En 22årig tjej som har myror i brallan och svårt att sitta still, ser det mesta som att det går att göra till ett äventyr och tycker det är otroligt roligt att lära känna nya människor.

Hallådär, här är en 24 årig pratglad, utåtriktad och energisk tjej som pluggat Vildmark & Äventyrsguide i Åre och numera är utbildad fjälledare & guide. Testar gärna mina egna gränser och har väldigt mycket myror i brallan så sitter helst inte still för länge innan jag hittar på något. Befinner mig i Jostedal på somrarna och just nu i Björkliden vintertid.

Sover hellre utomhus än inne.

Användarnamn: duracellkanin

Intressen: Alpinism, Klättring, Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Turskidåkning, Navigering, Mountainbike, Multisport, Paddling, Foto, Löpning, Utförsåkning, Resor

Mer på profilsidan


I Abisko, nu är det dags!

Nu har jag lämnat in min stora väska och cykelväska på STF här i Abisko som ska transporteras till Nikkaloukta och fått fin hjälp. Äntligen är det snart dags för avfärd för min första etapp ett till Riksgränsen på Rallarvägen som är runt 38 km men inte speciellt avancerat så det borde inte vara några större problem. Smått trött är jag eftersom jag inte alltid har lätt för att sova på dessa tåg, men det är lugnt. Just nu är det molnigt men regnar inte. 

På lördag bär det av!

Jag förstår inte riktigt än att det är dags att uppfylla en av barndrömmarna jag haft på lördag, då åker jag nämligen nattåg upp till Abisko. Där kommer jag att först göra mitt projektarbete på cirka tre veckor som innebär MTB och trailrun innan praktiken börjar. Först tar jag mig bort till Riksgränsen på Rallarvägen för att sedan ta mig tillbaka till Abisko och påbörja Kungsleden ner till Nikkaloukta på cykel med Osprey Kyte 36 på ryggen. Det kommer antagligen vara vissa sträckor jag kan behöva dra cykeln men jag känner att det kommer vara lagom utmanande då jag är relativt ny på stigcykling. Cykeln lämnar jag antingen i Nikkaloukta eller i Kebnekaise och tar på mig löpar ryggsäcken (Salomon Agile 17) för att ta mig runt om i området kring Kebnekaise under lite mer än en vecka. Mycket fokus kommer dessutom vara på att ta det lugnt och slappna av, inte stressa och njuta av vackra vyer. Sträckorna kommer vara mellan 10-20 km om dagen löpmässigt och mellan 20-25 km cykelmässigt och jag kommer nog att testa att cykla och springa nattetid också eftersom det kommer vara stora delar av tiden, vilket blir spännande att se hur man påverkas av.

I sommar kommer mitt hem vara portabelt, dvs tält, det kommer att vara Hilleberg Akto som jag lånat av skolan och jag är enormt taggad på att testa solotält för det har jag inte gjort förut.

Spontantripp

Vi bor så nära Norska gränsen men har aldrig varit i Norge under hela tiden som vi har bott här i Åre, så nu var det dags att ta tag i saken. Jag, Humlan och Mattias valde att dra en spontanare igår efter skolan och packade våra ryggsäckar. In i bilen och över gränsen utan att man knappt förstod att vi var i där, det kändes som att det blev skillnad i landskapet så fort vi korsade gränsen. Otroligt vackert må jag säga. Vi hade ingen vidare plan på vart vi skulle ta vägen för kvällen mer än att vi ville till havet, och slutligen hittade vi av en slump en väldigt fin strand utanför Trondheim och gjorde årets första strandtältning. Jag gillar när man inte alltid planerar vart man ska eller hur, det behöver inte vara så mycket förväntningar då och man blir glad på ett annat sätt. Att få somna till havets kluckande (som nästan hade nått upp till tältet under natten) är roande och mysigt. Vaknade av att det regnade, det tycker jag är lite härligt faktiskt. Trondheim var målet för dagen och där strosade vi runt i några timmar och tittade på fantastiskt fina Nidarosdomen, de gamla byggnaderna längs med vattnet och njöt av att vara i en större stad för en gångs skull. Det var en helt klart lyckad spontanutflykt, mer av sånna och mer av Norge känner jag. 

Det där lilla extra

I vår stenålderfierade lägenhet som varken innehåller tv, dator, wifi, micro ger tid till så mycket annat. Detdär som många VILL göra men kanske inte finner tid eller ork till att göra. Jag har på senaste tiden hängt och flängt lite överallt utan att alltid ha en plan utan kört mycket på känslan och spontanitet vilket för mig ger så otroligt mycket. Det ska inte alltid vara planerat (nog för att det är viktigt i organiserade syften och av säkerhetsskäl många gånger) utan just do it, se inte problemen utan möjligheterna. Jag har t.ex många gånger kikat ut genom fönstret och sett att solnedgången snart är ett faktum och hoppat in i bilen och gått iväg på turskidorna i ullådalen, det är nära Åre men ändå så långt bort från all social hets, folk och dendär känslan en lite större stad ger. Det ger mig frihet, avslappning och jag skulle kunna vara någon helt annanstans än vad jag egentligen är. Ibland finns dedär fina och mysiga äventyren så nära att vi inte tänker på dem, det ska vara så extremt och resas runt halva världen för att kunna pratas om. Men för mig kan en fin solnedgång som vara i något som känns som en evighet över mullfjället vara det som gör att mitt äventyrar hjärta slår extra och jag blir nästan lika exalterad varje gång jag inser att JAG BOR HÄR. Alla dessa möjligheter, möjligheter att göra små äventyr i vardagen som berikar min dag. Så borde alla känna, vars du än bor, hur gammal eller ung du än är (ålder är bara en siffra och stay young i huvudet och jag får knotter på kroppen av meningen "...jag är för gammal för det där" NEJ oftast inte, och OM det är så, hitta något liknande DU känner inspirerar och motiverar dig), i vilken stad det än handlar om finns det alltid äventyr av olika slag. Det gäller bara att finna dem, se inte begränsningarna utan vad du faktiskt kan göra med det du har runt omkring dig. Din kreativitet och prioriteringar avgör, kom inte och påstå att tid inte finns. Det gör det alltid, så länge du prioriterar vad som är viktigt för dig. Så tänker jag om det som jag vill göra.

När vi var ute på femdagarstur med klassen i Jämtlandstriangeln (vi gjorde en fyrkant istället och startade med att följa Tjallingån ner mot Gåsån/Storforsen), Vildmark & Äventyrsguide i Åre, dog min telefon när vi var i Sylarna under andra dagen av vår tur. Vilket för mig blev extremt skönt. Jag hade en fantastisk tur med gänget och vi hade dessutom fantastiskt väder som plus i kanten innan vi återkom till Storulvån och checkade in på Fjällfest. Det var min första Fjällfest och jag var extremt glad att få tailguidea för en riktigt grym tjej vid namn Johanna och den första splitboard/snowboard turen som Jonathan höll i, superkul! Det var en folkfest och så mycket glädje och jag fann nya vänner som jag avslutade hela Fjällfest med att åka på mitt liggunderlag nerför halva personalbacken (en bit upp på Getryggen) med mitt i natten.

Små äventyr i bilder:


Såhär har en del förmiddagar och kvällar sett ut för mig i vinter, i princip helt själv har jag varit i Ullådalen på mina turskidor. Enkelt att ta sig dit men känslan av att vara mycket längre bort än en kvart från centrala Åre.

Sida: Första Föreg. 1 2 3 4 5 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.