Eftersom vi tidigare på dagen haft ärenden som behövde avverkas innan vi kunde ge oss ut för att få lite välbehövlig luft så valde vi att vandra en lite kortare tur ute på Bogeslundslandet.
Lilla Slottsrundan är 3,3 km lång och en lagom vandring om man inte har så mycket tid eller som nu när dagarna börjar bli korta.
Vi passade på att äta våra medhavda mackor och kaffe vid eldstaden som ligger strax innan kafét som drivs av STF vandrarhem.
Här vid vandrarhemmet är perfekt att bo för att sedan göra dagsvandringar ute på Bogesundslandet.
Efter att man passerat STF så går leden fint genom skogen bort till Mista Camping och vattnet. Blå leden följer till en början samma sträckning som Lilla Slottsrundan.
När man väl kommer fram till campingen så vänder hela rundan tillbaka genom skogen igen.
Efter att man gått över vägen mot Vaxholm så är det vandring på en stor promenadstig tillbaka till parkeringen vid slottet.
En trevlig kort tur som varmt rekommenderas nu när dagarna börjar bli korta eller om man helt enkelt inte hinner med en längre tur men ändå vill komma ut i skogen.
Vill du se fler bilder från den här vandringen så är här en direktlänk till vår hemsida:
https://www.vandringstjejen.se/lilla-slottsrundan-bogesund/
Ha en fin helg!
/Helena och Fredrik
Vi tar bilen till jaktmarken strax utanför norra Stockholm. Väl där möter resten av jaktlaget upp. Det är kallt, runt nollan när vi kliver ur bilen. Det ryker ur min mun när jag andas och jag drar snabbt på mig min varma jaktjacka. Jag gillar verkligen inte att frysa!
Vår tax Norma gnäller där bak i bilen. Hon låter som en liten fågelunge, liksom kvittrar bara så där som taxar kan göra. Hon vet precis var som är på gång.
I baksätet står min jaktväska fylld med allt jag behöver för en dag i skogen med jaktlaget. Jag tar fram min radio och knappar in den pilotton vi alltid använder här. Mina skyddslurar krånglar men till slut får jag in sladden och kopplar lurarna till radion. Min sambo ler sitt underbara leende mot mig där från andra sidan bilen under tiden han också fixar med sina prylar. Så tyst vi kan stänger vi bildörrarna och ansluter de andra i jaktlaget.
Jag kramar om de underbara männen i jaktlaget. De här som lär mig allt jag behöver veta för att bli en skicklig jägare. Alla skojar friskt med varandra precis som det brukar vara innan Bertil, som är jaktledare, börjar dela ut jaktpassen.
Jag blir tilldelad passet vid rishögen, uppe på berget och sedan snävt in till höger. Det är ett bra pass. Här passerar alltid rådjuren någon gång under jakten. Bertil och alla andra i jaktlaget kan den här jaktmarken innan och utantill. Jag känner spänningen och värmen stiga inom mig. De här männen som bara vill mig väl och ger mig bra pass för att jag ska lyckas skjuta mitt första rådjur.
Bertil är så gullig. Efter utdelning av passen tar han mig lite åt sidan. Berättar att jag ska gå upp från sidan så inte mina spår tvärar över den stig rådjuren brukar ta. Han ger mig en klapp på axeln och säger att idag så händer det.
Jag slänger en blick åt min sambo som nickar glatt och uppmuntrande. Tänker att jag har sådan tur. Tänk att just vi två, min sambo och jag, hittade varandra. Mer hinner jag inte tänka innan det är dags att hoppa in i bilen igen för att köras ut mot mitt pass.
Jag är nervös. Tänk om det är idag det händer. Att just idag blir det jag som får närkontakt med vilt. Jag går upp för stigen precis som Bertil sagt åt mig att göra. Ser djurstigen som Bertil pratade om och väljer att gå in i skogen lite innan stigen för att inte avge min doft.
Jäklar. Kissnödig! Det är alltid så för mig. Kissnödig när det är som mest olämpligt. Suck! Väljer att gå tillbaka och kissa lite längre bort från passet. Det är säkert ingen bra lösning det heller men vad ska jag göra?! Nöden har ingen lag.
Går in på mitt pass och ställer upp min ryggsäck med inbyggd pall. Jag rapporterar till resten av jaktlaget att jag är på plats. Laddar bössan med två patroner hagel, slår ihop bössan och känner så säkringen är tillbakadragen. Jag darrar till. Är nervös. Det känns som att idag är dagen då det händer.
Allt är så tyst här ute i naturen. Jag älskar verkligen tystnaden. Det är en mild förvinter och några fåglar sjunger strax bakom min rygg. Fåglarna har i alla fall accepterat att jag står här i deras skog.
I radion hör jag min sambo Fredrik säga att taxen är släppt, att hon väcker och att hon är på väg i riktning mot mitt pass. Tar ett stadigare tag om min bössa. Lyssnar och nu hör jag Normas ljusa skall. Hon driver, det hörs på skallet. Jag hör hur Normas skall kommer närmre och närmre. Känner pulsen bulta innanför mitt underställ. Är nervös och spanar åt det håll jag hör Normas skall. Nu ser jag rådjuret. Det passerar mitt pass lite längre fram ungefär 60 meter framför mig. Det är för långt för att kunna skjuta med hagel. Bannar mig själv lite. Stod jag inte helt stilla? Hörde rådjuret mig eller står jag inte riktigt där Bertil menade?
Så här fortsätter dagen. Jag ser rådjuret men det är för långt borta från mig. Bertil däremot skjuter en bock för Norma och taxen blir överlycklig när hon väl får komma fram och lukta. Tänk att det finns så mycket jakt i en så liten hund.
Efter jakten är det dags för sedvanlig grillning och eftersnack. Som afterski men mer afterjakt! Alla plockar fram grillpinnar och korv. Jag tittar mig omkring och tänker att de här männen är så himla snälla och hjälpsamma.
Jag hinner även reflektera över #meetoo och att det inte existerar någon överlägsenhet i det här jaktlaget. Det gör mig varm och glad!
Vill du läsa mer om mina jakter så är här en länk till min webb:
https://www.vandringstjejen.se/jakt/
Ha en skön helg!
/Helena Traneving
Du kan även följa mig på instagram: @helenatraneving
eller på facebook; https://www.facebook.com/vandringstjejen/
#vandringstjejen #äventyrsfamiljen #helenatraneving
Utflykter eller vandring med barn behöver inte vara så långa eller avancerade.
Det är tiden tillsammans som är viktigast inte hur mycket man presterar under vandringen/utflykten.
Oftast kan det vara de där fina fynden (ben, mossa, pinnar) som gör hela vandringen glädjefylld.
Eller att få grilla korv över öppen eld. Att få lära sig hur man använder tändstål eller hur man lagar mat på ett stormkök.
Ta hand om er och värna om familjen, det är den som betyder mest!
God Jul & Gott Nytt År!
/Helena Traneving med familj
Min webbsida:
http://vandringstjejen.webnode.se/
Följ min facebooksida:
https://www.facebook.com/vandringstjejen/
Hur får man sina barn intresserade av friluftsliv? Den frågan får jag många gånger.
Mina egna barn är idag 21 och 25 år gamla. Med dem har jag gjort många vandringar och paddelturer genom åren. De älskar att sova i tält och även om de under en period i tonåren valde att inte följa med så är de idag inbitna tältare.
Min dotter Amanda när hon var 8 år gammal på vandring i dalarna.
Med min sambo och hans två barn får jag göra samma resa en gång till. Verkligen jätte roligt att få introducera barnen lugnt på deras villkor för att på så sätt skapa en glöd och ett intresse för allt som finns i skogen.
Hur gör man egentligen upp eld och hur kan man värma en burk korv i elden (jo, bullens pilsnerkorv är verkligen deras favorit. Själv väljer vi lite annan korv).
Det senaste halvåret har vi bestämt att vi ska äta ute vid en lägereld minst två gånger per månad. Det blir enkla utflykter för att locka barnen till friluftsliv.
I och jag vid lägerelden när vi väntar på att våra korvar ska bli klara.....
En helg åkte vi till Ängsjö Friluftsområde med barnen som är 7 och 11 år gamla.
Eftersom vi kom lagom till lunch inledde vi hela besöket med att grilla korv vid lägerplatsen som ligger precis nere vid Mälaren. Det finns ett par olika grillplatser men denna är vår favorit.
Linbanan var jätte rolig tyckte barnen......
Efter lunch begav vi oss till indianbyn, fortet, linbanan och äventyrsstigen. Ida och Sixten lekte länge och åkte många åk i linbanan. En perfekt utflyktsdag!
Vart ligger Ängsjö Friluftsområde?
Längst i norr vid Mälaren, cirka 4 km norr om Stäket i kommunens nordspets, ligger Ängsjö friluftsgård och friluftsområde. Här kan du uppleva naturen eller bara få frisk luft.
Här finns stora grönytor för lekar, bollspel och picknick. I området finns det grillplatser, barnvänliga badplatser, handikappvänlig strandpromenad, naturstig, äventyrsstig, vildmarkshydda och indianby med fort. Under sommaren kan manhyra kanoter och roddbåtar.
På vintern finns här en rundbana för skridskoåkning, 2.5 km ordnas på Mälaren, med anslutning till Vikingaslingan, då isen medger detta.
Upplandsleden (Stockholmsdelen som börjar i Barkarby) passerar Ängsjö.
/Helena Traneving
Min webbsida:
http://vandringstjejen.webnode.se/
Följ min facebooksida: