Bolla idéer om seniorer som kommer vilse

[-Fredrik-]

Jag tycker som DoktorGlas att den här diskussionen glidit in på annat än utelivsrelaterade frågor. Svårt och angeläget, men helt utanför Utsidans ämnessfär. Och jag kan inte hjälpa att den här smygande glidningen från en fjällvandrande senior som råkar ut för en olycka till en gravt handikappad människa (oavsett ålder) som går vilse på sin egen hemmagata känns både oärlig, irrelevant och lätt obehaglig.

Jag skulle vilja se någon källa på trådens antagande att äldre utövare av rörligt friluftsliv verkligen är överrepresenterade bland incidenter som orsakar sök- och räddningspådrag. Jag har bara tillgång till en sådan statistik från ett annat lands alpina områden - och den säger att det tvärtom är unga individer med odödlighetssyndrom (främst av manligt kön), som är klart överrepresenterade i det avseendet.

Vi kan visst "bolla idéer" om hur man bäst minimerar och effektiviserar eventuella sökpådrag (vi har t ex redan haft en lång "för-och-emot"-tråd om nödsändare), men den diskussionen är ju lika giltig oavsett åldern på den eventuellt hjälpbehövande.

Har inte läst speciellt mycket i tråden men tolkade trådstartern som att det i första hand gällde folk som försvann i närområden (men inte i stad) och inte äldre som är på fjälltur.

Min erfarenhet är att det relativt regelbundet försvinner folk i närområdet och då handlar det nästan bara om äldre eller yngre som har något psykiskt problem. De flesta hittar man relativt snabbt men några tar lite längre tid.

 

[joanna]

Har inte läst speciellt mycket i tråden men tolkade trådstartern som att det i första hand gällde folk som försvann i närområden (men inte i stad) och inte äldre som är på fjälltur.

Min erfarenhet är att det relativt regelbundet försvinner folk i närområdet och då handlar det nästan bara om äldre eller yngre som har något psykiskt problem. De flesta hittar man relativt snabbt men några tar lite längre tid.

Fjällturer var bara ett exempel, man kan ju låglandsvandra, paddla kanot, eller bara gå på svamputflykt i hemmaskogen. Men eftersom vi är på Utsidans forum, utgår jag ifrån att frågan varken gäller dementa åldringar eller folk som flyr/försvinner för att de mår dåligt. Utan dem som medvetet ger sig ut i naturen för att idka någon form av s.k. "friluftsliv".

Och då vill jag åtminstone se någon indikation på att det är just "seniorer" inom den gruppen som orsakar fler SAR-pådrag än andra.

Men att diskutera särskilda åtgärder för just "seniorer" känns ju sådär, helt oavsett. Var drar vi åldersgränsen för "frivillig men rekommenderad" GPS-spårning...? Dement, förvirrad eller deprimerad kan man bli oavsett ålder.

 

[Picea]

Jag tänkte på mig själv, även om jag inte är 75+ än på ett tag. När jag är ute på fjället lämnar jag alltid färdbeskrivning till anhöriga så att någon ska kunna hitta mig, har sällskap om jag går utanför led, utrustning så att jag klarar att sitta stilla några dagar om något oförutsett händer så att någon måste leta efter mig. Men när jag är ute på dagsutflykt nära mitt hem så gör jag inte alls så. Då går jag ofta ensam i gångkläderna, med en kaffetermos och en macka, utan att någon vet exakt var jag är. Det har slagit mig flera gånger att vad gör jag om jag bryter benet mitt i skogen och telefonen är urladdad?

 

[joanna]

Jag tänkte på mig själv, även om jag inte är 75+ än på ett tag. När jag är ute på fjället lämnar jag alltid färdbeskrivning till anhöriga så att någon ska kunna hitta mig, har sällskap om jag går utanför led, utrustning så att jag klarar att sitta stilla några dagar om något oförutsett händer så att någon måste leta efter mig. Men när jag är ute på dagsutflykt nära mitt hem så gör jag inte alls så. Då går jag ofta ensam i gångkläderna, med en kaffetermos och en macka, utan att någon vet exakt var jag är. Det har slagit mig flera gånger att vad gör jag om jag bryter benet mitt i skogen och telefonen är urladdad?

Precis. Jag tar inte ens med mobilen på mina löprundor och kan bli liggande länge i någon buske, för jag går inte till ett jobb varje morgon, bor ensam, brukar inte tvångsmässigt höra av mig till mina anhöriga, och ingen skulle sakna mig på några dagar.

Fast jag kan ju lika gärna bli liggande på samma sätt i min egen lägenhet, för jag har ju inte mobilen klistrad på kroppen. Risken är faktiskt större - ute bör någon förbipasserande hitta mig fortare. Människans intuitiva riskvärdering är helt åt skogen.

Men allt detta kan ju fortfarande hända oavsett olycksfågelns ålder. Och beslutet att inte släpa med mobilen på löprundan, ha den klistrad på kroppen hemma (och så småningom - så länge jag är vid mina sinnes fulla bruk - beslutet när det är dags att skaffa larm-armband) tycker jag definitivt hamnar på min privata "frihetssida" av den där suddiga gränsen.

 

[Gamla_Sverige]

Jag förstår liknelserna som har använts i tråden utan att nå fram till alla som det var tänkt (fotboja, bilbälte, ”koka groda”). Gäller att inte ta dem alltför bokstavligt utan att försöka se budskapet.

Jag förstår också syftet med tråden. Att diskutera fall där äldre kommer bort i naturen och vad man kan göra åt det. Detaljerna finns i trådstarten som är ovanligt utförlig för att vara på Utsidan.

Och ja, den här debatten får i vissa avsnitt likheter med trådar som den om nödsändare. Det är oundvikligt som jag ser det.

 

[tango]

Jag förstår liknelserna som har använts i tråden utan att nå fram till alla som det var tänkt (fotboja, bilbälte, ”koka groda”). Gäller att inte ta dem alltför bokstavligt utan att försöka se budskapet.

Jag förstår också syftet med tråden. Att diskutera fall där äldre kommer bort i naturen och vad man kan göra åt det. Detaljerna finns i trådstarten som är ovanligt utförlig för att vara på Utsidan.

Och ja, den här debatten får i vissa avsnitt likheter med trådar som den om nödsändare. Det är oundvikligt som jag ser det.

Det är en ganska stor principiell skillnad mellan nödsändare som akiveras endast av den nödstälde själv och utrustning som kan pejlas/lokaliseras utan att bäraren själv vet om det, som t ex mobiltelefoner.
Jag är med rädd för att själv skada mej än om min integritet men repsekterar att andra kan tycka annorlunda. Men jag tycker också att man inte ha rätt att välja bort alla säkerhetssystem själv och tycka att man klarar sig själv, för plötsligt klarar man sig just inte helt själv.

/Patrik

 

[-Fredrik-]

Jag förstår liknelserna som har använts i tråden utan att nå fram till alla som det var tänkt (fotboja, bilbälte, ”koka groda”). Gäller att inte ta dem alltför bokstavligt utan att försöka se budskapet.

Tror folk klarar av att se budskapet men att de inte håller med. Är ju också samma personer som i flera tråder kommer med samma ideer.

Kan också vända på det. Tycker det är många som har kommit med bra argument emot i diverse trådar utan de kommer fram som det var tänkt.

 

[Stordrulen]

Men jag förstår fortfarande inte vad denna diskussion har att göra med "seniorer". Den gäller oss alla. Och det finns som sagt inget faktaunderlag för antagandet att just "seniorer" som idkar friluftsliv skulle orsaka fler sök- och räddningspådrag än andra.

Nej, seniorer verkar inte vara någon grupp som sticker ut på ett negativt sätt när det gäller antal försvinnanden om man frågar AI i alla fall:

Den vanligaste åldersgruppen bland försvunna personer i Sverige är 11–15 år, men även åldrarna 26–30 år och 21–25 år har ett högt antal försvinnanden, enligt en rapport från Missing People för ett kvartal. Totalt anmäls närmare 27 000 personer som försvunna till polisen i Sverige varje år.

Stämmer det så kvarstår frågan varför man överhuvud taget funderar i tankebanorna att sätta elektronisk övervakning på just gamla oavsett om dom plockar svamp eller är senila ?

Lite som att vilja sätta bilbälte på alla som åker tåg men låta bilisterna slippa.

 

[Stordrulen]

Du verkar tycka all utveckling är att "koka groda". Jag tror och hoppas väldigt få människor delar din uppfattning om att säkerhetsbältet är en stor inskränkning i din frihet och integritet.

Nej, det är du som verkar tycka att jag verkar tycka att all utveckling är "koka groda".

Min uppfattning är inte att bältet är en stor inskränkning i min frihet, jag använder det frivilligt varje gång jag åker bil.
Sedan krockkuddarnas intåg är det dessutom dubbelt korkat att inte göra det.
Det var ett exempel på hur saker inte sällan implementeras från att först vara en ide om ökad säkerhet till att bli ett val vidare till ett tvingande.

Vad jag däremot har lite svårare för är den elektroniska övervakning som smugit sig på oss människor på olika sätt senaste 15åren, den behöver funderas över om den bör utvidgas vidare utan djupare eftertanke.

Vilket samhälle strävar vi efter att skapa ?

 

[Gamla_Sverige]

Diskussion om diskussionen och helt utanför ämnet:

När liknelser missförstås och tolkas bokstavligen blir jag numera intresserad. Exempelvis när någon använder ordet fotboja som en snabb liknelse varpå andra börjar påpeka skillnaderna mellan fotboja och mobil/spårsändare. Flera liknande exempel finns att skåda i tråden.

Ser det som att man använder olika manualer för kommunikation och därför missförstår varandra.

Jag har på senare år fått ett intresse för att kunna kommunicera på bästa sätt med annorlunda människor. Har god förmåga men vill gärna bli ännu bättre. Undervisa mig gärna.

I vissa fall på forumet handlar det bara om käftande för käftandets skull, sådant kan vi stryka.

Tycker TS att jag går för långt utanför ämnet är det bara att meddela i tråden eller via meddelanden så rättar jag mig.

 

[tango]

Nej, det är du som verkar tycka att jag verkar tycka att all utveckling är "koka groda".

Min uppfattning är inte att bältet är en stor inskränkning i min frihet, jag använder det frivilligt varje gång jag åker bil.
Sedan krockkuddarnas intåg är det dessutom dubbelt korkat att inte göra det.
Det var ett exempel på hur saker inte sällan implementeras från att först vara en ide om ökad säkerhet till att bli ett val vidare till ett tvingande.

Vad jag däremot har lite svårare för är den elektroniska övervakning som smugit sig på oss människor på olika sätt senaste 15åren, den behöver funderas över om den bör utvidgas vidare utan djupare eftertanke.

Vilket samhälle strävar vi efter att skapa ?

Jag det var jag som tolkade ditt förra inlägg så och därför skrev som jag skrev. Men nu vet jag att jag tolkade det fel.
Men om både du och jag och alla andra (eller nästan alla andra) är överens om att bilbälte är bra, då spelar lagen bara roll för några enstaka motståndare och för att förhindra personligt lidnade, skador och kostnader både för den enskilde och samhället accepterar (nästan) alla bilbälte.
Jag ser fler motståndare mot elektronisk övervakning. Jag själv ställer mig någonstans i mitten och tycker att myndeigheter vid eftersök ska få spåra elektroniskt men inte spåra av ren slentrian och den spårade ska vara medveten om spårsystemet.
Jag har själv haft nytta av att hjälpa till med att återfinna vänners borttappade mobiler.

Vi är på olika platser på skalan avseende elektronisk övervakning.

/Patrik

 

[titantomten]

Jag hittar ingen vettig statistik heller, men vi har en del äldre med begynnande demens som "fortsätter att göra det de brukade" innan demensen sätter in, d.v.s det händer att de som brukade plocka svamp fortsätter att gå ut i skogen för att plocka svamp men hittar inte tillbaka eller ramlar och gör sig illa, gamla jägare ger sig ut i skogen för att inspektera jakttornen o.s.v. Det är en besvärlig tid från det att demens eller försämrad balans eller hjärtsvikt o.s.v gör att riskerna ökar men innan personen själv eller anhöriga inser problemet. I den generationen vill man inte "vara till besvär" heller, så man ber inte om hjälp innan. Om det fanns möjlighet att få låna nån lättanvänd nödsändare gratis, frivilligt förstås, skulle det förmodligen vara en bra lösning, (och troligen även samhällsekonomiskt lönsam)