Mest om svenska fjällen.

Social, vettig och trevlig. Jättevan fjällvandrare med stor erfarenhet av orösade leder.
Gillar öde natur, tillika väl valda vackra tältplatser med vida utsikter där jag får vara ensam.
Gillar mest att bada vid öde fjällsjöar.
Står ut med det mesta..Alltifrån folk till ödemark.
Pensionerad polis nu plus 70, med konstnärliga och litterära ambitioner.
Lärare och handledare i kriminalteknik med inriktning på dokumenterande fotografi. Statlig utredare.
Boendes i Vasastan i Stockholm och på släktgård på norra Gotland.
Favoritområden i fjällen är: UnnaRäita, Mårma.

Användarnamn: Anders_sthlm

Intressen: Vandring, Jakt, Turskidåkning, Litteratur, Bär & svamp, Paddling, Foto, Resor, Stockholms vildmarker. Gotlands stränder. Norra Lapplands skogar och fjäll. Kajak i skärgården. Jakt och fiske.

Mer på profilsidan


Vandra ut i det blå...

Sällsynta gånger stämmer det.

Man känner vare sig av packning, ens sin egen svett eller sin egen tunga vikt av ryggsäck. Nästan flygande tror man att man förflyttar man sig i sommareftermiddagens badande ljus på stigen.

Det är den här miljön vi vandrar igenom på vår vandring.

Lika mycket uppe och i ljuset som, på just fästad av tyngdkraften, på marken. Men, man rör sig trots denna inbillning som en tung elefant. Det är just när man märker att man inte orkar gå längre som man tvingas till att titta på omgivningen.Sätta sig ned och begrunda.

 

 

Akka, kanske det vackraste av allt det vackra i fjällen.Och vackrast är det när det liksom seglar på vattnet.

 

Det är då vi ser den: Fjälltrollsländan- ‘Aeshna caerulea’ eller rättare sagt då “Fjällmosaiktrollsländan“. En av de större trollsländorna i Europa. Helt plötsligt sitter den där, på en vippande grön björkkvist i Padjelanta., just där Voujaätnaälven brusar högt. Trollsländan som jagar knott i skumkaskaderna.

 

 

Vuojatätnobron Augusti 2004.

 

 

 

 

Allt badar i ett magiskt ljus runt just Kutjaure. Blått och grönt. De färger som just trollsländan har.Hela landskapet har samma lysande färger.

 

(Facettögon på  Aeshna caerlulea.(©) Naturhistoriska Riksmuseet)

Enastående är dess konstruktion som under 500 miljoner år skapats och förfinats till en skapelse som man bara kan häpna över. Lika gammal nästan som fjällen själv.

 

Trollsländan är då här luftens akrobat.

Flygskickligheten inom insektsvärlden är unik och enastående. Några forskare har uppskattat att en stor trollslända har en hög hastighet och kan komma upp till 50 km/h.. Trollsländan har en stor förmåga att dessutom kontrollera sin egen flykt. Den kan stå still i luften som en helikopter, flyga baklänges, accelerera framåt hastigare, eller snabbt dyka nedåt, för att i nästa ögonblick snabbt försvinna över videbuskar och fjällbjörkar.

Få varelser har såna effektiva muskler som just en trollslända har. De är direkt kopplade till vingarna och kan till skillnad mot andra insekter arbeta oberoende av varandra. Myggor, flugor och fjärilar, måste tyvärr röra sina vingar parallellt och får då kanske ett vidare rörelsemönster som kräver mer svängrum. Men en trollslända kan oberoende röra sina fyra vingar åt det håll den önskar, och på så vis skapa en otrolig variation i sitt rörelsemönster.

Märkligt nog hörs inte dessa vingslag. Man kan höra något annat och det är när sländan ändrar riktning i sin egen flykt. Man hör då ett rassel. Det är vingarna som slår emot varandra och skapar ett frasande ljud.

Men, kanske är det synen, ögonen på detta enastående och sofistikerade djur som gör det så märkligt. Kanske är det den insekt som har den mest avancerade synen av alla. Med sina 30 000 facettögon bör den ha en syn som gör att den kan jaga rätt på ett rätt så litet elakt knott mot en ljus himmel.

Trollsländan enorma två ögon dominerar hela huvudet. Och inte nog med det, den kan röra dessa ögon framåt och bakåt och på så vis få en oerhörd synvidd och rundsyn.

En fjälltrollslända flyger ständigt.

Sällan sätter den sig ned.

Men, Ibland gör den det. Kanske sätter den sig ned då på trappan till Kutjaurestugan när du kommit dit. Kanske den sätter sig ned där, bredvid dig och kollar på dig dit du kommer svettig och trött, med sina stora ögon.

Inget är som att bli betraktad av en fjälltrollslända. 

En Trollslända kollar på dig med sina jätteögon ty, den bör veta vad utveckling är, för den har varit med ett tag. Den fanns innan dig här.Den vet vad fjällen är för något och den vet vad utveckling är. Med sina stora ögon kollar den in dig här medan du sitter och tänker och rastar.  

En Fjälltrollslända vet vad världens utveckling är och vad fjällen är. Det är därför den tittar på dig storögt och den undrar vad du gör här i dess rike. Och när den tittar på dig, bör du då veta att den var före dig här. Inget är att som bli betraktad av en fjälltrollslända. Den ser på dig.

Skygg är den inte.

Men tyvärr. En trollslända nöts ut. Den sliter ut sig helt enkelt. De stora tunna glasklara vingarna nöts helt enkelt ut av allt flygande under de korta sommaren.

 

Här på denna geologiska karta, är nästan Kaledoniderna utbildade - Laurentia kolliderar här hårt med Baltica och våra fjäll bildas.Kanske den största bergskedjan i jordens historia.- 450 miljoner år sedan.Trollsländans rike.

 

 

Så, Vi vet inte vilken varelse som äger fjällen egentligen. Trollsländan eller vi. Den var här långt före dig.

 Vi som människor har ju bara funnit i två-tre miljoner år. Jämför detta mot trollsländans existens under sina femhundra miljoner.

 

 

Harry Martinsson, vår store poet har ju i en fin dikt exakt tecknat trollsländans flykt. Han skriver:

“ Byggda för stridens livsluft

 

Äter de under strid, deras anfall är måltid.

Sinnrikt byggda som

överrumplingsvapen

själva levande projektiler

utväljer de med exakt instinkt målet

rusar hän därmot

och äter det i luften.

Är bytet mättande nog

landar de flyktigt

på ett blad över vattnet,

överlämnar för en minut

en stilla bild

 

åt vattenspegeln“.

 

 

 

 

((©) Naturhistoriska Riksmuseet)

Schematisk teckning som visar hur trollsländors delögon i princip är konstruerade. Längst till höger ser man i ett tvärsnitt de sexkantiga linserna och den innanförliggande kristallkäglan. I varje delögas centrum löper ‘rhabdomen’, den ljuskänsliga del av ögat som motsvarar vår egen näthinna. Den tycks här hos trollsländan fungera även som en slags ljusledare. ‘Rhabdomen’ bildas av sinnesceller, och en nervtråd till hjärnan. Varje delöga begränsas av pigmentfyllda celler som stänger snett inkommande ljus.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2010-07-15 22:20   OBD
Anders, jag upphör aldrig att förvånas över din kunskap och förmåga att skriva om olika ämnen som har med uteliv att göra.
Tack för att du tar dig tiden att dela med dig här på Utsidan.
/ Bertil
 
Svar 2010-07-15 22:33   Anders_sthlm
Hej på dig Bertil!
Jag uppskattar att du läser det jag skriver. Jag tycker själv det är otroligt kul och stimulerande att läsa här vad andra tycker och tänker. Dels kan man ju blicka framåt och skriva om det man gör just nu i stunden, eller man kan titta bakåt och reflektera över det lilla. Det lilla har ju även det ett värde.
Den lilla världen blir ju liten i förhållande till den stora och omvänt.
Jag kom ju, just nu själv i kväll att tänka på Akka då jag ju nu i dagarna ska åka upp dit.
mvh. Anders.
 
2010-07-15 22:42   OBD
Ja, den som kan glädjas åt det lilla har mycket att vara glad över.
Ha en bra tur till Akka.
Jag har tänkt mig en tur i Sarek första halvan av augusti.
/ Bertil
 
2010-07-19 16:17   Annicas fjällängtan
Jag har haft en bild på Akka på mitt skrivbord i flera år det är den bästa bilid jag tagit tror jag och ett mycket varckert fjäll.
 
Svar 2010-07-19 21:14   Anders_sthlm
Hej Annica.
Ja du... Jag har även jag en bild av Akka här på mitt skrivbord. Den bilden betyder mycket.
Hoppas du får en fin fjällsommar. Du ska veta att jag läser vad du skrivit.
/Anders
 

Läs mer i bloggen

Det våras för Gotland.

Sjunkna vrak. Båtskrov av gamla kalkskutor i badviken, Kappelshamn, Lärbro. 2023

You only live twice.

You only live twice...

Fjällmassiven har olika personligheter, olika typer av karaktärer, ungefär som om dom har något av obekanta sällsamma egenskaper vi vill locka ur dom.  Vissa tilltalar oss, andra inte. Vissa känns trygga, andra definitivt inte. En del skrämmer. Vissa har namn som: ’Sjuodji’, ett väsen som både ser och hör allt, särskilt när någon skryter eller talar illa om någon. ’Äpar’ ungefär vid samma plats, som kanske många vet, är namn på en myling, ett dött barn som skriker. Längre in i Sarek vid Sarvesvagge finns fjället ’Kalme’, en plats där nån legat obegravd. Vissa namn är fortfarande besjälade med mystik och undanhåller det outsagda.

Tanklöst, Omoget och Egoistiskt.

Graustäde Fiskeläge Fleringe. Gotland


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.