Insikter från mina utsikter.

Bor med familjen (tre barn) på landet en mil söder om Glava i västra Värmland. Har nära till Glaskogens naturreservat. Uppväxt utanför Falun. Har egen firma där jag jobbar med paleobotanik, en naturvetenskaplig analysmetod inom arkeologisk forskning.
Längtar ut på äventyr men också efter frid och lugn i naturen.

Användarnamn: äventyrssugen

Intressen: Fågelskådning, Expeditioner, Vandring, Långfärdsskridsko, Bär & svamp, Paddling, Foto, Resor, Hälsa, träning, skriva

Mer på profilsidan


Verklighetens Cliffhanger

Mörkret tätnar, brasan pyser och svetten ångar. Annars händer just ingenting. Tankarna vandrar. Det är tråkigt. Det är faktiskt väldigt tråkigt att sitta här och svettas, lyssna på survedspys och torka röktårar från kinderna.

Mörkret tätnar, brasan pyser och svetten ångar. Annars händer just ingenting. Tankarna vandrar. Det är tråkigt. Det är faktiskt väldigt tråkigt att sitta här och svettas, lyssna på survedspys och torka röktårar från kinderna. Men just nu kan jag inte känna att jag har tråkigt. När jag tänker efter är det nästan alltid tråkigt att vara ute så här, men det gör inget. Är det en skillnad på att det är tråkigt och på att man har tråkigt? Eller är det så att känslan av att ha tråkigt kan upplevas så olika beroende på miljö och omständigheter runt om en?


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg