Rapadalen, Ráhpavuobme, Ráhpajåhkå och Ráhpaädno

I Min Karta står namnet Ráhpajåhkå för flödet nedanför Skarja och en bit söderut för att sedan byta namn till Ráhpaädno. Vad är bakgrunden till skiftet från jåhkå till ädno? Axel Hamberg kallar hela sträckan Rapaälven och skrev i sin lilla röda:

Rapadalen eller Rapavuobme (= Rapaskogen på lapska) sträcker sig lika långt som Rapaälven (= Rapaätno). Man torde lämpligen kunna lägga den övre gränsen vid det branta fallet nedanför Akajokks inflöde i Kuoperjokk. Därifrån sträcker sig dalen till Laitaure.

I Laponia skrivs: ”Dalgången brukar kallas för Sareks pulsåder. På samiska heter den Ráhpavuobme på svenska känd som Rapadalen.”. Men vuobme betyder ju skog.

Svante Lundgren skriver i sin bok ”Sarek: Färder och iakttagelser i fjällen mellan luleälvarna”:

Man kan undra varför Rapadalen inte heter Rapavagge på ordentlig lapska. Sannolikt är det björkskogens fel. För dess skull glömde lapparna, då de fordomdags flyttade igenom här, att det var en vagge stigen följde. De var ständigt invärvda i ett grönt trassel, och de fick ständigt röja för att hindra stigens lilla slingrande spricka i vegetationen att klämmas samman av det allerstädes uppträngande björkslyet. Och de talade bara om Rapavuobme, ibland också Skårkas, där det gamla rengärdet av sten var byggt mellan bergsbranten och älven. Men något kollektivnamn för det fem mil långa dalföret hade de inte.

Enligt Svante Lundgren kan Ráhpavuobme inte likställas med Rapadalen. Men hur långt sträcker sig Ráhpavuobme? Bernt Jansson skriver i Trekkingpath: ”De översta delarna av Rahpavuobme når ungefär hit i jämnhöjd med Pielavaratj.”. Detta stämmer väl överens med markeringen av skog i Min Karta. Tyvärr är Bielavárásj felaktigt utsatt i Min Karta, den ligger här: https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v1.0/?e=618488&n=7471966&z=11&mapprofile=karta&background=1&boundaries=false.

Jag slogs då av tanken – tänk om Ráhpajåhkå byter namn till Ráhpaädno vid gränsen för Ráhpavuobme? Då skulle allt stämma och vi skulle skilja mellan samernas skog och ”vår” Rapadal.

I VISS (VattenInformationssystem Sverige) finns information om vattendragen. Här är vattenkartan för området:

Det går att fastställa var, enligt VISS, Ráhpajåhkå byter namn till Ráhpaädno. Här slutar Ráhpajåhkå (den ljusblå linjen).

Och här börjar Ráhpaädno.

VNAMN står för vattendragsnamn. Det är det namn vattendraget har vid mynningen. RNAMN står för rinnsträckenamn. Ráhpajåhkå är alltså enligt VISS rinnsträckan från sammanflödet Smájlajjåhkå och Guopperjåhkå ända ned till där jåhken svänger åt öster. Precis här: https://minkarta.lantmateriet.se/plats/3006/v1.0/?e=618355&n=7464755&z=11&mapprofile=karta&background=1&boundaries=false. Så Ráhpajåhkå byter inte namn till Ráhpaädno vid gränsen för Ráhpavuobme. Här börjar Rapadalen och långt ned i bild slutar Ráhpavuobme.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2023-06-28 12:50   fowwe
Angående Ráhpavuobme. Det finns ett par exempel till i Laponia på detta namngivningsfenomen. Vi har Tarradalen som på Min karta heter Darrevuobme. Även den dalen är en bred, skogig dal. Svante Lundgren försöker leva sig in i samernas upplevelser för att förstå namnvalet, men jag är inte övertygad om att han har prickat rätt. Sedan har vi faktiskt också Tjuoldavuobme, men där finns dessutom namnet Tjuoldavágge.
En annan dal man skulle kunnat vänta sig samma namnfenomen är ju Njoatsosvágge. Men ingen vuobme står att finna annat än längst upp - Vuobmegiehtje (=skogens slut).
 
Svar 2023-06-28 13:40   Bandersson
Ja det är klart att man kan tvivla på Svante Lundgrens insikter i samernas upplevelser och namngivningar. Han skrev sin bok 1946 och ägnade ett kapitel åt Ráhpavuobme och Ráhpaädno. Sigurd Länta var hans följeslagare. I Axel Hambergs dagbok från 28/7 1911 skriver han:

Amma Grufvisar berättade att allt landet öst om Högfjällen der lapparne hade sina höstvisten kallades Tjärrolanta det omfattade i trakten Kabbla, Rittakvoubme den låga delen af Pårtefjället Subbatvoubme, Rapavoubme ända till Vassjabäcken.

Enligt Amma slutar alltså Ráhpavuobme redan vid Rapaselets ände. Min ”argumentation” är mer primitiv, jag utgår från att kartans uppgifter om ”Skog av fjälltyp” är korrekt. Om vuobme ska tolkas som skog når Ráhpavuobme inte upp till Rapadalens början.
 
2023-06-29 14:37   norrakurva
Jag hade ingen aning om att det fanns något sånt som en rinnsträcka. Tack för upplysningen!

Så artikeln. Som jag fattar är den om var ett vattendrag byter namn och var Rapadalens gräns ligger. Tanken är att dalgränsen är kopplad platsen för namnbytet.

Det samiska namnskiftet på vattendraget beror på att en egenskap hos Rapaädnos strandkant ändras. Den går från att vara skogbevuxen till något annat. Där ligger den samiska gränsen för Rapadalen. Det svenska namnskiftet beror på att en egenskap hos själva vattendraget ändras. Rapajåhkå får ett såpass stort tillflöde från bifloden Sarvesjåhkå att vattendraget kan sägas ändras från en å till en älv. Så verkar kartritarna tänkt. Och där ligger den svenska gränsen för Rapadalen.

Är det så man skall tänka? Isf tycker jag att den samiska dalgränsen är bättre placerad än den svenska. Jag vet inte men dalen verkar också ändra karaktär ungefär där. Enligt kartan är den rejält bredare. Ett brett skaft på ett Y vars ena gren är den smalare Rapadalen.
 
Svar 2023-06-29 15:08   Bandersson
Min tanke var att likställningen mellan Ráhpavuobme med Rapadalen kan ifrågasättas. Du skriver – ”Isf tycker jag att den samiska dalgränsen är bättre placerad än den svenska.”. Så tycker jag också. I själva verket kanske gränsen för Ráhpavuobme bör dras redan vid ”Vassjabäcken” precis som Amma Grufvisar berättar för Axel Hamberg. Det är först vid Rapaselet som skogen släpper sitt grepp och vi ”turister” belönas med vandring i detta fantastiska landskap längs efter Ráhpaädnos stränder.
 
2023-07-09 20:46   hansnydahl
Intressant!
Men kartmyndigheten (Lantmäteriet) brukar inte fästa något avseende vid förändringar på land (bortanför strandkanterna) vid namnändringar av ett vattendrags delar. Namnändringar brukar förekomma efter ett vattendrags passage genom en sjö eller där ett annat större vattendrag ansluter (i det här fallet Sarvesjåhkå).

En viss förståelse kan man ha för de samiska aspekterna på namngivningen eftersom nästan alla naturobjekt i fjällen har samiska namn. Men här rör det sig om en "hydrologisk princip" och om den ska vara annorlunda i samiska områden än i övriga Sverige? Namnen på vattendragets delar är ju fortfarande samiska oavsett var namnbytet sker.

Samtidigt är det naturligtvis kulturgeografiskt intressant att känna till hur samerna tänkte kring namngivningsfrågor, även om en del blir tolkningar av oklara källor.
 
Svar 2023-07-10 12:44   Bandersson
Om vi utgår från den ”hydrologiska principen” har vi två namn att ta hänsyn till, Ráhpajåhkå och Ráhpaädno. I sametingets ”Veckans samiska ortnamn” skrivs det om Ráhpavuobme (saL)/Rapadalen - 160862 (sametinget.se):

En dalgång genom vilken Ráhpaädno rinner i Jokkmokks kommun, Lappland, Norrbottens län. Dalen kan sägas börja vid myrområdet Skárjja mitt i Sarek-massivet och mynna ut i ett deltaland som avslutas med sjön Lájtávrre.

Namngivningen i Min Karta och i RNAMN i VISS borde innebära att gränsen för Ráhpavuobme går vid Ráhpaädnos början. Det vi kallar övre Rapadalen ingår då inte i Ráhpavuobme. Min slutsats tidigare att Ráhpajåhkå inte byter namn till Ráhpaädno vid gränsen för Ráhpavuobme är felaktig. Namnbytet sker vid denna gräns och ”likställningen mellan Ráhpavuobme med Rapadalen kan ifrågasättas”.

Lantmäteriet säger sig eftersträva att så långt som möjligt återge det lokala bruket av ortnamn och för minoritetsspråkens ortnamn i synnerhet. Här ett exempel på hur hanteringen kan gå till när ett beslut fattas om ett ortnamn:

Lantmäteriet har remitterat ärendet för yttrande till Sametinget som har kontrollerat namnet mot samisktalande inom Jåhkagaska tjiellde vilka bekräftar att namnet brukas än idag för vattenfallet. Mot denna bakgrund, samt att namnet även bekräftas av äldre upptecknade uppgifter och kartor, önskar Sametinget att ortnamnet Sjielmagårttje återinförs med korrekt lulesamisk stavning och placering i Lantmäteriets grundläggande geodata samt på de allmänna kartorna.

Jag kanske är petig och frågan om likställningen Ráhpavuobme/Rapadalen relativt ointressant. För mig ger de samiska namnen en fördjupad mening åt detta kulturlandskap.
 
Svar 2023-07-10 16:51   hansnydahl
Du är inte petig. Det jag filosoferade över var om Sametinget som bestämmer namn på naturobjekt i området, även ska bestämma ett naturobjekts storlek/utbredning? Inom vissa gränser - som i fallet med Ráhpaädno/Ráhpajåhkå - tillstöter väl inga problem.

Men om de får för sig att tycka att även Jokkmokks Kronoöverloppsmark norr om Padjelanta ska ingå i Padjelanta av kulturhistoriska skäl så blir det nog stopp pga äganderättsförhållanden. Dvs Sametinget får rumstera om på kartan så länge det inte kostar något. :-)
 

Läs mer i bloggen

Med familjen Kuoljok på sommarflyttningen 1945

Med hjälp av en text av Agneta Lilja och historiska bilder av Israel Roung följer jag och Nils Kallok Ultevissamernas renflyttning från vårvistet Vaggvarre i Sitojaure till sommarvistet i Låutakjaure år 1945. För dig som vandrar där idag finns kartlänkar.

För några månader sedan upptäckte jag en artikel av Agneta Lilja »Det synes mig vara en viktig angelägenhet …»* Några reflektioner över en samtidsdokumentation i Lappland sommaren 1945 (Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 138, nr 2015, s. 51-78). Tyvärr hittade jag artikeln alltför sent för att kunna kontakta Agneta Lilja, hon gick bort för över ett år sedan. 

Hur du kan visa högupplösta bilder i din blogg

När du laddar upp foton i din blogg vill du säkert att de kan visas med samma upplösning som ditt original. Bilden har ett förstoringsglas längst ned i högra hörnet. I mitt inlägg - Rapadalen, Ráhpavuobme, Ráhpajåhkå och Ráhpaädno - BeesBlog - Utsidan – hittar du en svartvit bild:

Hur du kan använda Bengt Nolängs kartor i Google Earth Pro

När Utsidan förändrade sin design försvann möjligheten att söka och sortera bloggar. Hade den funktionen funnits kvar skulle ni ha hittat Bengt Nolängs fantastiska arbeten med kartor direkt – de var de i särklass mest lästa. Det här är mitt försök att kompensera för denna allvarliga brist.

Till att börja med kan ni hitta Bengts kartor här - Välja typ av karta för nedladdning (nolang.se). Många gamla utsidananvändare känner säkert till denna plats, här tänker jag ge ett tips om hur hans kartor kan användas i Google Earth Pro. Jag inskränker mig till Google Earth Pro med Windows på PC.


Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre

Ibland får man ut mer av naturupplevelser när man tar ut svängarna. Fjälledaren Oskar berättar hur han hittar en större frihetskänsla utomhus.