]

Martins poäng var väl att om man redan har grejer som funkar så är det helt gratis att inte byta alls... Bara för ATT det hela tiden kommer nya grejer på marknaden så finns det trots allt än så länge inget köptvång.

Precis, dvs det är inte en signifikant egenskap för tunga prylar, så det har inte med diskussionen om vikt att göra.

 

[nermander]

Precis. För mig som har fungerande lätta prylar skulle det ju vara dumt att köpa nya tunga grejer.

 

[seobserver]

På -60talet när lättvikt verkligen kom i ropet...Var normalprylarna rekordeliga, tunga och hållbara. I alpenistbutiker och stenciler fann man superlätta, delikata prylar som påstods hålla toppattacken och nerfärden...Givetvis var det oerhört mycket dyrare och svåråtkommliga. Somligt av det har fungerat och hållt i 40 år, annat har falerat och kastats. Men av de rejäla tunga grejorna från den tiden har nästan allt fallerat och skrotats..
Den som skaffat sig en normaltung rejäl friluftsutrustning är nog mindre benägen skaffa en lättvikts av flera skäl. Ekonomi är ett, men även tid och nyorientering tar inte bara tid utan kräver en ändrad inställning och attityd, något av det svåraste att förändra.
Det som har fungerat fungerar nog en gång till, speciellt om nyttjandet är begränsat till någon vecka om året.
Vi som försöker vara ute så ofta som det går får givetvis helt andra preferenser och vårt intresse och nyfikenhet driver oss inte bara runt stigkröken utan även att vilja pröva nya grejor och prylar. Alla har inte det intresset.
Den som gärna vill fortsätta med friluftslivet efter 50årsdagen gör klokt i att börja med lätta grejor tidigt, nej ännu tidigare.
Min 50-öring.
//J

 

[Martin Fjäderlätt]

Jo, fast det är det ju oavsett om du byter till lättare eller tyngre eller lika...

Exakt, men det var det enda jag kunde komma på

som jag skrev i en artikel på Fjäderlätt: Man måste inte börja med att lätta på HELA packningen.

Alltså kan man fundera på vilken ordning som är klokast. Den ordning jag började i, nämligen att försöka trimma redan befintlig utrustning, är kanske ekonomiskt klok, men särskilt många kilo spar man ju inte. Det är gramjakt istället för kilojakt. Att lämna hemma onödiga saker har de flesta som vandrar redan gjort, så även där är vinsten liten.

Man bör heller inte börja med att skaffa lätt rygga eller lätta skor, eftersom ju de är ganska beroende av att den totala packvikten är låg.

Vad ska man börja med då?
Kläder är hyfsat bra att börja med, eftersom vi ju som duktiga konsumenter har en vana att köpa nya kläder även när de gamla fortfarande är hela. Kök är också hyfsat bra - det räcker att skaffa en toppmonterad brännare och behålla sina vanliga kastruller så spar man ett halvt kilo.

Men om vi ska spara vikt ordentligt måste vi gå in på de tre stora. Tält och sovsäck kan man spara kilon på. Det är också bland de dyraste grejerna i utrustningen.

Så den största trögheten att gå från tungt till lätt tycker jag personligen är ekonomisk. Man får ta den stegvis. Har man tur så har man som jag 15 år gamla grejer som det ändå är tid att byta ut

 

[gro]

Det finns inga fördelar med tunga saker om alla andra egenskaper är lika. Men så ser det ju oftast inte ut. Pris, hållbarhet, praktiskt användningsområde, känsla, tillgänglighet, utseende etc skiljer ju ofta från produkt till produkt, precis som vikt, även om de anses vara utformade för samma funktion.

Jag föredrar t.ex. rostfritt framför aluminum eller titan om jag ska använda öppen eld (ett väldigt lätt kök) av de enkla anledningarna att jag har rostfria kärl, att det inte bränner fast lika lätt, att det inte åtgår lika mkt energi vid framställning av materialet, samt att titan är sjukt dyrt.

Jag föredrar byggpress före min kathmandutarp (som är UL på riktigt, de började med lätta tarpar före UL ens var hypat här i Europa), för att snåltarmen inte gråter när det blir glödhål i den, samt att den faktiskt tål glödsprätt bättre.

Tunneltält använder jag hellre än hybridtält så jag tycker de senare verkar ha för mkt drag, det är också andledningen att jag föredrar sovsäckar före quiltar (har faktiskt testat en quilt, och det var för mkt markdrag). Dessutom har jag varit med (som jag sagt 100 ggr nu känns det som, ska inte säga det mer) att expeditionstält gått sönder, tråkigt om det skulle hända igen, varningstexterna på lättare tält upplevs inte bara som juridiska disclaimers. Är man flera används kåtan då det ger en hög trivsel- och komfortfaktor som inga tunneltält eller tarpar i världen kan ge.

Föredrar stickade tröjor före fleece och termojackor då de tål värme bättre och värmer mer i fuktigt tillstånd, dun tycker jag förtjänar sin plats under kallare turer, men före det blir så kallt gillar jag ull bättre. Termojackan används väl också ibland, som en ytterliggare förstärkning till ulltröjan, men tycker att fiberpälsen egentligen är bättre.

Cellplast och ridgerest används före uppblåsbara isoleringar då de är lättare för samma isolering, dessutom har de högre hållbarhet enligt min erfarenhet. Jag vill ha ett bärsystem och en ryggsäck av lite grövre väv då jag av erfarenhet inte gillar tygkassar med axelremmar, och dessutom lyckats få revor på min granite gear.

Ingen packar tungt avsiktligt, förutsatt att de är hyfsat erfarna. Myten om den obstinata tungpackaren är överdriven. Det är väl bara i funktionsanalyserna och erfarenheterna som det egentligen finns skillnader?

 

[fson]

kom med argument FÖR att packa tungt i st f argument för att packa lätt?
Visserligen är detta lättpackningsforum men nu vill jag få höra fördelarna med att välja tunga grejer i packningen och nackdelar med lätta dito när de ska fylla samma funktion.

Det finns inga tungpackare, bara olika grad av lättpackare - att påstå något annat är enbart historielöst. De som tror att herrarna Fjäderlätt är pionjärer inom sitt område borde läsa t.ex. Axel Hambergs hundra år gamla tankar kring utrustning och proviant i fjällvärlden! Det som dagligen , mer eller mindre hetsigt debatteras här är snarare hur lätt utrustning kan ersättas av ännu lättare, och till vilka konsekvenser.

Det finns alltid ett egenvärde i att prylar som man bär med sig är så lätta som möjligt, men även en tarp på 400g och ett regnställ av gladpack skulle kunna ersättas med något ännu lättare; allt är relativt och 'lättpackning' är inget absolut begrepp. Frågan är snarare hur man bantar sin packningsvikt utan att tulla på sina personliga önskemål om komfort och säkerhet. Det är en diskussion som jag tycker är spännande och givande, så länge det inte går prestige och allmän träskallighet i debatten.

Per

 

[nermander]

Alltså kan man fundera på vilken ordning som är klokast.

Visst är det så, men det beror ju på vad man har för mål.

Om målet är att få lättare packning så är det klart att de tre stora är det bästa att börja med.

Men om man är spektisk till att lätta saker fungerar så är det kanske vettigt att just börja med att prova lite lätta saker.

Det är som jag brukar säga till folk som säger att hastighetsgränserna inte fungerar: Hur vet du det om du aldrig följer dem?

Samma sak med lätta prylar, hur man kan veta att de inte fungerar om man inte har provat?

När jag började lätt-packa så provade jag självklart grejer som inte fungerande för mig, men det betydde ju inte att jag gick tillbaka till mina gamla tunga grejer utan försökte hitta nån ny medelväg.

Kläder, matsaker, kök, hygienartiklar är exempel på saker där det inte behöver vara särskilt svårt att prova lättare alternativ. Att prova en dunväst istället för ylletröja kan man ju göra utan att behöva vara ute på vandring.

Och att ta med sig 25 gram extra (Lätta-ask och en plastsked) lär inte vara nåt större problem för någon. Då kan man prova att äta med de grejerna och samtidigt har man ändå sina klassiska matsaker med sig. Funkar de lätta grejerna kan man lämna de tyngre hemma nästa gång och har ett hekto "över" att fylla på med nya prylar att testa.

Det mesta av mina lätta kläder har jag provat hemma till vardags för att testa om de funkar. Och sen har de fått följa med ut när jag redan varit säker på att de funkar.

 

[Malindo]

Det finns inga tungpackare....etc,
Per

Bra inlägg av Fson. Tack för det!

 

[majjen]

kom med argument FÖR att packa tungt i st f argument för att packa lätt?
Visserligen är detta lättpackningsforum men nu vill jag få höra fördelarna med att välja tunga grejer i packningen och nackdelar med lätta dito när de ska fylla samma funktion.

Godare mat.

HåkanF