Alpin Klätterträff Sylarna

Ja så var ännu en Sylarna -helg lagt till minnesposten. Östersunds klätterklubb ( ÖKK) tog för många år sedan initiativ till en nationell alpin klätterträff i allas vårt sydligaste alpina fjällområde Sylarna.

En fantastisk tillställning redan ifjol då helgen också sammanföll samtidigt som andra årliga "Girl's get Higher" -träffen.

I år hade vi dock lite mer tur med vädret.  Vi valde att senarelägga hela tillställningen eftersom vi ifjol blev inblåsta o inte tog oss längre upp i bergen än närliggande husbergen Herr- Fruntimmersklumpen.

Av de fyra dagarna i massivet så blev 50% vindstilla o helt klarblåa skyar. Fantastiskt...   speciellt m tanke på att veckan innan hade stormat rejält så både Sylarna o Storulvån fått stänga både station o vägar upp.o nu veckan efter är samma läge!

Det innebar visserligen också att det var enorma mängder människor som ville till fjälls nu när det blev en lite lucka i vädret.

trångt men mysigt!

>>Under onsdagen hade några av tjejjerna varit uppe o kört "Martins åk" i midjedjupt puder ( helt orört sedan långa ovädret innan)

>>Torsdagen blåste det hund. Vi provade gå uppåt massivet utan sikt så långt det gick..  När vi kom i höjd m vaktklumpen så blåste det 30-35m/s sidvind i byarna o vi fick stanna upp i emellanåt för inte blåsa omkull. När det sedan blev ihållande, insåg vi att vi inte kunde ta oss framåt längre...

Utmaningen blev att få av stihudar o ställa om för nerfärd utan att släppa det minsta tag om något....  Då skulle det ligga nere vid Spåjme sekunderna senare..... 

På kvällen bjöd Anna- Malou på bildspel om klättring ifrån Norra skandinavien! Fin inspiration för hela gänget!

>>Fredagen: Bluebird o noll vind.Halva gänget körde St Syltranversen. 3 replag valde Djävulskammen istället för mer ihållande klättring o mindre transport. Fin approach över glaciären upp mot pinnaklarna.

.

Klättringen på kammen var dock klurigaste snöläget nånsin...  För skört o lite för att kunna få fäste m stegjärn o yxa, men för mkt för att se säkringsplatser...  Intressant. Att vi dessutom var tre replag gjorde att det blev lite väntan emellanåt. En bra dag o plats i solen för dylikt iaf!  Man kan ju må sämre!

Kvällen : Erika Ranbrandt höll bildspel om klättring i Sylarna-området!

>>Lördagen var det blåsigt igen, varmt,  men bättre sikt. En perfekt dag för köra lite skidåk. Lillsylen för några o vi körde rännorna på fruntimmersklumpen. RIktigt fin åkning!

>>Söndagen som var avresedag föll sig också ljuvt solig o inbjudande så vi som bestämt oss för lägga energin i år i den alpina miljön ist för skida de 16km ut t Storulvån kunde inte hålla oss från att äventyra lite då med innan hemresan.

7an, snörännan m klippkrux på slutet blev dagens utmaning...  En snäll favorit i repris från fjolårets ovädersdagar. Grym utsikt över Sylmassivet!

Tack för en grymt trevlig o givande helg alla ni som var med!  Både ÖKK samt "Girls get higher" -gänget! Vi ses nästa år o håller tummarna fler alpin-intresserade klättrare hakar på då!

Klätterträff och toppturer i Sylarna

Sylarna!

Så återigen samlas  leksakerna ihop, pulkan packas o tältet kontrolleras.  Äntligen var  det  dags  för  vinterns  Sylarna Äventyr!

Efter  flera  omgångar och försök att få ut  det bästa  av  södra fjälltrakternas högalpina mecka vintertid  så tänkte  vi göra  ett nytt försök. 5 dagars ledighet kunde  inte  spenderas  mycket  bättre än invid favoritmassivet med klätterutrustning och toppturskidorna i högsta  hugg. Östersunds Klätterklubbs årliga Sylträff skulle gå av stapeln i kombo med ”Girls get higher” en ren tjejträff för  alpint intresserade brudar  med  syfte  att utöka kompetens och höja antalet bergsaktiva tjejer.

Detta kunde  bli annat än en superhelg!

Efter många omgångars insupande av väderrapporter så visste vi att helgen mest  skulle bjuda på oändliga mängder  snö och omfattande  vind! … Trots  att man bör ha minst 12tim hyffsat  väder för helgens längsta  tur, Syltraversen så kunde  det ju hända att det blev nån lucka i vädret ..  

 Dessutom så finns ju så mycket fina turer i området.  I brist på Kite till en av oss så lämnades min tyvärr vid  Storulvån. Vinden låg annars på perfekt och att kita upp till stationen kan ta 30 min….   Knata med  pulka var ju fint med, men tog 4,5 tim inkl pauser.

Vi tog oss upp iaf i vind o snö o förenades med de andra för första kvällens samling o bildspel. Erika Ranbrandt berättade om skidäventyr o upplevelser ifrån  vår o flera andra kontinenter. Inpirerande o bra.

Dagen efter  var  det dålig sikt, mkt snö  o hård vind.  En rätt lugn dag m en tur upp på Herrklumpen ( Husberget intill). Sedan höll vi clinic’s på snöklättring o snösäkring på baksidan av stationen. En perfekt träningsmiljö då hela  stationen ligger insnöad och från marken till taknock är det en finfin snösluttning. Vi gjorde standplats i flaggstången och gick kortrepsteknik, satte T-ankare och deadmans, tränade med selfarrest och stejärnsteknik.

Johanna stålnacke höll föredrag om Bigwall klättring från Yosemite den kvällen . Finfint bildspel o bra häng efteråt!

Resten av helgen gjordes  div  försök på olika toppturer och klättring. Men oftast blev  det kortare varianter då vädret satte  stopp. 

>>Alltihopa påminde mig lite om för 6 år sedan då jag o några klasskompisar  från Fjäll o Vildmarksledarlinjen från Malung vaktade på första  dagen bommen vid  storulvån öppnades, skidade upp och låg och väntade på kunna genomföra Stora Syltraversen eller åtminstone den lite kortare Djävulskammen. ….Turvädret uteblev efter fem dagars bicackerande och häng med fjällräddningen som också väntade väder för att kunna sätta upp en övning på stora väggen upp mot Syltoppen  Vände vi alla kosan hemåt snuvade på konfekten…. 

En mycket vanlig åkomma här i Sylarna, vädret är minst sagt ombytligt o hårt.  Skall man vara på en säkrare  sida så är nog april att rekommendera!

MEN helgen blev  riktigt  bra ändå. Vi fick in flera toppturer på både herr o fruntimmersklumpen. Riktigt  tjockt  m snö på baksidan Herr som vi dock inte hade  mkt glädje av i utebliven sikt. Dessutom fick några ett magiskt  åk ner Martins åk m 1,5 m nysnö..   Helt sagolika förhållanden i en lucka i vädret!

Så även om storturerna uteblev så har jag verkligen fått upp ögonen på bergen närmare intill! Herklumpens "7an" är en fin snöklätterled m mixat utsteg som varmt kan rekommenderas.

Rafael Jenssen’s bildspel och alla fantastiskt sköna människor tippade in helgen högt på topplistan ändå!            

Dessutom fantastiskt kul med så många tjejer i bergen samtidigt! 30 sköna brudar m stort intresse för bergen kommer erövra närmsta  åren! Vi ses i bergen!

Toppturer o äventyr i Skäckerfjällen!

Efter  många  års längtan och  planerande  efter toppturer i detta specifika bergsmassiv NV om Åre har vi äntligen fått uppleva storheten därute!

Denna  vinter har jag haft  som plan att besöka o skida nord o västjämtlands bergsområden istället  för att dra mot mer närliggande o kända områden söder om "hemma-dalen".  Det finns ju så mkt mer än vålådalen, lunndörren,  storulvån, bunner o sylarna. Stora blåsjön o skäcker var  fortfarande  oupptäckta. Här gällde  det bara att få till någon långhelg el helst en vecka eftersom det både är en bit att åka o knata in. Sen att få till ledigheterna  samtidigt som goa turkamrater synkar ju tyvärr inte alltid.

Efter den torra januari så kom mkt lägligt två veckors  intensivt snöande och snömängd och lyckorusen ökade  exponentiellt bland  byborna o tillfarna skidbesökare. ÄNTLIGEN  levererade  vår skidort högsta livskvalite o fluffigare  åkning under sådan lång period har jag nog aldrig upplevt  här i byn!  Fantastiskt o liknelsen m Fernie o Kanada-dumpen var stor!

Efter två vita veckor utan dess like så hade åtminstone två av  oss Åre-bor  fått tillräckligt mkt liftburna höjdmeter m puder flygande  runt axlarna, för att åter kunna styra in drömmarna mot den topp/ tält/pulkatur som vankades i Jämtlands västligare delar.

Då ingen av mina äventyrsparhästar; Linnea el Emma lyckades  komma loss för några dagar såg  jag min 5dagars ledighet 10-14 feb komma  närmare...  utan turkompis till drömmarnas mål.  Stefan Petterson , en forspaddelkompis som bor i byn gick dock med samma tankar, tack Facebook för den enkla kommunikation du levererar!

-------------------------------------------------

Fokus låg på att gå med pulka in i dalen för att sedan slå läger invid  de finaste topparna för bästa möjlighet till topptur till fots el kite.

Strydalen såg ut att ha fina toppar i alla riktningar. o mina kollegor ( fjällräddare o turentusiaster + renskötarne i området) eldade på o gillade iden! Skäckerfjällen i mitten av feb.....  >>  ensam skulle vi bli,  kanske  t.o.m först i år dit in.

Fem dagar blev tre efter sjukdom efter synkning m stefan.

Gröna kartan o info om väder o området var inhämtat, pulkorna  packades m all den efterlängtade vinterutrustningen.  Pulktur är verkligen min stora favorit, just att kunna få med sig sina leksaker, god mat o inte snåla på grammen i val av  varma kläder och komfort! 

Under de 1,5 tim körande utmot vildmarken förvånades vi åter över all civilisation som finns överallt här. T.o.m bensinmacken i Kallsedet fanns  kvar..  Gudskelov det så vi slapp ha ont i magen pga att det glömdes tanka i järpen. :) Länge leve landsbygden!

Anjan's fjällstation var fortfarande obebodd o några veckor saknas innan den lilla pärlan slår upp portarna! Vi såg rätt snart att våra  farhågor om att all den mjuka snö som fallit senaste veckan låg rätt tjock här med. Så vi valde att kämpa oss fram längs leden ist för genom skogen vid Stryån o hoppas på nåt slags skoterspår i botten skull finnas. Efter fyra tim dragande varav den sista timmen i skymning o svag sikt, såg vi plötsligt dalen o "vårt" vindskydd o gled de sista 150hm neråt m kurrande magar. Strydalen: -Vilket  läge!! :  helt ensamma mitt bland bergen, m flera dagar att fylla m livets vita lockelser!  Underbart!

Lördagen bjöd inte samma strålande väder som fredagen. VI såg knappt bergen men tog oss m karta, kompass o höjdmätare  så högt vi vågade upp mot Makkentjakke utan att se vad som fanns ovan. ett 300m åk ner från passet fick  stå på menyn,  kitingen uteblev då det  blåste för mkt!

Vi var tydligen bland de första i området i år. Nu var det vi o stillheten, en räv samt några ripor!

Söndagen var sikten bättre! Vi valde återigen att knata  upp mot Makken eftersom den toppen var högst o skulle ge bäst sikt i området mot sockertoppen, Anjeskutan o norrut!  Snöförhållandena var ungefär som hemma i Åre, fin snö men  något  tung nu då vårens första dagar vågade trycka upp celcius'en till mellan -3 o 0gradigt. Slutsteget mot toppen var  lite brantare o avblåst marängsnö o dimfrost. Gällde att passa sig för hängdrivan åt öster. Makken är helt klart ett fantastiskt skidbergm  mkt valfriheter att åka nån av  kammarna som går i alla fyra väderstreck el grytorna däremellan!  alla lutningar o svårigheter. då vår sikt åter var  kass så blev  det samma väg ner sydostkammen o sedan vek vi av mot dalen halvvägs ner för att få lite mer  lutning. Snön kändes hyffsat  stabil men de 500hm åket gav var det ganska varerierande åkkvalitet på den.

Sedan var det bara packa ihop pulkorna o börja knata dalen ner utefter Stryån.

>>>Vi hade legat länge o överlagt hemvägen kvällen innan: #1 Släpa upp pulkorna 150hm innan kunde glida tillbaks till bilen utefter leden mot Anjan, eller #2 utforska ny mark ner efter dalen,  -bara sluttande terräng ända ned till vägen, men troligen ganska tungt i skogen längre ner.... dessutom var det 8km skate kvar till bilen väl nere på vägen.....

Hmm..  När vi kikade på kartan vaknade  forspaddlarens utforskningsluste till liv.  Vid  tanken på att vi inte hört någon paddla denna 6km's  å som enligt kartan å det vi sett hitills från våra turer såg ut att ha grym potential för såna som oss, var valet  lätt.  Vad kunde  det ta? 2 tim ? jaja..  oavsett så hade  vi 3,5tim till skymningen.  :)

Vi knatade o drog o släpade o slet o gled..   ( lite ibland iaf)  det började  bra ner förbi renvaktarstugan, men vi insåg snabbt att ån krökte o vindlade sig mer än vi beräknat o det var mkt små åsar att passera...

Ibland gick på isen men när vi kom ner till brantaste passagen blev det som en canyon m branta sluttningar uppåt o öppet vatten där nere...   Bara att slita på med pulkorna uppför slänten. Mellan tät skog o i djup snö...

Det var ju bara 700m kvar men denna lilla passage tog nog 45min i sig.  Väl uppe på platån var det  mörkt...  hmmm  plötsligt kom pannlampa, karta, kompass o höjdmätare till väl användning igen.

Det blev  en rejäl prövning på både fysiskt, att underhålla vätska o energinivåerna, samt nattlig navigering i klurig terräng.

När vi till slut skymtade en kraftledning o långsträckt öppet område vilket visade sig vara vägen hade turen ned tagit 4 tim, kl var 18.30 o vi var rätt slut...... nu var det 8km kvar till bilen! Bara bita ihop, lämnade  utrustningen o skidade på m betydligt högre tempo! 1tim senare  nådde vi anjans fjällstation, bilen o vilan.. 

En mkt intressant tur, härligt att vara utelämnad åt sig  själv o sin utrustning på fjället igen! 

En lång dag, o just att reka fors vintertid är lite  klurigt, men det vi såg var helt klart lovande. En ny tur inplaneras i mitten av maj,  då vattenvägen. Fick väl hemma reda på att ån paddlats en gång av Jon Larsson o Markus Wassdahl, via heli -inflygning men de var på att göra om det igen!  :)

För dig som vill veta mer om Skäckerfjällen kan rekommendera gröna kartan samt guide-boken Friluftsliv i Jämtland! Riktigt bra skrivet om området där! :)

Snöbrist o lavinfara!

Sedan  jag kom  tillbaka upp till Åre efter nyår så  har det ju  varit ett  intressant  Januari... 

Här i  fjälltrakterna där  de  västliga fronterna brukar komma in  m lämpliga  mellanrum o  lämpa  av lite lagom snömängder så har  de första tre veckorna på 2010  inte riktigt flytit på i kung Bore's tecken.  Tvärtom  verkar det ju på östkusten,  hemmatrakterna Hälsingland mm har fortsatt förärats det vita guldet medans Jämtland o fjällvärlden har bjudits sibirisk  kyla o  torra prognoser.  

Direkt efter nyår så bjöd  skutan på  vad  den  kalla perioden  med tunnt  snötäcke  kunnat förutspå.  Två  skidåkarutlösta laviner gick  i Östra samt Västra ravin med mer eller mindre lyckliga  utgångar.  Den  kyla i samband m tunnt snötäcke som  vi  haft  i  vinter  gäckar stabiliteten o  bygger upp ihålllande svaga lager m  god förmåga att leverera lavinsläpp.

Det som är positivt med detta är att fler o fler verkar förstå att laviner  kan  gå även hos oss o  att det kan vara smart att lära sig lite mer om  sådant om man skall  åka offpist.

Vinterns jobb för mig består i dels jobb i skidpatrullen här i Åre,  + en deltid f  Åre Lavincenter o  Mårten. En  fantastisk kombo efter åren i Fernie's  skidpatrull i BC;  där man jobbar m lavinavsäkring o prognoser varje dag..   

 Veckan  som  gick (v2) hölls den första Lavin 2an  ( SLAO) i  Lavincentrets regi.  Jag var med o  hjälpte till  lite under några dagar och  det blev en  riktigt  intressant  vecka.  Nog för att kursen i sig är väldigt intressant o gedigen,  men kommer lite praktiska reella uppgifter  så blir det hela än mer givande. Det gick  flera släpp under veckan som gruppen kunde ut och  analysera ,  gräva i o ta lärdom av.

Kursen  är en i mängden av lavinkurser som hålls i  vinter. För att gå denna bör man ha gått Slao's lavin1  el  motsv, gått en del toppturer o tränat med sin tranciever!

Det blir också en hel del informationsdagar om Laviner, Lavin1-kurs,   o  Avancerad lavinkurs.  Kolla in Åre lavincenter om  du är  på G ut o  vill lära dig mer! Där finns inte bara kurser utan  allmän info  o prognoser om väder, vind o lavinfara för Åretrakten,  lämpligt för alla som  vistas på fjället! :)

Nu har det ju äntligen kommit en del  snö  sista dagarna o  mjukat upp sluttningarna. Fantastisk  puderpumpning i trädgränsen på ost o sydsluttningar i fredags!  Men med snö stundvis i kombination m hård vind osså nu  kyla  uppå  här så skall snön o  stabiliteten däri bli väldigt spännande att följa vidare i veckan o  resten av vintern!  Håller tummarna för mer!

Isfall o pudersvängar i Hälsingland!

Efter en mörkare november än nånsin ( 3 soltimmar  t.o.m 23 nov) så kändes "farbror Rimfrost" ankomst vid lucia väldigt välkommet!

Sedan dess verkar han styra in ett efter ett av lågtrycken österifrån till perfektion av varje barns stora juldröm.  En rejäl vit jul.....   han gör det verkligen med BESKED! Mellansveriges östkust har pepprats med nya puderdump var o varannan dag sedan veckan innan jul.    Har det sedan 80talet varit så här mkt snö? 

Som skidpatrullör i Åre o efter de senaste två åren i Fernie, Kanada så är det svårt att tro sina ögon när snön bara fortsätter dumpa ner! En eloge till hembygden och tron på fortsatta vita vintrar på dessa breddgrader. I Åre ligger  nu 34cm, Järvsöbacken 70cm och i Hudiksvallstrakten fortsätter dagens fluffiga 40cm öka späda på de tidigare 60...   Helt otroligt o blir svårt att slita sig mot isigare o folktätare fjälltrakterna!

Ni som aldrig provat "Sveriges närmaste alp"  30mil norr om Sthlm  aka Järvsöbacken har nu en god anledning! Utöver mjuka backar, grymma hopp o parker samt ett härligt barnområde så levererar nu även offpisten stort!

Efter många o långa dagar i pulk o skidbacke har jag även förstått att isklättringen i våra trakter är det närmsta och bästa för centralsverige!

En frusen morgon mötte jag upp fyra vänner från Stockholm/ Uppsala o passade på att njuta årets sista dagar med isyxor o stegjärn invid Offerbergets isfall. ( nära Järvsö) -23°c o 30mils transport skrämde inte bort dessa tappra äventyrare..   Inte heller mig som tack o lov har endast 50min till denna is.  Väl värda minutrar till något som överraskade oss alla;  att isen har hunnit växa till rejält så här tidigt på säsongen  är ovanligt! Isklätterträffen i Rjukan fick på foten när isen här var så fin!

Fler isar finns i närheten o kan hittas här på utsidan på Helsingeföraren v 02;  ( http://www2.utsidan.se/halsingeforaren )

Ut o njut!

Isar,  längdspår och allt fluffigt vitt!   (isar på platten får gott vänta lite på sig i år)  Det gäller att passa på!

Foton: Karin o Anders Trolin