Mest om svenska fjällen.

Social, vettig och trevlig. Jättevan fjällvandrare med stor erfarenhet av orösade leder.
Gillar öde natur, tillika väl valda vackra tältplatser med vida utsikter där jag får vara ensam.
Gillar mest att bada vid öde fjällsjöar.
Står ut med det mesta..Alltifrån folk till ödemark.
Pensionerad polis nu plus 70, med konstnärliga och litterära ambitioner.
Lärare och handledare i kriminalteknik med inriktning på dokumenterande fotografi. Statlig utredare.
Boendes i Vasastan i Stockholm och på släktgård på norra Gotland.
Favoritområden i fjällen är: UnnaRäita, Mårma.

Användarnamn: Anders_sthlm

Intressen: Vandring, Jakt, Turskidåkning, Litteratur, Bär & svamp, Paddling, Foto, Resor, Stockholms vildmarker. Gotlands stränder. Norra Lapplands skogar och fjäll. Kajak i skärgården. Jakt och fiske.

Mer på profilsidan


Platsens Ande

Spelar det någon roll egentligen vad vi upplever om vi befinner oss vid en speciell plats? Och kan vi kalla en speciell plats något? Alltså en plats vi aldrig varit på förut..Vad knyter egentligen en plats till vår upplevelse och kan en annan plats framkalla en liknande känsla hos oss?


En gång tappade jag bort min karta över Sarek i början av min vandring. Jag gick då ensam genom Sarek utan att ha någon karta. De första dagarna var lite förvirrande. Allt såg likadant ut. Men efter ett tag, fann jag mig tillrätta. Året efter gick jag i Sarek igen, då med karta. Om jag ska jämföra de två upplevelserna så var den ena beroende av den andra. Jag kan inte direkt råda någon till att gå utan karta. Upplevelsen är ganska hemsk faktiskt. Man vet inte vad som väntar en. Överraskningarna i vandringen- ja, vad letar man annars efter- blir själva grejen på nått vis.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.