Springa, vandra, fascineras – redaktörens möte med platåberget

Jag står med min hund Rut vid Silverfallet. För att förstå vad ett platåberg är har vi hamnat rätt, här vid Billingens nordvästra sluttning: lager på lager i berget – alunskiffer längst ner, sedan kalksten, sandsten och till sist ett hårt diabastäcke på toppen. Ett tvärsnitt av geologin, öppet för ögat. Vattnet rinner i små kaskader över berget. Det är ingen dramatisk fors, men ett ställe där man bokstavligen kan se hur landskapet blev till.

Silverfallet är en av nyckelplatserna i Platåbergens Geopark – Sveriges första Unesco-certifierade geopark. Här handlar det om att inte bara uppleva naturen, utan förstå sambanden: hur berggrunden påverkat landskapets form, och hur det i sin tur styrt var människor historiskt bosatt sig, odlat, byggt vägar och samhällen.

Billingen är det största av de svenska platåbergen. Flackt på toppen, brant på sidorna, och utdraget västerut mot Vallebygdens böljande landskap. Det är ett berg format av hav, tryck och is – ett lager av geologisk historia mitt i Västergötland.

Under två dagar ska jag uppleva Billingen på två sätt. Först springer jag tre etapper av Billingeleden – från Silverfallet till Billingehuset. Nästa dag vandrar jag den nyinvigda leden Getaloven längs de sydliga utlöparna. Två turer. Två sätt att se – och förstå – ett berg.

Från station till stig

Tidigt fredag morgon tog jag snabbtåget från Stockholm och klev av i Skövde. Efter en kort promenad genom stadens lugna gator och uppför en skidbacke checkade jag in på Billingehuset – ett nyrenoverat hotell i 70-talsarkitektur med utsikt över det västgötska landskapet.

I hotellets restaurang mötte jag Jessica Bergstrand, som har jobbat med utvecklingen av Billingen som friluftsområde i snart tre decennier. Hon har varit drivande bakom bland annat Trollstigarna – familjevänliga leder längs bergets branta östsida – samt Billingeleden, som sträcker sig 57 kilometer runt hela platåberget. Hennes senaste projekt är Getaloven, invigd våren 2025.

– Kommunen har gjort stora satsningar här uppe, både för Skövdebor och för att locka besökare, sa Jessica.

Utöver lederna finns här numera MTB-arena, ett officiellt Vasaloppscenter med skid- och motionsspår, höghöjdsbanor, grillplatser och andra faciliteter – mycket av det tillkommet under senare år. Men platsens friluftshistoria sträcker sig tillbaka till 1970-talet, när Maja Sandberg och hennes man Arne Sandberg – Uno-X-grundare – såg Billingens potential och lät bygga hotellet, skidbacken och spåren. Även ett kapell kom till – "för själens skull".

Alltmer populärt bland friluftsfolket

Jessica har själv vuxit upp i närheten av berget. Sedan 1980-talet driver hennes familj Billingens Stugby & Camping – i dag med hennes bror i spetsen.

– Framför allt Trollstigarna lockar många barnfamiljer. I början var det inte självklart för familjen vad jag egentligen gjorde i mitt jobb, men efter att fler började boka stugor och ställplatser till husvagnarna tack vare lederna blev det tydligt.

Hotellet, berättade Jessica, är i dag nästan fullbelagt. Efter renoveringen lockar andra målgrupper – framför allt friluftsintresserade som vill kombinera aktiviteter med bekvämt boende, spa och mat.

Det var också Jessica som erbjöd sig att köra mig till Silverfallet på andra sidan Billingen. Vi åkte genom ett landskap av småvägar, gårdar och skogsdungar. Vid Blängsmossen stannade vi kort till, klättrade upp i det rangliga fågeltornet och såg ut över myren. Vidsträckt, tyst – nästan mer som fjällen än Västergötland.

Sedan fortsatte vi västerut mot Vallebygden. Vid Karlsfors gård – en fint renoverad byggnad med kafé, galleri och liten butik, bara några hundra meter från Silverfallet – släppte Jessica av mig och Rut, och vi startade vår löptur.

Mot skogen – sprintstart från Silverfallet

Det är nu dags att lämna vattenfallet bakom oss. Rut har druckit klart och jag har sett mig mätt på bergets geologiska lager. Vi fortsätter in på Billingeleden, markerad med röda skyltar och ett tydligt "B".

Snart får vi utsikt över sjön Lången. Terrängen är kuperad men löpvänlig. Vi springer genom lövskog, genom ett hav av ramslök, över öppna fält och in i hagar. Det blir snart en vana: öppna grindar, stänga dem försiktigt, se till att Rut är med.

Många gånger klättrar vi över stenmurar, ibland får jag lyfta hunden. Fåren flyttar sig, korna följer oss med blicken men håller avstånd. Rut springer nära. Det känns tydligt att vi bara är tillfälliga gäster här.

Vid Högsböla ängar hälsar jag på några vandrare som pausar och fikar i solen. De ska vandra hela leden, med övernattning i några av de enkla vindskydd som kommunen byggt längs vägen. Billingeleden är uppdelad i åtta etapper och passar bra för en flerdagstur – tre till fyra dagar om man vill gå hela vägen utan tält.

Vi har dock inte lika mycket tid och springer vidare. Efter ett tag inser jag att vi hamnat vilse. På mobilens karta ser jag att vi borde ha vikt av där mötte vandringsgruppen. Vi måste vända om –en omväg på nästan fyra kilometer. Det kommer bli en lång dag, inser jag.

Vätskepaus och vändning

Vid ett torp nära Vallersjön ser jag ett äldre par i en hammock. Jag frågar om jag får fylla vattenflaskan vid brunnen, och vi pratar en stund. De ger Rut en skål med vatten och mig tipset att bada. Sjön är sval, doppet precis vad som behövs.

Tillbaka på rätt spår rör vi oss genom skiftande skog: tät växtlighet, ängspartier, gamla dungar. Leden följer platåkanten där Billingen stupar mot slätten. Då och då öppnar sig vegetationen och blottar landskapet nedanför.

Trollstigens skyltar börjar dyka upp, och fler människor rör sig längs leden – ett säkert tecken på att målet närmar sig. Vi kommer till Ryds grottor. Här har mäktiga diabaspelare glidit ut 10–20 meter på den underliggande lerskiffern. Nedanför pelarna, och i klyftan som bildats, ligger stora stenblock som tillsammans bildar ett grottliknande rum. Strax därefter passerar vi Ymsingsborg – resterna av en fornborg från järnåldern.

Till slut kommer vi fram, efter drygt kilometers löpning. Trötta, svettiga, men nöjda. Min fru Ida, som tagit ett senare tåg, väntar på hotellet. En snabb dusch, sen slår vi oss ner i baren. Middag, en kall öl – precis vad som behövs. Och en god sömn inför nästa dag.

Lördag: vandring på Getaloven

Efter frukosten hämtar vi vårt ”vandringspaket” i receptionen – med både fika och lunch. Termosen fylls med kaffe, vi packar ryggsäcken och studerar kartan för dagens tur.

Sen tar vi bilen till Hentorp i utkanten av Skövde, där Getaloven börjar. Härifrån ska vi vandra en rundtur på drygt 13 kilometer med höjdskillnader på 300 meter, längs Billingens sydsida och över åsen Getryggen.

Vi parkerar vid ledens norra del, där det gamla stenbrottet öppnar sig till vänster. Härifrån följer vi de vitblänkande markeringsskyltarna med en getsymbol – som kommer att bli lätt att hitta hela vägen. Vi passerar förbi kohagar innan leden svänger uppåt, brant. Trappor leder oss mellan block och klippor upp på platån.

På toppen går vi längs bergskanten. Här finns flera bänkar och fina utsiktspunkter, men vi slår oss ner på en klippa täckt av mossa, omgiven av trädtoppar. Vi ligger på rygg på den mjuka mattan, kaffet smakar som bäst här.

Sen fortsätter vi neråt igen, in i gammalskogen. I skuggan av bergets brant balanserar vi över fallna stammar, följer smala stigar genom tät granskog där ljuset filtreras i grönt. Därefter börjar leden stiga igen, och vi går ovanför Siggefallet – ett litet men karakteristiskt vattenfall som ofta torkar ut under sommaren men ändå ristat sitt spår genom lagren.

Vidsträckta vyer och tvära kast

Vid Skultorps Nabbe når vi en utsiktsplats och äter lunch. Vyerna sträcker sig över landskapet, över stadsdelar, skogar och åkrar. Här syns hur Billingen omfamnar Skövde – och hur den branta kanten mot öster avbryter platåns annars mjuka form.

Efter maten passerar vi genom hagmarker, över golfbanans klippta ytor, där leden känns nästan surrealistisk. Det är som att vandra mellan världar: från gammelskog till fairway på några minuter.

Snart når vi Getaryggen – en smal och böljande höjdrygg av isälvsavlagringar som gett leden sitt namn. Den formades under inlandsisens avsmältning, då smältvattnet förde med sig grus och sand som avsattes i en långsträckt rygg. Området är i dag ett naturreservat, skyddat både för sin geologi och för att bevara rester av äldre odlings- och betesmark. En välbesökt plats där naturen berättar om historien.

Stigen följer åsryggen, inramad av björk, hassel och ek. Vegetationen skiftar mellan gammal betesmark, lövskog och mer tätväxta partier. Nere till höger breder golfbanans klippta gräsytor ut sig – en tydlig kontrast mot det vilda. Terrängen är åter lättgången och vi rör oss i en jämn rytm. Efter vi har lämnat åsen, går vi de sista metrarna längs Hentorps gator till bilen.

Kvällsliv på platån

Det är  sen eftermiddag när vi är tillbaka vid Billingehuset. Friluftsområdet är fullt av liv: barnfamiljer grillar, löpare joggar sina kvällsrundor, mountainbikecyklister packar ihop och tonåringar på mopeder hänger vid utsikten. 

Ett berg som samlar många – både till vardags och helg. Skövdebor, besökare, vi – alla verkar uppleva Billingen på sitt eget sätt. Bergets form, skapad genom historien, ger något till alla. Samtidigt har människan satt sina spår: friluftsanläggningar, golfbanor, stenbrott, byggnader och jordbruk präglar landskapet. Just det samspelet är vad Platåbergens Geopark vill synliggöra – hur natur och människa påverkar varandra.

Jag försöker förklara det där över middagen med Ida – hur vandringen fick mig att tänka på geologin, människans spår i landskapet och geoparkens idéer. Hon nickar, ler och konstaterar att det var en väldig fin tur. Sen tillägger hon att det faktiskt är helt okej att bara ha njutit av vandringen – och nu av maten och utsikten genom panoramafönstren över Skövde. Allt behöver inte förstås, säger hon. Ibland räcker det att vara där.

Billingen – Praktisk information & länkar

Platser & region:

Platåbergens Geopark
  → Sveriges första UNESCO-geopark med 15 platåberg i Västsverige.

Friluftsområde Billingen
  → Friluftsområde med leder, skidspår, MTB-arena och mer.

Vandringsleder:

Billingeleden (57 km)
  → Långled som går runt hela berget.

Getaloven (13 km)
  → Rundtur längs södra kanten och över Getaryggen.

Trollstigen (3-12 km
  → Kortare temaleder för barnfamiljer.

Boende & mat:

Hotell Billingehus
  → Hotell med spa, konferens och utsikt över landskapet.

Billingens Stugby & Camping
  → Stugor, camping & ställplatser nära lederna.

Karlsfors Gård
  → Kafé, galleri & gårdsbutik vid Silverfallet.

Resa hit:

Tåg till Skövde (ca 2 timmar från Stockholm/Göteborg).