Mest om svenska fjällen.

Social, vettig och trevlig. Jättevan fjällvandrare med stor erfarenhet av orösade leder.
Gillar öde natur, tillika väl valda vackra tältplatser med vida utsikter där jag får vara ensam.
Gillar mest att bada vid öde fjällsjöar.
Står ut med det mesta..Alltifrån folk till ödemark.
Pensionerad polis nu plus 70, med konstnärliga och litterära ambitioner.
Lärare och handledare i kriminalteknik med inriktning på dokumenterande fotografi. Statlig utredare.
Boendes i Vasastan i Stockholm och på släktgård på norra Gotland.
Favoritområden i fjällen är: UnnaRäita, Mårma.

Användarnamn: Anders_sthlm

Intressen: Vandring, Jakt, Turskidåkning, Litteratur, Bär & svamp, Paddling, Foto, Resor, Stockholms vildmarker. Gotlands stränder. Norra Lapplands skogar och fjäll. Kajak i skärgården. Jakt och fiske.

Mer på profilsidan


Dagdröm om Hellemobottn

Här ett blogginlägg av Terra Incognita om området kring Kutjaure och den där fliken av norra Padjelanta som ligger uppåt mot Tysfjorden.Det är onekligen ett av de mer spännande och även ett av de mer lättvandrade områden som finns.

Området kring Kutjaure och den där fliken av norra Padjelanta som ligger uppåt mot Tysfjorden är onekligen ett av de mer spännande och är även ett av de mer lättvandrade området som finns. Det finns många dimensioner att se området utifrån. Något annat som är lockande är närheten till just Norge som kan nås på en del olika vis.

Vandringsmöjligheterna här är verkligen outtömliga. Det är som en liten och avskild egen värld. För att kunna uppleva området och inte bara se det som ett slags bihang till det mer besökta Padjelanta söröver‘, bör man kanske granska geografin noga och helst faktiskt dess geologi ett tag. En vandring blir mer spännande så, mer berikande. Området är inte vidare känt, vilket beror på att det kommit i skymundan av det mera ‘lättillgängligare Padjelanta’ eller det mer ‘dramatiska Sarek’.

Det är en märklig känsla det här, när man nästan fixerar sig vid ett speciellt område och låter området komma nära inpå en själv. Man märker då hur landskapet själv nästan börjar leva sitt egna liv, inte minst i ens undermedvetna.

På Fjälltur med Claes Grundsten.

Skulle inte Claes Grundsten finnas skulle vi nog blivit tvingade att uppfinna honom.

Nu har det gått nästan ett år sedan de härligt älskade och folkkära tungviktade småböckerna på nytt utkom. Jag pratar här om ‘På Fjälltur’ av Claes Grundsten. Dom där små behändiga vandringsguideböckerna som på nått vis sparkade igång det samtida skrivandet om fjällen för den stora allmänheten.. Dom små vandringsböckerna som fick oss att vandra ännu mer i Lapplandsfjällen, fotografera ännu mer och titta och begrunda och planera ännu mer om fjällen.

Böckerna som kom att bli en kanon för flera decenniers fjällvandrande.

Skulle inte Claes Grundsten finnas skulle vi nog blivit tvingade att uppfinna honom.


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.