Cykel, vet och etikett!

[Niclas]

Re: Re: Re: Re: Skogsmaskiner

Det jag tycker sämst om är när man efter avverkningen lämnar tonvis bråte som det inte ens går att gå genom än mindre hoja.

Per

Tyvärr är det det här sättet som är mest önskvärt ur natursynpunkt, eftersom det man lämnar kvar bryts ner och tillför jorden näring. Så det får vi nog dras med, men jag håller med om att man kunde röja stigarna och återställa dessa på bättre sätt.

/ N (som tror att det här snart är världens längsta tråd och som undrar var den ska hamna eftersom vi som sagt inte är kvar där barnvagnarna är *skratt*)

 

[perlowdin]

Får man flytta bråte?

jag håller med om att man kunde röja stigarna och återställa dessa på bättre sätt.

Ja, brister i detta avseende, är egentligen min enda reservation mot avverkningar. Vad gäller egentligen: får man flytta bråte för att få fram den underliggande stigen?

Här är f ö en bild på en stig som bildats av skogsmaskiner. http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/MTBruntUppsala/bilder/Lagermosse1a.JPG Jag är ingen expert på skog, men det konstateras att träden säkert är närmare ett decennium gamla och rännorna efter hjulen fortfarande samlar vatten. Jag klagar inte. Stigen går ju i mitten. Dessutom är den barnvagnsfri.

Per
http://user.tninet.se/~ipg289h/First.html

 

[Martin Fjäderlätt]

"Eller är det verkligen nån som sett spår efter en skogsmaskin på ett 5 år gammalt hygge?"

Klart jag har!
Moderna skogar är ju förfanken randiga som åkrar.
Visst syns spåren mindre när det kommit upp sly och ris (som dessutom skymmer sikten från intilliggande stigar som man kanske går på), men ett halvmeterdjupt dike är alltid ett halvmeterdjupt dike.

 

[niki]

Om man talar om rena hyggen så används bla markberedningsmaskiner och de gör spår avsiktligt, ungefär som när man kör jordfräsen i trädgårdslandet.
Detta för att få en snabb återväxt antar jag.
Vad gäller allt ris så skall det ligga kvar för att inte ta näring ur skogen. För framkomlighet och även för att påskynda förmultningen borde man mala detta till flis och sprida ut.

Själv så har var jag ute igår och drog ris för att kunna cykla en trevlig stig i skogen. Nu är det bara att hoppas på att det är färdiggallrat där för ett tag.

niklas

 

[mrhandley]

Lite reflektioner

Angående utmaningar:
För vissa är det en utmaning att cykla långt, andra vill cykla fort och andra vill cykla singletrack. Jag (och många med mig) tillhör alla kategorierna. Olika dagar vill man ha olika utmaningar, och man söker sig nödvändigtvis inte till mer ochh mer extrema utmaningar. Väldigt många cyklar för att det ger dom möjlighet att komma ut i naturen och dom söker sig inte till större och större utmaningar. För de som tränar och är aktiva elitutövare så är det en helt annan sak (fast dom håller sig iofs mest på grus/asfalt i alla fall)

Angående slitage:
All aktivitet sliter på terrängen. I vissa fall sliter någon anvä'ndargrupp mer än en annan och vice versa. Det är positivt att fler människor kommer ut i naturen, och det är bra att användandet av stigar ökat. Underhållet av stigar, banor och vandringsleder måste öka då användandet av dessa ökar. Att förbjuda någon användargrupp, oavsett vilken, är bara dumt och skapar konflikter.

Angående motoriserade terrängfordon:
Dom sliter upp stora sår i marken där dom kör, och skapar problem för lång tid framöver. Tyvärr så tolkar (med flit?) en hel del människor dessa sår som bevis på att man inte skall cykla i mark och skog.
Om det inte är ett område som speciellt iordningställt för ändamålet så får man inte framföra motorfordon där. Tyvärr så finns det i princip inget man kan göra då polisen kräver registreringsskylt för att kunna ta emot anmälan. Hur många crossmoppar, 125r och andra "skogsmoppar" har ens regplåten (eller har den monterad)

Intensiteten i den här debatten visar ganska tydligt att olika användargrupper (vandrare, barnvagnar, orienterare, cyklister osv) behöver träffa varandra och prata med varandra om hur man skall kunna dela på resurserna istället för att skylla på varandra.

/Mattias

 

[grodanbolle]

Är det här någon rekordsträng eller?

Räknas det unika klick eller räknas man flera gånger?

 

[mrhandley]

Flytta bråte

Jag kollade upp din fråga Per och efter vad jag förstått så får man flytta bråte om det är så att det finns en befintlig stig därunder.

Lite reservation dock för att det är strejk och det är svårt att få tag på rätt människor på kommunen.

Vi har jätteproblem med avverkning på sörmlandsleden just nu. Jag vet inte hur många av ert som varit ute på etapp 5 (från Rudan). När man gått/cyklat igenom tunneln (onder 275:an) så kommer man efter ett tag ut på ett stort kalhygge där dom kapat allt jäms med fotknölarna. Dom har inte lämnat några högstubbar och stigarna är helt borta. Vet man vart man skall så går det att gissa sig fram men trist är det. Det ser ut som om en bomb briserat ovanför markytan. Mängder med sly, grenar och avverkningsrester täcker marken (och stigar).

Förrresten så är det alla hits som räknas och inte användare. Så om du går in och läser tråden 10 ggr så ökar läsräknaren 10 ggr.

/Mattias

 

[perlowdin]

Re: Flytta bråte

Jag kollade upp din fråga Per och efter vad jag förstått så får man flytta bråte om det är så att det finns en befintlig stig därunder.

Tack för det: då vet jag att vi inte gjort något kriminellt när vi flyttat undan lite från en av våra favoristigar i Berthåga.

Per
http://user.tninet.se/~ipg289h/First.html

 

[Aardwolf]

Hmmm

När blev skogsmaskiner uppflyttade till cyklar *L*

 

[ala]

om skogsbruk...

"Vad gäller allt ris så skall det ligga kvar för att inte ta näring ur skogen. För framkomlighet och även för att påskynda förmultningen borde man mala detta till flis och sprida ut." Citat från ovan.

Att ris (grenar och toppar)lämnas på hyygget beror på att det eftersom det inte används. Som nämnts ovan är detta material näringsrikt och gör därför nytta på hygget. Näringsämnet som oftas begränsar tillväxten på svensk skogsmark är kväve och kväve finns främst i barren. Att ta bort riset från ett hygge innebär således en större risk för att på sikt påverka markens produktionsförmåga än att ta ut stammarna. På senare år har det dock börjat förekomma uttag av riset (detta kallas vanligen GROT-skörd (GROT=Grenar Och Toppar)) som används som biobränsle. Jag har noterat att detta är extra vanligt i tätortsnära områden/rekreationsområden och det beror troligen på att folk tycker att det ser bättre ut och är mer praktiskt. Man kan även tänka att det på tex kommunalmark inte är någon fara om man skulle sänka den långsiktiga produktionen en aning. Huruvida den långsiktiga produktionen sänks eller ej är man nog inte helt överens om än heller... Att flisa hyggesavfallet är inte realistiskt eftersom det skulle vara alltför kostsamt. Hur kul skulle det förresten vara om alla hyggen såg ut som spånupplag??? Att ta ut GROT till biobränsle är en ökande verksamhet men det är inte självklart att det lönar sig heller. Dessutom innebär det en körning till i skogen med maskin, vilket kan ge större markskador.

Jag tror det var allt jag hade att säga angående varför man lämmnar annat ris än lingon- och blåbärsris på hyggen.

/Andreas
[Ändrat av ala 2003-05-16 kl 20:22]

 

[ala]

om skogsbruk 2 (Varför ris läggs på stigar)

En viktig skillnad mellan MTB-cyklister och skogsmaskiner är att man inte kör med skogsmaskin längs en vandringsled varje söndag för att man råkar tycka att det är roligt... (inget ont menat mot MTB-cyklisterna)

Anledningen till att avverkningsavfall (ris (grenar och toppar)) läggs på stigarna är att man ska minska körskadorna så mycket som möjligt. Genom att man ser till att få så mycket ris som möjligt på körstigen (som tidigare kanske var en vandringsled fördelas trycket från skogsmaskinen över en större yta och skadorna blir således mycket mindre. Det är troligt att befintliga större stigar ofta används som körväg för timmret. Det innebär att den skogs maskin som sammlar upp timmret i skogen (skotaren) kör på denna väg/stig flera gånger vilket ger mer slitage. Att risa denna väg blir således extra viktigt.

Vad gäller skogsmaskiner så är trenden att de blir mindre och mindre (och därigenom lättare). Att minska markslitaget är en viktig fråga soim det forskas mycket på och jag kan lova att en modern liten engrepsskördare gör spår som inte är i närheten av vad maskinerna gjorde på 70-talet. Den normala maskinuppsättningen som används vid avverkning är att man har en skördare (som fäller, kvistar och kappar stockar av träden) och en skotare som samlar in de uppkapade stockarna och kör ut dem till väg där lastbilstransport tar vid. En ny variant som börjar dyka upp på marknaden är den så kallade drivaren som förenar både skotare och skördare i en maskin, på så vis minskas risken för körskador ytterligare eftersom det blir en maskin mindre som kör i skogen. Det är dock svårare att få lönsamhet på en ensam drivare.

Hoppas att i alla fall någon orkat läsa allt detta och fått någonting förklarat...

/Andreas

 

[ala]

Re: Vad är problemet?

Det som VERKLIGEN förstör är maskinerna som man avverkar skog med. Cykel- och mc-spår försvinner snabbt men dessa spår finns kvar i decennier tom sekel.

Visst skapas det mycket spår av skogsmaskiner men jag lovar att du inte sett några som är ett sekel gamla eftersom mekaniseringen av skogsbruket började först på 1950-talet då de första motorsågarna kom. Vad gäller transporter av virke kan man läsa bland annat detta: "Ännu år 1960 svarade hästen för mer än 80% av transportarbete i terräng." (Vår skog ~vägvalet, Elmberg mfl. 1992 LTs förlag Stockholm)

Visst kommer vi få dras med spår från skogsmaskiner under lång tid, kanske i sekel, men det är lång tid kvar innan skogsmaskinernas första sekel är förbi och fram till dess kommer utveckligen att hinna långt. Det jag menar är att spåren av moderna maskiner är betydligt mindre än de från 70-talets maskiner och i framtiden får vi hoppas att påverkan på marken blir ännu mindre. De spår som redan är gjorda finns dock kvar och hur länge de finns kvar får framtiden utvisa...

/Andreas