Jag började vandra i Sarek 1971. Det här inlägget är en återblick. Viktigast för mig var att vi fick den första topografiska kartan i december 1969. Innan dess fanns Generalstabskartan från slutet av 1800-talet som inte var tillräckligt detaljerad eller tillförlitlig för planering av turer. 1922 gav Axel Hamberg ut sin Sarekkarta som bilaga till hans bok SAREKFJÄLLEN VÄGLEDNING FÖR FÄRDER I HÖGFJÄLLEN MELLAN LULE ÄLVS KÄLLARMAR. Kartan är speciell och erbjuder än idag ett unikt perspektiv på Sareks storformer men för mig då, som aldrig hade gått i Sarek, var det inget jag vågade utgå från. Men så kom då den topografiska kartan 1969. Ni hittar dessa i järnvägsmuseet samlingar - Väghistoriska samlingen, skannat material, Topografiska Kartan samlingsportalen.se.
Etiketter:
Länkar:
Sarek – mina första vandringar 1971-1978
Det här inlägget handlar om mina första åtta turer i Sarek. Hur allt började och hur vissa vägval kunde göras då men inte idag. Ni får läsa om och se brottstycken från mina turer som har haft särskild betydelse för mig som Sarekvandrare.
Med familjen Kuoljok på sommarflyttningen 1945
Med hjälp av en text av Agneta Lilja och historiska bilder av Israel Roung följer jag och Nils Kallok Ultevissamernas renflyttning från vårvistet Vaggvarre i Sitojaure till sommarvistet i Låutakjaure år 1945. För dig som vandrar där idag finns kartlänkar.
För några månader sedan upptäckte jag en artikel av Agneta Lilja »Det synes mig vara en viktig angelägenhet …»* Några reflektioner över en samtidsdokumentation i Lappland sommaren 1945 (Svenska landsmål och svenskt folkliv, ISSN 0347-1837, Vol. 138, nr 2015, s. 51-78). Tyvärr hittade jag artikeln alltför sent för att kunna kontakta Agneta Lilja, hon gick bort för över ett år sedan.
Rapadalen, Ráhpavuobme, Ráhpajåhkå och Ráhpaädno
I Min Karta står namnet Ráhpajåhkå för flödet nedanför Skarja och en bit söderut för att sedan byta namn till Ráhpaädno. Vad är bakgrunden till skiftet från jåhkå till ädno? Axel Hamberg kallar hela sträckan Rapaälven och skrev i sin lilla röda:
Rapadalen eller Rapavuobme (= Rapaskogen på lapska) sträcker sig lika långt som Rapaälven (= Rapaätno). Man torde lämpligen kunna lägga den övre gränsen vid det branta fallet nedanför Akajokks inflöde i Kuoperjokk. Därifrån sträcker sig dalen till Laitaure.
Varför nedre Njoatsosvágge inte kom att ingå i Sareks nationalpark
I vår Njoatsovággeblogg skrev Hans Fowelin:
Gränsdragningarna av nationalpark och naturreservat är ganska komplicerade när det gäller Njoatsosvágge. De mellersta och övre delarna ligger helt och hållet i Sareks nationalpark. I höjd med berget Tjuollda och ner till Máderjåhkå är det bara östra/norra sidan som ligger i Sarek. Västra/södra sidan tillhör Kvikkjokk-Kabla fjällurskogs naturreservat, ner till området Änok. Och så finns det slutligen ett område som varken är nationalpark eller naturreservat, nämligen östsluttningen av Tjuollda precis söder om Goabrekbákte.
