Älgarnas Väg i södra Rapadalen

I år (2008) gick Karin och jag södra Rapadalen för andra gången. Målet den här sommaren var bara Litnokstugan och att försöka hitta en bättre väg än att tvingas upp i skogen. Saken är nämligen den att man kan bli lite lurad eller hamna i en återvändsgränd precis i början på vandringen. Syftet med denna lilla artikel är att i detalj beskriva hur man kan nå en alldeles fantastisk del av Sarek -  som inledning eller avslutning på en tur.

Jag har sökt överallt efter en beskrivning av hur man kan gå i södra Rapadalen utan att hitta något. Ändå var just denna del av Sarek mycket viktig för Axel Hamberg. Han märkte också ut en stig från Litnokstugan till Kåtokjokk genom skogen. Svante Lundgren skriver så här i sin bok "Sarek - Färder och iakttagelser i fjällen mellan luleälvarna", (Nordisk Rotogravyr 1946):

"Som bekant vistades Hamberg i Sarek alla somrar mellan 1895 och 1931 med undantag för åren 1898 och 1917... Lika säkert som våren kom professorn år efter år opp till sitt fjälland. Han fortsatte sina resor så länge krafterna räckte, egentligen ännu längre, ty sista gången måste han rida från Tjåmotis och orkade endast med svårighet gå den korta sträckan mellan Litnokkanalen och stugen. Amul var med den gången, men det är mor Länta som berättar: - Å när dom lämnade stugan å hade gått nåra steg, vände Hamberg sej om, stannade en kort stund å sa: Adjö nu Litnok, för nu är de sista gången. Nu kommer jag aldrig mer... Det var kanske inte bara vetenskapen som drog professorn till fjälls - fjällen själva hade fångat också honom i sitt magiska grepp."

Vad i allsin dar var det för väg Hamberg tog från Litnokkanalen upp till stugan? Tja, till att börja med är ju inte Litnokkanalen utsatt på kartan. Den senaste flygfotobilden från lantmäteriet ser ut så här (finns just nu bara som infraröd bild:

Om man börjar från början och tar båten från Aktse så lämnar Lennart Läntha av oss vid båtlänningen:

Observera att det går alldeles utmärkt att få skjuts till Aktse om man kommer ner från Sarek till båtlänningen. Jag vet att det har funnits frågor om detta på utsidan tidigare.

Om man följer stigen längs älven kommer man efter 20 minuter till en mycket djup fåra av Litnokjåkåtj. Kanalen är inte vadbar, den är flera meter djup. Man kan då välja "skogsvadet" som vid lågvatten kan gås över direkt. I år (24/7 2008) var man tvungen att göra så här:

Har man gjort detta vägval tvingas man in i skogen som i sig inte är särskilt snårig, men det är relativt kuperat och en riktig bastu med mygg och flugor om det är varmt. Karin och jag behövde 3 timmars ganska hård vandring innan vi nådde fram till Litnokstugan 2006 och vi badade i svett. Skogen ser ut ungefär så här:

Väl framme vid Litnokstugan får man en gräsmatta att tälta på.

 

Tyvärr har någon försökt bryta sig in i stugan (det syns lite vid tvärslån på bilden). När vi sedan skulle gå tillbaka bestämde vi oss för att följa älvkanten. Myrar och sly passerades på behörigt avstånd:

Vi hade kunnat gå sträckan på säkert mindre än en timme jämfört med 3 timmar genom skogen. Men vem kan låta bli en sandstrand:

 

Eller en rastplats som om man vore på en söderhavsö (med fjäll!):

Allt verkade gå så bra och vi hade bara en liten myr och några hundra meter till det gamla "skogsvadet" när detta mötte oss:

Litnokjåkåtj djupare än någonsin. Istället för att gå tillbaka och tvära jåkken längre upp och fortsätta genom skogen bestämde vi oss för att låta älgarna visa vägen. Älvkantsvägen slutar här:

 

På andra sidan finns sandreveln som är på "rätt sida" och bara 15 minuter från båtlänningen. När vi kom från andra hållet provade vi inte ens - det såg alldeles för djup ut. Nu var det alldeles för frestande. På bilden ser man att det finns en "slamgräns". Där går en ås där man bottnar om man följer den:

 

Det är ganska djupt (ännu lite djupare när man tvärar över till sandreveln på andra sidan):

 

Strömmen är mycket svag, men är man känslig för kallt vatten kan det ju bli lite knepigt. Om man klarar detta vad har man en alldeles fantastisk väg genom södra Rapadalen även ovanför Litnokstugan...

 

ända fram till Kåtokjokk:

 

Här vadar man förstås inte utan går upp längs Kåtokvagge och använder sig av bron.

 

 

 

 

 

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2008-08-02 18:44   brigas
Gäller att inte vara kortväxt,lättfrusen och ha grejerna torrt packade.eller en uppblåsbar badleksak kanske duger.
Fränt att vara på den sidan i alla fall.
 
2008-08-02 18:47   Stordrulen
Såg mycket fint ut,man blir sugen att gå på tur.
 
2008-08-03 12:58   Bandersson
Det gick bra att ta packningen på huvudet-axlarna. Efteråt kom jag att tänka på mitt uppblåsbara underlägg. Det kanske skulle kunna användas som "flotte" (luftmadrass) men jag har aldrig testat så jag vet inte om det bär packningen.
 
2008-08-04 11:18   thegedd
Rapadalen är vacker.......
 
2008-08-07 14:37   Håkan Friberg
Bra och intressant information.
 
2025-04-07 21:00   Thomas Lummi
Under 2023 vandrade jag ner i södra Rapadalen, besökte Litnokstugan och det var en fin vandring. Skrev lite https://www.utsidan.se/trips/view.htm?ID=803
 

Läs mer i bloggen

Sarek – mina första vandringar 1971-1978

Det här inlägget handlar om mina första åtta turer i Sarek. Hur allt började och hur vissa vägval kunde göras då men inte idag. Ni får läsa om och se brottstycken från mina turer som har haft särskild betydelse för mig som Sarekvandrare.

Jag började vandra i Sarek 1971. Det här inlägget är en återblick. Viktigast för mig var att vi fick den första topografiska kartan i december 1969. Innan dess fanns Generalstabskartan från slutet av 1800-talet som inte var tillräckligt detaljerad eller tillförlitlig för planering av turer. 1922 gav Axel Hamberg ut sin Sarekkarta som bilaga till hans bok SAREKFJÄLLEN VÄGLEDNING FÖR FÄRDER I HÖGFJÄLLEN MELLAN LULE ÄLVS KÄLLARMAR. Kartan är speciell och erbjuder än idag ett unikt perspektiv på Sareks storformer men för mig då, som aldrig hade gått i Sarek, var det inget jag vågade utgå från. Men så kom då den topografiska kartan 1969. Ni hittar dessa i järnvägsmuseet samlingar - Väghistoriska samlingen, skannat material, Topografiska Kartan samlingsportalen.se.

Med familjen Kuoljok på sommarflyttningen 1945

Med hjälp av en text av Agneta Lilja och historiska bilder av Israel Roung följer jag och Nils Kallok Ultevissamernas renflyttning från vårvistet Vaggvarre i Sitojaure till sommarvistet i Låutakjaure år 1945. För dig som vandrar där idag finns kartlänkar.

För några månader sedan upptäckte jag en artikel av Agneta Lilja »Det synes mig vara en viktig angelägenhet …»* Några reflektioner över en samtidsdokumentation i Lappland sommaren 1945 (Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 138, nr 2015, s. 51-78). Tyvärr hittade jag artikeln alltför sent för att kunna kontakta Agneta Lilja, hon gick bort för över ett år sedan. 

Hur du kan visa högupplösta bilder i din blogg

När du laddar upp foton i din blogg vill du säkert att de kan visas med samma upplösning som ditt original. Bilden har ett förstoringsglas längst ned i högra hörnet. I mitt inlägg - Rapadalen, Ráhpavuobme, Ráhpajåhkå och Ráhpaädno - BeesBlog - Utsidan – hittar du en svartvit bild:

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips