Bloggar > äventyriallt

äventyriallt

En 22årig tjej som har myror i brallan och svårt att sitta still, ser det mesta som att det går att göra till ett äventyr och tycker det är otroligt roligt att lära känna nya människor.

Flänger och far runt

Trodde att jag skulle vara bättre på att dela med mig av allt jag pysslar med, men det hinns som knappt med ibland. Ungefär så mycket sitter jag still. For från Åre --> Sundsvall --> Nikka --> Kebnekaise och hoppade på splitboarden i den strålande solen med Jorun för att traska upp till Tarfala i endast sport bh på överkroppen, då är det mäktigt varmt! Vilken dag! Tog mig även upp på toppen en sväng, trevligt värre och klockrent väder. Tack för en kort men intensivt härlig visit!

Hann hälsa på i Sundsvall i två dagar innan jag packade mina väskor och befinner mig numera på en liten gård i Skåne och varvar tid på klätterhallen i Malmö, jobb, hitta på grejer med likasinnade tjejer i Skånes omnejd med skogen och tystnanden jag har. I det lilla vita torpet med rött korsvirke är jag omringad av åkrar och skog nu under maj månad. Oändliga möjligheter att bara gå ut och sätta sig på en sten och njuta av fågelkvittret, en fin solnedgång över åkern eller ta en springtur och springa vilse. Det går, jag höll på göra det i förrgår när jag i  överenergi sprang iväg och följde en stig jag aldrig sprungit på förut så att jag fick ta samma väg tillbaka. Men det gjorde ingenting för det var fint och ett litet äventyr i sig. 

Ett annat äventyr var när jag och några andra tjejer, som träffats genom ett äventyrsforum för tjejer tog oss upp till Vallåsen Bike park i lördags  och körde Downhill, vi gav liftvärdarna en del skratt och jobb och oj så kul det var. Vi höjde andelen tjejer i parken och vågade efter några åk att släppa på. 

Något annat som är så himla härligt är att komma tillbaka till morgonfysen, att kliva upp ur sängen, dra upp rullgardinen och slå på mysig musik och köra igenom kroppen. Jag blir så mycket piggare och gladare då. Eftersom mat i princip alltid smakar bättre utomhus har jag suttit ute och ätit varje dag, att stirra ut över det växande gröna och känna vinden i håret är så mycket mer energi givande än att stirra in i en vägg i min ensamhet. 

Min bil bestämde sig för att lägga av för två dagar sedan och är man då riktigt taggad på att klättra så gör man allt för att göra det. Så jag valde att springa de 7.3 km till bussen, åka i en timme och gå tre km till klätterhallen och köra hårt i 3 timmar. Köra igenom de leder jag redan klarat och klara de jag var nära på förra gången, det är så motiverande att hitta folk att prata med och peppas av vilket jag verkligen gillar med klätterkulturen, man hjälps åt. Det blev verkligen ett vardagsäventyr igår, och det känns i kroppen idag. Men det är en fantastiskt skön känsla. Nu lever den igen tack vare att jag fått hjälp av de snälla grannarna att skaffa ett nytt batteri. 

Postat 2017-05-09 10:51 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Allt går inte som tänkt jämt

Vet att jag sa att jag skulle uppdatera på Keb, det har ju trots allt hänt en del sedan sist, men hade för mycket för mig just då. 

Tanken, eller snarare idén att cykla släcktes redan innan Abiskojaure. Hann en mil på Kungsleden, typiskt. Men omgivningen och midnattssolen höll mitt mod uppe och jag drog cykeln till Abiskojaure. Väl där insåg jag att det inte fanns något hopp för fortsatt cykling, ena sidan på ramen hade spruckit vid bakdäcket. Det enda jag hade att göra var då att bära tillbaka cykeln till Abisko, 15km, vem gör ens det tänkte jag. Mitt humör var dock på topp ändå, och folk jag mötte på vägen måste undrat vad det var för tok de mött. Bära en cykel, den ska man ju cykla på. Var förvånansvärt glad och positiv och kände någonstans att jag lär mig ju bra mycket mer av det här än om allt gått bra. Det ska vara lite utmaning och saker som inte alltid går som tänkt, nu har jag ju fått testa mig själv på många olika sätt. Väl i Abisko sa jag hejdå till min tvåhjuliga vän till återvinningsstationen. Plan F fick bli att börja gå igen till Abiskojaure med mina löparskor och genomföra sträckan på så vis istället. Har ju satt mig i denna situation, då är det bara att deala med den och lösa det hela. 

Gick alltså från Abisko till Kebnekaise med stopp i Abiskojaure, Alesjaure och Sälka. I sol, snö mellan Tjäktja och Tjäktjapasset (det var rätt intressant midsommarafton) små regnstänk, blöta fötter mest hela tiden, lera, spångar, otaliga bäckar men mestadels otroligt fint väder och kom till Kebnekaise den 25e. Att gå Kungsleden själv, är ändå som inte att vara själv då man möter många på vägen. Det är väldigt trevligt dock, alla möjliga nationaliteter och trevliga stugvärdar.

Besteg sedan Kebnekaise den 26e med två filurer jag träffade i Sälka. Klarblå himmel och knappt några moln, det sägs att man ska kunna se 1/11 av Sverige då. Kändes ungefär som det iallafall, magisk dag. Jag önskar jag kunde visa en bild men det vägrar fungera just nu tyvärr.

Den 28e började jag sedan etapp två, tanken var att springa men insåg att jag tyvärr inte har guldfickor och skulle ha råd med att bo inne. Ville dessutom inte äventyra mina fötter för mycket. Kommer att springa här i området under praktiken istället har jag tänkt. Med mina ca 13kg på ryggen (mat, extrakläder, sovsäck, tält, liggunderlag, första hjälpen och lite annat nödvändigt) och numera mina efterlängtade kängor (Crispi skarven) har jag både gått, småsprungit och tagit mig över stenblock, småsten, snö, gått i vackra dalgångar, på berg, i regn, lervägar, myrar, bäckar och jokkar har korsats och omgivningar jag bara drömt om tidigare. Akto tältet jag lånat av skolan har nu varit mitt hem i 18 dagar och vi har mer än tre veckor kvar tillsammans här uppe, vi börjar bli kompisar numera. 

Såhär har andra turen sett ut:

Kebnekaise --> Kaskavagge (gick höger om Darfalcorru)

Kaskavagge --> Vistas (följde Gaskasjohka och upp vid en bäck från Njunni och ner höger om Palkastak)

Vistas --> Alesjaure (via Visttasvággi)

Alesjaure --> Vistas (via Unna Visttasvagge)

Vistas --> Nallo (via Stuor Reiddávággi, skulle upp på Nallo dag två men foten sa nej, bättre safe than sorry) 

Nallo --> Sälka (Stuor Reiddávággi)

Sälka --> Tarfala (tänkte campa i Guobirvággi men hittade ingen bra plats där så slutade i Tarfala, vädret var klockrent så då går man gärna på) Blev spännande ner i Tarfala när jag först tänkte men hallå ska man ner här för bergväggen?! Satt och funderade och efter att ha fått ett litet hål på väskan så hittade jag spår på sidan av glaciären, så där gick jag ner. Det var slirigt på moränryggen så där gällde det att ha tungan rätt i mun. Oj så fint det var med Darfáljavri, läget av stugan och glaciärerna samt omringand av Gaskasbákti, Darfálcorru, Darfálcohkka, Giebmebákti. Var där i två dagar i väntan på bättre väder men var konstant regn/dimma/småblåst i två dagar.

Kom ner hit till Keb igår på 22årsdagen, finns sämre ställen att spendera den på! Gick till Silverfallet med en kompis på kvällen som var dramatiskt och lite mystiskt med dimman som kröp ner och snöflaken nedanför. Lite samma väder här idag, men senare väntar en efterlängtad löptur efter lite skrivande på projektarbetet som väntar nu. 

Jag är enormt glad att jag är här, det ger mig sådan motivation och inspiration. Vill visa min familj detta, tur bilder finns även om det inte ger samma känsla. 

Postat 2016-07-07 11:50 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Hoppas på midnattssol

Imorse tog jag mig till Abisko efter att mitt kök strulade när jag skulle äta middag bortanför Tornehamn så jag fick vända eftersom jag inte kunde äta middag eller frukost och jag var tvungen att ta reda på vilket fel det var. Visade sig vara gasen det var fel på tack och lov.

Har hängt här hela dagen, besökt Naturrum och grottat ner mig i diverse fakta. Pratat med många väldigt trevliga människor och sitter i matsalen med en kvinna och en tjej och ser solen går upp över berget och kommer fram. Så nu bestämmer jag mig för att försöka se midnattssolen, sprang ut och packade ihop lägret och dra redan klockan 21. Destination Abiskojaure, når jag inte dit slår jag camp på vägen om jag inte orkar men jag känner att jag måste testa att cykla nattetid. 

Allt annat känns ok, har fått reda på att jag kommer möta snö och massa slask på vägen av de som genomfört sträckan så det är jag medveten om. Men jag måste få utstå lite sånt också för att lära mig, vi har haft det för bra på våra turer med skolan helt enkelt. Ska bli intressant att se hur jag hanterar detta. 

Går dock inte att ladda upp bild av någon anledning, synd!

Nu är det på riktigt, blir nog svårt med internet förrän Kebnekaise. 

Postat 2016-06-20 20:39 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

I Abisko, nu är det dags!

Nu har jag lämnat in min stora väska och cykelväska på STF här i Abisko som ska transporteras till Nikkaloukta och fått fin hjälp. Äntligen är det snart dags för avfärd för min första etapp ett till Riksgränsen på Rallarvägen som är runt 38 km men inte speciellt avancerat så det borde inte vara några större problem. Smått trött är jag eftersom jag inte alltid har lätt för att sova på dessa tåg, men det är lugnt. Just nu är det molnigt men regnar inte. 

Igår när jag hoppade på nattåget var det lite spännande hur jag skulle få plats med cykelväskan, 90l och min cykelryggsäck. Men det gick efter lite om och men, allt ska inte vara enkelt. De andra i min kupé var väldigt trevliga så vi hade en fin kväll tillsammans med mycket skratt och konversationer. Hoppas de får äventyr och en bra upplevelse dit de ska. 

Såhär såg det ut innan avfärd med mina prylar. 

Nä nu är det dags, projektarbetet startar. Det ska bli otroligt roligt att se hur jag klarar 18 dagar på egen hand i fjällen (även om jag troligtvis kommer stöta på folk på Kungsleden)

Postat 2016-06-19 12:31 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

 

Logga in

Tips!