Har inte läst speciellt mycket i tråden men tolkade trådstartern som att det i första hand gällde folk som försvann i närområden (men inte i stad) och inte äldre som är på fjälltur.Jag tycker som DoktorGlas att den här diskussionen glidit in på annat än utelivsrelaterade frågor. Svårt och angeläget, men helt utanför Utsidans ämnessfär. Och jag kan inte hjälpa att den här smygande glidningen från en fjällvandrande senior som råkar ut för en olycka till en gravt handikappad människa (oavsett ålder) som går vilse på sin egen hemmagata känns både oärlig, irrelevant och lätt obehaglig.
Jag skulle vilja se någon källa på trådens antagande att äldre utövare av rörligt friluftsliv verkligen är överrepresenterade bland incidenter som orsakar sök- och räddningspådrag. Jag har bara tillgång till en sådan statistik från ett annat lands alpina områden - och den säger att det tvärtom är unga individer med odödlighetssyndrom (främst av manligt kön), som är klart överrepresenterade i det avseendet.
Vi kan visst "bolla idéer" om hur man bäst minimerar och effektiviserar eventuella sökpådrag (vi har t ex redan haft en lång "för-och-emot"-tråd om nödsändare), men den diskussionen är ju lika giltig oavsett åldern på den eventuellt hjälpbehövande.
Min erfarenhet är att det relativt regelbundet försvinner folk i närområdet och då handlar det nästan bara om äldre eller yngre som har något psykiskt problem. De flesta hittar man relativt snabbt men några tar lite längre tid.