Bloggar > Karin Trolin

Karin Trolin

Atlantseglingen- i hamn! Placerad på karta

Måste bara   skriva  en liten avslutning på denna  fantastiska långsegling. Tacka alla er som varit  med eller  följt oss via web’en, sätta ett slutord och recensera  alla  dessa sjömil.

Explorer  har  ju nu seglat  jorden runt via Nordost passagen. Bermuda- Azorerna- engelska kanalen- Nordsjön- genom Danmark – Kattegatt – Göteborg var min del denna gång dvs 4000sjömil / 740mil!!

sista biten

 

Hemkomsten:

När vi race’at den sista dagsetappen över Kattegatt och kom in bland skärgårdens kobbar o skär, gled in i Göteborgs kanal..  DÅ var det många det brast för.

Väldiga känslor kom rullande och där borta på kajen stod en hel hord av fantastiska människor för att möta upp o välkomna oss hem!

Ola och flera ur besättningen som varit på någon tidigare delsträcka av seglingen, vänner samt familjer stod och hurrade. Ojoj..

Vi bjöd på champagne och snittar och en hejdundrande båtfest, medan Ola stod för välkomstmiddag för hela besättningen.

välkomsttal av OlaRedarn Ola o Kapten NiklasSeglen plockas ner o skall gås igenom och tvättas!

Nästa morgon bar det av till sluthamnen och Explorers ”hem”  Öckerö Båtsvarv. För en totalurstädning och sista uppfräschning av skutan. Emotionellt värre var det att plocka ner seglen och ta adjö under dessa två dagars städning!

 

Två fantastiska månader:

Det har varit en fantastisk resa på alla sätt och som jag skrev i förra  bloggen så har  mina tidigare  farhågor om vad  som skulle vara värst och jobbigast  inte alls varit  så eländigt. Snarare tvärtom.

-Den fysiska inaktiviten jag förväntade mig förvändes till träningsvärk första veckan. Då båten gick hård sjögång och vi fick klättra fram över o under däck, parera och ta emot sig. Liggande position var då enda gången man kunde slappna av. Även när vi satt så sitter man hela tiden o gungar med eller parerar. Vet att jag tänkte; sån här mage-ryggträning jag får nu har aldrig hänt tidigare. Sedan har jag o Linnea haft vårt  lilla gym på akterdäck för bla rehabträning för knän och axlar. När vi väl kom iland mellan etapperna var vi pigga på att sticka ut o springa el cykla på den hopvikbara cykeln vi hade med.

Kondition har tappats men välmåendet har varit på topp.

Gymmet på akterdäck!

 

-Den psykiska utmaningen att alltid vara i närheten av de övriga och aldrig komma längre ifrån än 5m gick också häpnande väl.

Dels var alla väldigt inkännande och hänsynstagande till varandras behov. Låg man i kojen ville man vara för sig själv och inte bli störd.

Att vi var uppdelade på vaktlag gjorde att man sov i omgångar och att alla var vakna samtidigt bara under några få av dygnets timmar.

Måltiderna blev då heliga att passa och deltaga vid, eftersom det var då alla sågs. De var ofta långa tillställningar eftersom det var blev en social aktivitet och diskussionsplats.

Trots det var ingen tvingad att hänga mer än man var på humör för.

Det här med ”att vara för sig själv” fick en ny innebörd. Om man satt en bit bort på däck och vände ryggen till kändes det plötsligt som man var helt själv med havet och världen. Där kunde man sitta och filosofera några timmar ostört och sedan vara laddad på umgänge igen.

 

 

Apropå maten var den ju också en pikant inslag i sig. Efter att ha packat maten inför hela expeditionen förra försommaren så visste jag ju hur mkt pulversoppor och konserver som väntade eftersom mycket mat fanns kvar. Men med extra bunkringar i varje hamn så blev det bra mycket  mer grönsaker, frukt och färskvaror än jag nånsin kunnat  drömma om!

Sånt hjälper de dagar det stormar som värst och matlusten är i botten. Tack o lov klarade vi ju oss rätt väl ifrån sjösjuka. 2dagar till havs så var man invand vid sjögången.

 

Livet till havs;

Vad det gäller vistelsen på havet så var det  något som vi alla stortrivdes  med. En horisont 360° runt som varierade med vågstorlek, färger, moln och himmel gjorde det ändå ganska omväxlande.

Jag kände ändå personligen hur jag föredrar land, berg o skog när vi väl nådde hamn. Men man blir mycket mer uppskattande när man varit det utan ett tag.

 

Saltvattnet var stundvis otroligt drygt eftersom allt oskyddat drabbas och ingenting torkar innan det sköljts ur med sötvatten.

Tack och lov fungerade ju vår watermaker med galans utom mitt ute på atlanten då vi hade 1800 sjömil kvar och den la av. Vi förberedde oss snabbt på disk i saltvatten och ingen dusch. Men den kom igång igen efter nån dags fixande.

 

Hur mår havet?

Vi hade en hel del funderingar och diskussioner ang djurliv och hälsotillstånd i havet. Under hela vår resa hade vi fiskelinor ute för att fånga nån ätbar föda.Inte EN ENDA fisk fick vi från Bermuda- Danmark. Det bådar inte gott och får tankarna spåna runt. Redan när vi åkte visste jag att Atlanten sedan länge har varit hårt utsatt för trålare och stora fiskeredskap. Men att de lyckats dammsuga denna ”pöl” på sådana oändliga ytor och djup ner mot 8000m som vi nu flutit över kändes för mig ofattbart. Allt utom några delfiner och valar??? 

Det är något som man inte reflekterar så mycket över på när man sätter sig i en flygstol mellan kontinenterna och vaknar upp 6 tim senare utan att ha en aning om vad man passerat under sig av hav, landmassor, vyer och miljöhot.

 -När vi seglade Limfjorden o kanalen genom Danmark passerade vi Aalborg  samt Vattenfalls vind och kolkraftverk som Greenpeace förra våren förde hård propaganda emot.

http://www.greenpeace.org/sweden/nyheter/svenska-aktivister-intar-vatte

Det ser rätt illa ut när sk miljövänliga Vattenfall hade satt upp lite naturrätta vindsnurror som skärm för de miljövidriga kolbergen bakom... En skitig industri!

Den Mittatlantiska ryggen som vi passerade samt Azorerna i sig är ju ett häftigt fenomen av undervattens berg som byggts upp genom år av vulkanutbrott mellan kontinentplattorna. Djupet gick från många tusen till bara några hundra.

Dessa Vulkanöar på Azorerna gjorde nog en av de största upplevelserna när vi mitt i resan fick bestiga Portugals högsta berg Pico 2350möh ( Kebnekaise 2104möh)

NU inväntar en välförtjänt vila o sommarlov för Explorer of Sweden på Öckerö Båtvarv. Vi saknar henne dock alla!

 

FAKTA Atlanten:

Storlek: ca 106,4 milj km2,  (20% av jordens yta. Bara Stilla havet är större!)

Djup: Atlantens största hittills funna djup ligger vid 9219 m. Medel: 3926 m.

Salthalt: ca 3 %

Distans Berm-GBG: 740mil ( 4000sjömil)

Källa; wikipedia.com

Explorer of Sweden ( tidigare Searcher):

Längd: 18.5 m/ 57fot

Masthöjd: 24m

Djup: 3,3m

Vikt utan last: 34 ton


Postat 2010-06-03 16:26 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Snöbrist o lavinfara! Placerad på karta

Sedan  jag kom  tillbaka upp till Åre efter nyår så  har det ju  varit ett  intressant  Januari... 

Här i  fjälltrakterna där  de  västliga fronterna brukar komma in  m lämpliga  mellanrum o  lämpa  av lite lagom snömängder så har  de första tre veckorna på 2010  inte riktigt flytit på i kung Bore's tecken.  Tvärtom  verkar det ju på östkusten,  hemmatrakterna Hälsingland mm har fortsatt förärats det vita guldet medans Jämtland o fjällvärlden har bjudits sibirisk  kyla o  torra prognoser.  

Direkt efter nyår så bjöd  skutan på  vad  den  kalla perioden  med tunnt  snötäcke  kunnat förutspå.  Två  skidåkarutlösta laviner gick  i Östra samt Västra ravin med mer eller mindre lyckliga  utgångar.  Den  kyla i samband m tunnt snötäcke som  vi  haft  i  vinter  gäckar stabiliteten o  bygger upp ihålllande svaga lager m  god förmåga att leverera lavinsläpp.

Östra Ravin där första lavinen släppte till marken..

 

Det som är positivt med detta är att fler o fler verkar förstå att laviner  kan  gå även hos oss o  att det kan vara smart att lära sig lite mer om  sådant om man skall  åka offpist.

Vinterns jobb för mig består i dels jobb i skidpatrullen här i Åre,  + en deltid f  Åre Lavincenter o  Mårten. En  fantastisk kombo efter åren i Fernie's  skidpatrull i BC;  där man jobbar m lavinavsäkring o prognoser varje dag..   

 Veckan  som  gick (v2) hölls den första Lavin 2an  ( SLAO) i  Lavincentrets regi.  Jag var med o  hjälpte till  lite under några dagar och  det blev en  riktigt  intressant  vecka.  Nog för att kursen i sig är väldigt intressant o gedigen,  men kommer lite praktiska reella uppgifter  så blir det hela än mer givande. Det gick  flera släpp under veckan som gruppen kunde ut och  analysera ,  gräva i o ta lärdom av.

Lavin2-gruppen hittat intressant grävobjektEn del av brottkanten, rätt rejäl...Grävsession o  analyseringstime!Kompressionstest!

Lavinkäglan nedan BlåstenLavinen  Blåsten!Nedfärd skutanRödkullekammen

Kursen  är en i mängden av lavinkurser som hålls i  vinter. För att gå denna bör man ha gått Slao's lavin1  el  motsv, gått en del toppturer o tränat med sin tranciever!

Det blir också en hel del informationsdagar om Laviner, Lavin1-kurs,   o  Avancerad lavinkurs.  Kolla in Åre lavincenter om  du är  på G ut o  vill lära dig mer! Där finns inte bara kurser utan  allmän info  o prognoser om väder, vind o lavinfara för Åretrakten,  lämpligt för alla som  vistas på fjället! :)

Nu har det ju äntligen kommit en del  snö  sista dagarna o  mjukat upp sluttningarna. Fantastisk  puderpumpning i trädgränsen på ost o sydsluttningar i fredags!  Men med snö stundvis i kombination m hård vind osså nu  kyla  uppå  här så skall snön o  stabiliteten däri bli väldigt spännande att följa vidare i veckan o  resten av vintern!  Håller tummarna för mer!

Puder i  tottskogen

 

 

Postat 2010-01-24 00:00 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera