Koka vatten = Säkert vatten?

Hejsan!

Jag undrar om alla sorters bakterier dör om man kokar vattnet... Vad finns det annars som överlever en kokning eller som gör vattnet dåligt att dricka?

Eller är det bara helt lugnt att dricka vatten ifrån svenska små & stora sjöar utan problem?
 
Antar att "kemikalier" överlag, knappast påverkas av värme. Vet däremot inte vad det kan finnas för mineraler eller annat som är direkt onyttigt, ute i våra vattendrag.
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Reningen av vattnet och hur rent det blir beror på vart du tar vattnet. Genom att koka ditt vatten dödar du bakterier vilket är bra. Men farliga kemikalier kan stanna kvar vilket innebär att det är viktigt varifrån du tar ditt vatten. Vatten från en fräsch bäck med klart och fint vatten som luktar gott och inte ligger nära någon fabrik eller dylikt går ju bra att ta. Koka och drick. Däremot bör du nog göra en bättre rening än endast kokning om du tar vattnet från en sunken sjö nära t. ex. ett jordbruk.
Din fråga var dock om det räckte med att koka vattnet man tagit från svenska sjöar; Det beror på vilken sjö och vart i sjön du tar vattnet.
En fräsch ren sjö som inte har alldelles för stillastående vatten och som inte ligger nära hot som släpper ut kemikalier och farliga ämnen går bra att ta vatten ifrån och koka.

/cb
 
En del bakteriesporer (viloform av bakterier, som dessa antar när miljön blir otrevlig, t ex vid torka) överlever kokning. Därför finns olika råd om hur länge man ska koka etc, för att få död även på de flesta sporerna. Så finns det förstås kemikalier (klor, jod, oxidanter) att ta till som dödar allt, inklusive bakteriesporer.

Men, jag kokar knappt mitt vatten, i så fall bara om det verkar skabbigt. Inte förstör jag kaffet med klorpreparat heller. Men så bor jag ju också i Norrland...
 
Cumulunimbus; sa:
Reningen av vattnet och hur rent det blir beror på vart du tar vattnet. Genom att koka ditt vatten dödar du bakterier vilket är bra. Men farliga kemikalier kan stanna kvar vilket innebär att det är viktigt varifrån du tar ditt vatten. Vatten från en fräsch bäck med klart och fint vatten som luktar gott och inte ligger nära någon fabrik eller dylikt går ju bra att ta. Koka och drick. Däremot bör du nog göra en bättre rening än endast kokning om du tar vattnet från en sunken sjö nära t. ex. ett jordbruk.
Din fråga var dock om det räckte med att koka vattnet man tagit från svenska sjöar; Det beror på vilken sjö och vart i sjön du tar vattnet.
En fräsch ren sjö som inte har alldelles för stillastående vatten och som inte ligger nära hot som släpper ut kemikalier och farliga ämnen går bra att ta vatten ifrån och koka.

/cb

Det låter som om du menar att man i princip bör koka allt vatten innan man dricker det. Är det din uppfattning? Vad grundar du i så fall den på?

Jörgen
 
Jag brukar köra enligt devisen att "ser det friskt ut och smakar bra så kan jag dricka det". Detta gäller åtminstone rinnande vatten i den svenska fjällvärlden.

Vatten från sjöar i bebyggda områden brukar jag undvika att dricka ur. Dels så innehåller de i regel mer "biomassa" dvs alger och plankton. De flesta i regel ofarliga men vissa kan även vara toxinbildande. Sen så finns även risk för utsläpp av kemikalier från omgivande verksamheter t ex jordbruk och avlopp men även från båtar etc.
Stillastående vatten behöver dock inte vara farligt att dricka. Vissa skogsstjärnar kan nästan vara som kallkällor och vara drickbart även om det är lite humusfärgat.

Svårt tycker jag att säga nåt generellt. En del vatten är helt okej att dricka direkt (och väldigt gott), annat kräver kanske både filtrering och kokning för att bli drickbart och annat vatten bör man inte alls dricka.
 
dave1; sa:
Bra! Instämmer i vartenda ord. Glömde det där med värmestabila toxiner, tack för påminnelsen. Annars är det som sagt biomassan som är mest intressant, utan sådan ->ingen tillväxt av potentiellt farliga saker.

Men vafan, jag dricker ju ur smältvattenbäckar, myrar och annat när jag är ute och springer, så...
 
Jag hörde någonstans att 95% av sötvattnet man finner i Sverige är drickbart utan att bli sjuk. Obekräftat, men det känns ganska rimligt. I Norrland är nog andelen ännu större.

/P
 
Vattenkvalitet

Tinydoh; sa:
Jag hörde någonstans att 95% av sötvattnet man finner i Sverige är drickbart utan att bli sjuk. Obekräftat, men det känns ganska rimligt. I Norrland är nog andelen ännu större.

/P

I södra Sverige bör man nog veta vad man gör innan man dricker okänt vatten...
På en av mina första fjällturer med min far var vi på väg upp till en snöfläck för att åka lite sommarskidor. Halvvägs upp i backen stötte vi på ett sportigt par med tält som berömde det rena goda vattnet. Vi följde bäcken upp till snöfläcken och fann ett renkadaver i avsmältningszonen, på kanten av fläcken var snön brun av alla renskitarna. Så mycket för det rena, goda vattnet.
Medfört vatten smakade väl. Föret var grynigt.

Go tur
 
En ripa, mycket död och uppblåst till en fotbolls storlek, hittade jag uppströms i en fjällbäck som jag druckit ur. Det gick bra, jag blev inte ens lustig i magen.
För övrigt så skulle jag utan att tveka dricka ur Vänern, men kanske inte ur Hjälmaren. Småsjöar i skogen kan ha brunfärgat vatten, men smakar det inte apa så brukar jag dricka. Hittills har det gått bra det med.
 
Boludo; sa:
En ripa, mycket död och uppblåst till en fotbolls storlek, hittade jag uppströms i en fjällbäck som jag druckit ur. Det gick bra, jag blev inte ens lustig i magen.
För övrigt så skulle jag utan att tveka dricka ur Vänern, men kanske inte ur Hjälmaren. Småsjöar i skogen kan ha brunfärgat vatten, men smakar det inte apa så brukar jag dricka. Hittills har det gått bra det med.

Jag kan aldrig ta mig för att dricka ur sjöar. Det är min reflex att inte dricka vatten som smakar unket som slår in. Men jag dricker ofta rent klart rinnande vatten ur bäckar. Mitt standardknep är att leta efter små bäckar i kuperad teräng, då vet man oftast att man befinner sig nära källan. Vatten som rinner ur torvmossar litar jag också på. Men jag litar aldrig på vattnet nere 'på slätten' som vi säger i Skåne, dvs i jordbruksområden.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips