Bloggar > BeesBlog > Isens välde växte för etthundra ...

BeesBlog

Sarek

Isens välde växte för etthundra år sedan 

Det finns en artikel i Dagens Nyheter från 1923-09-23 som har rubriken ”Isens välde växer”. 

För att läsa artikeln behöver du vara prenumerant på DN. Adresserna är https://arkivet.dn.se/tidning/1923-09-23/11161-258/26?q=%22Isens%20v%C3%A4lde%20v%C3%A4xer%22 och https://arkivet.dn.se/tidning/1923-09-23/11161-258/31?q=%22Isens%20v%C3%A4lde%20v%C3%A4xer%22. Jag har fått tillåtelse av DN att publicera vinjettbilden. 

Här beskrivs en klimatförändring som är den motsatta till den vi har idag. Artikeln har underrubriken – Större jöklar och ökad nedisning i Lapplands och Jämtlands fjälltrakter under det senaste året. Vidare står att läsa: 

Att de senaste åren även i strängare mening kunna anses karaktäriserade av klimatförsämring framgår särskilt uppe i de områden av vårt land som ligga invid den skarpa klimatgräns som bestämmer utbredningen av den eviga snön. 

Var skulle också en klimatförsämring synas först och bäst kunna påvisas om inte här, där man har en, bildlikt talat, knivskarp gräns mellan två klimatområden, mera grundligt och avgörande skilda från varandra än några andra. Å ena sidan is och snö och död, å den andra möjligheter till ett, om också sparsamt organiskt liv. Det finns i själva verket ingen bättre naturlig mätare på klimatförskjutningar än glaciärerna. 

Beskrivningen grundar sig på flera observationer av fjällvandrare och inte minst på Axel Hamberg. 

Bland dem som redan lämnat förelöpande meddelande i ämnet märkes professor Axel Hamberg, vår främsta kännare på glaciärområdet. I fjälltrakterna norr om Kvickjock förblev, enligt hans iakttagelser, snömängden hela den gångna sommaren vida större än den vanligen brukar. 

Hände det något speciellt i början på 1920-talet när det gäller klimatet? SMHI har mätningar för Sverige som helhet från 1860 - Sveriges klimat | SMHI - där det ser ut så här: 

Här kan anas en liten ”dipp” i temperaturen vid denna period följt av en kraftig ökning som blir extrem fram till idag. Några motsvarande data från just fjällvärlden har jag inte hittat. 

Men det finns andra källor. På Bolin Centre for Climate Research - Svenska glaciärer | Bolin Centre Database (su.se) - kan ni få en uppfattning om vad som har hänt fram till idag. Exempelvis Mikkaglaciären från 1907 och 2012. 

Det finns ett stort tidshål mellan bilderna. Själv var jag uppe på Sarektjåhkkås Stortopp 1977 och tog den här bilden den 4:e augusti.

Axel Hamberg stod på samma ställe antingen 1895, 1899 eller 1900 i slutet på juli eller i början på augusti och tog den här bilden:

Foto Axel Hamberg. Panorama skapat av två foton från Alvin. 

Avsmältningen syns tydligt längst ned på glaciären. Så här såg tungan ut 1977. 

Till höger ser vi Máhtutjåhkkå. På Axel Hambergs foto från början av 1900-talet ser vi också Máhtutjåhkkå. Glaciären hade dragit sig tillbaka avsevärt på drygt 70 år.

Foto Axel Hamberg. Från Alvin. 

Så det hela har pågått länge och värre blir det. Isens välde slutade växa antagligen strax efter att artikeln skrevs för etthundra år sedan. Idag finns inte något sådant välde kvar. ”Det finns i själva verket ingen bättre naturlig mätare på klimatförskjutningar än glaciärerna”. 

 

 

Inlagt 2022-11-01 19:53 | Läst 1489 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2022-11-01 20:13   HasseQ
Yep, ska bli skönt med lite varmare väder, har redan tröttnat på skidåkning !
 
2022-11-03 16:45   OBD
Intressanta bilder. DN skulle kanske ha skrivit en motsvarande artikel någon gång slutet 60-talet eller slutet 70-talet. Det tycks ju ha varit dippar då också.
Men på 20-talet är det ju knappast någon dipp.
Det intressanta och litet oroväckande är väl trenden från 1860 till i dag. :-(
 
Svar 2022-11-03 17:28   Bandersson
Nej det är ingen tydlig dipp på 20-talet däremot ser man den första tydliga uppgången på 30-talet. Motsvarande ökning ser vi inte förrän på 90-talet. Siffrorna från SMHI gäller för hela Sverige, jag vet inte hur det såg ut i fjällvärlden. Det som överraskade mig mest var ändå hur långt avsmältningen hade gått 1977 då jag tog mina foton för 45 år sedan. En tanke som har slagit mig är kopplingen till världskrigen men sedan från och med 90-talet handlar det om något helt annat.
 
2022-11-03 18:42   fowwe
Tack, Björn, för dessa vackra bilder och allvarsmättade text. I DN häromdagen stod det att Europa är den världsdel där temperaturökningen är som störst. Och i Sverige lär medeltemperaturen stiga dubbelt så fort i norra halvan jämfört med den södra. Den förändring jag för tio, femton år sedan trodde mina barn skulle få se i framtiden sker nu inför våra ögon.

Å andra sidan var ju hela landet täckt av inlandsis en gång i tiden (fram till för omkring 12000 år sedan). Det är ju positivt att avsmältningen har gett oss ett Skandinavien att bo i och en fjällvärld att uppleva. Det som är betänkligt är att denna förändringsprocess nu påverkas alldeles för mycket av människan. Vad vi i slutändan kommer att ha ställt till med vet vi nog inte riktigt. Den ekologiska balansen kan vara mycket illa ute.
 
Svar 2022-11-04 11:37   Bandersson
Tack själv Hans. När jag gjorde mina första utkast till inlägget märkte jag att jag försökte dramatisera klimathotet i ord. Det behövs inte, historien och bilderna talar för sig själva. Återigen rekommenderar jag Bohlin Center for Climate Research och då speciellt vad Per Holmlund skriver om Mikkaglaciären. ”Med dagens vetskap om isdjupet kan man konstatera att glaciären vid tidpunkten för Hambergs mätningar var stadd i kraftig tillväxt.”. Per Holmlund skriver vidare i sin avhandling - Around the year 1910, the summer mean temperature in northern Sweden rose by about 1°C. The preceding generally positive mass balance of the glaciers turned within a few years into a negative one. This change was quick and the glaciers never reached a steady-state. Detta illustreras tydligt i Bild 4 i det Holmlund skriver på Bohlin Center.
 
Svar 2022-11-19 06:16   hansnydahl
Inlandsisen som täckte stora delar av bland annat norra Europa var en återkommande process under de senaste 2½ miljoner åren. Isen bredde ut sig och drog sig tillbaka med ett intervall på omkring 100 000 år vilket beror på periodiska variationer i jordbanans form och jordaxelns lutning. Egentligen skulle vi nu vara i förstadiet till nästa istidscykel men industrialismen har vänt upp och ner på den processen och mängden koldioxid i atmosfären har nu nått nivåer som inte har upplevts på fyra miljoner år, dvs före istidernas början. För 600 miljoner år sedan var hela Jorden täckt av is men det är en annan historia.

Efter dinosauriernas utdöende blev Jorden gradvis kallare vilket till stor del berodde på kontinentaldriften. Havsströmmar ändrade riktning och Antarktis gled allt närmare Jordens södra pol och blev då helt täckt av is långt innan istiderna började på våra breddgrader.

Risken nu är att processer sätts i gång som inte går att stoppa, t.ex. metanutsläppen från den tinande permafrosten. Var ska indierna få sitt dricksvatten ifrån när Himalayas glaciärer smält bort och de stora floderna sinat? För 30 år sedan kunde man räkna med normala vintrar på mina breddgrader - de senaste åren har man kunnat räkna antalet dagar med snötäcke på ena handens fingrar. Och de senaste åren har avsmältningen av Sveriges glaciärer ökat, något som är uppenbart för de som vandrat i fjällen sedan 70-talet.
 
2022-11-19 06:20   hansnydahl
Ett mycket intressant historiskt perspektiv på utvecklingen av Sveriges glaciärer.
 
Svar 2022-11-19 12:28   Bandersson
Ja det var en tankeställare att jag själv kan ingå i detta historiska perspektiv men så är det ju. Idag är det 51 år sedan jag började gå i Sarek och jag har väl fortfarande kvar känslan av att ”mycket förgår men Sarek består”. Men riktigt så enkelt är det ju inte. Att stå på samma plats som Hamberg gjorde och ta nästan exakt ”samma” foto är speciellt men chockerande hur mycket som har förändrats. Och avsmältningen fortsätter i rasande fart. Jag tänker på när du gick i Rago Nationalpark för ett år sedan där Duolbbajiegŋa i stort sett hade försvunnit på ett decennium - https://hansnydahl.com/dag-6.
 
Svar 2022-11-19 21:16   hansnydahl
De flesta glaciärer som inte ligger i djupa fjälldalar är tunnare och smälter snabbare verkar det som. Duolbbajiegŋa är körd och Rágojiegŋa och Ålmåjjiegŋa står på tur då de minskar snabbt i storlek.
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar