Vandringar i en av Sareks vildaste dalgångar. Ett samarbetsprojekt av Hans Fowelin och Björn Andersson.

Denna blogg ägnas helt och hållet Njoatsosvágge. Vi - bandersson (Björn Andersson) och fowwe (Hans Fowelin) – kunde inte motstå frestelsen och utmaningen att utforska och dokumentera en av de minst kända delarna av Sarek. Efter ett och ett halvt års arbete presenterar vi denna blogg. Vår förhoppning är att du får vara med om en trevlig och inspirerande läsning vare sig du själv kommer att gå i detta fantastiska landskap eller inte.

Vi vill rikta ett särskilt tack till Utsidans redaktion som har gett oss möjlighet att skapa denna speciallösning. De har visat stort intresse för vårt projekt – utan deras hjälp skulle det inte ha blivit någon blogg.

Användarnamn: hanban

Intressen:

Mer på profilsidan


2015:
Januari

2014:
December

En blogg om Njoatsosvágge

Denna blogg ägnas helt och hållet Njoatsosvágge. Vi -  bandersson (Björn Andersson) och fowwe (Hans Fowelin) – kunde inte motstå frestelsen och utmaningen att utforska och dokumentera en av de minst kända delarna av Sarek. Efter ett och ett halvt års arbete presenterar vi denna blogg. Vår förhoppning är att du får vara med om en trevlig och inspirerande läsning vare sig du själv kommer att gå i detta fantastiska landskap eller inte.

Vi vill rikta ett särskilt tack till Utsidans redaktion som har gett oss möjlighet att skapa denna speciallösning. De har visat stort intresse för vårt projekt – utan deras hjälp skulle det inte ha blivit någon blogg.

Ett stort tack till Samiskt språkcentrum och Nils-Olof Sortelius som hjälper oss att reda ut våra frågor om betydelsen av samiska ord. Till sist tackar vi också Lantmäteriet som har medgivit publiceringar av de kartor som ni kommer att se i bloggen.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2014-12-20 01:15   Örnsätrarn
Ett mycket bra initiativ som jag stödjer helhjärtat. När ett så värdefullt naturområde hotas att förstöras måste dess värden göras kända för en större allmänhet. Området får inte dö i tystnad.
 
Svar 2014-12-20 12:37   hanban
Tack för uppmuntran! Ja, detta är ett område som verkligen förtjänar att bevaras. Vi räknar härmed in dig bland Njoatsosvágges vänner! /HF
 
2014-12-22 12:44   Örnsätrarn
Absolut! Tack för det.
Jag funderar kring när bästa årstiden är för att besöka området. Under sommaren är det riktigt myggigt som Hans beskriver i sin blogg från vandring kring midsommar. Men ska man vänta ut dem så får man väl vänta till slutet av augusti eller september. Och då kan det kanske vara jakt på gång. Jag har tre gånger åkt kanot genom Sjaunja fågelskyddsområde i början av juni. På vissa ställen har det då varit tjocka moln av mygg så att jag använt en snusnäsduk för näsa och mun för att inte dra i mig för många. En mygghuva/hatt kommer också väl till pass. Trots mängden mygg har de inte alls varit aggressiva så jag har i stort sett klarat mig utan myggmedel. Kan det vara likadant i Njoatsosvágge? Så att man skulle gå då. Det har ju också fördelen att så många fåglar är i farten vid den tiden, eller helst kanske ännu lite tidigare. Men då kommer ett annat problem: vattenföringen. Jag har kollat SMHIs rapportering om flödet i Kamajokk vid midsommartid när Hans vandrade vid midsommar 2013. Det var då 30-40 m3/s. I slutet av augusti- början av september 5-10 m3/s. Men sista dagarna i maj - början av juni nådde det ända upp till 130 m3/s. Det här varierar förstås kraftigt från ett år till ett annat men det verkar ändå vara betydligt högre vattenföring före midsommar. Är det för blött och för mycket vatten för att man ska kunna vandra i Njoatsosvágge före midsommar? Några synpunkter?
 
Svar 2014-12-22 13:00   hanban
Början eller mitten på augusti kan fungera nästan helt utan mygg. Du kommer att se i detalj hur förhållandena ser ut när det gäller västra Njoatsosvágge i augusti på julafton.
Kanot är också något mycket intressant om man vill ha ett basläger där Njoatsosjåhkå och Tjuoldajåhkå möts.
Maj borde vara mycket intressant för en ornitolog. Hela Änok är ett viktigt flyttfågelstråk som vad jag vet bara har beskrivits av Kai Curry-Lindahl. Men den frågan kan Hans utveckla. /BA
 
Svar 2014-12-25 13:50   hanban
Vad det är för myggarter som är i farten i början av juni vet jag inte, det låter ju intressant att de inte är blodsugande. Här bör man kunna fråga båtförarna i Kvikkjokk, de vet säkert. Före midsommar är (som du skriver) vattenföringen oftast väldigt hög, men detta beror ju även på vilken temperatur som råder vid tillfället och hur mycket som smält av tidigare. Standárjåhkå är säkert en svår nöt att knäcka första halvan av juni, det gäller att ha tur och pricka rätt dag när nivån är låg. Om det ligger mycket snö kvar på myrarna, i skogen och bland blockterrängen kan det bli väldigt jobbigt att ta sig fram, men pga den låga nivån (omkring 400 möh) kan ju dalgången lika väl hunnit bli snöfri i sina lägre delar. Det är ju olika år från år. Om jag hade sådana planer som du ruvar på (väldigt spännande med tanke på fågellivet) skulle jag planera för att det går och följa väderläget under våren. Samt inhämta fakta från folk i Kvikkjokk när det närmar sig. /HF
 
2014-12-22 16:19   smux
Vi passerade genom övre delen av Njoatsosvagge 3-4 Augusti i år. Inte en mygga på hela tiden, men samtidigt var den gångna sommaren ovanligt varm och torr.
 
2014-12-24 00:32   Örnsätrarn
Jag har vandrat i övre (västra) Njoatsosvágge utan problem med myggen men då är man ju uppe på kalfjället. Eftersom jag vet hur det kan vara i Sjaunja tänkte jag att det kan vara liknande i nedre delen av dalen.
Att Björn kan tänka sig kanot låter intressant. Jag har ju sett att han åkt båt på Kamajokk på hans bilder. Men kanoten behöver väl transporteras landvägen ca 3km, åtminstone på uppvägen eftersom det verkar vara en hel del forsar på den biten. Kanotvagn kanske går att använda?
 
Svar 2014-12-24 08:47   hanban
Jag har varit i nedre Njoatsosvágge tre gånger och aldrig haft större besvär av mygg. Men med myggen vet man ju aldrig. Jag har också blivit biten uppe på toppar.
Kanoten måste du dra med kanotvagn (3 km), men vägen är bra upp till selen. Jag och en kompis har paddlat uppför jåhken en gång i kanadensare. /BA
 
2014-12-28 00:57   Örnsätrarn
Tack för svaren om mygg, kanot och tidpunkt för vandring i dalen. Planerar två turer i Sarek i sommar. Men det kanske blir en tredje resa i slutet av maj/början av juni. Man blir ju så sugen när man ser era bilder och läser era texter.
 

Läs mer i bloggen

Njoatjostit - att färdas sakta i varandras fotspår

”Ett ställe där renarna gör stigar i snön på våren är i dalgången Njoatsosvágge, den har fått sitt namn efter dessa renstigar. Det kallas njoatjostit när renarna färdas sakta och gör en stig på hård snö. Ordet kan också användas när det är barmark.

På sommaren är dalen grön, men på våren när renarna vandrar västerut är den vit och det är just inget bete där. Någon barfläck kan finnas men det är mest sten som tinar fram. När renarna lämnar Alep Sjielmmá i öständan av Njoatsosvágge så vandrar de därför direkt genom hela dalen till väständan utan att stanna. Då går de efter varandra i en rad så att det blir en stig.”

Hoten mot Njoatsosvágge

Det är stora naturvärden som står på spel i Njoatsosvágge (inklusive Änok). Dalgången innehåller en ovanligt rik samling av de naturtyper som finns i fjällen, och dessa avlöser varandra på ett sätt som är intressant och tilltalande för besökaren. Änoks delta, som är under kontinuerlig förändring, tillfogar en naturtyp som inte är vanligt förekommande ens i fjällvärlden. Detta deltaland, med sitt meandrande lopp och sina inneslutna myrar och vattensamlingar, måste få utvecklas efter de villkor som landskapet självt skapar.

Som helhet betraktad är denna dalgång, från Kvikkjokk upp till Njoatsosvágges högt belägna ände i nordväst, ett innehållsrikt stycke natur som har få motsvarigheter i vårt land. Exploatering måste undvikas, vare sig denna gäller malmbrytning eller skogsavverkning. Landskapet måste få behålla sitt storslagna och orörda utseende och växt- och djurlivet få finnas kvar. 

Skogen och djuren i nedre Njoatsosvágge

Njoatsosvágge är inte bara en ovanligt lång fjälldal, den stiger också med hela 600 höjdmeter. Den stora höjdskillnaden medför att många av fjällens naturtyper finns representerade. Barrskog och myr i dalgångens södra del, följt av vide- och björkskog i dess mellersta delar. Högst upp i nordväst finner man ris- och gräshed. Alltsammans kantas av de många bergens grässluttningar, blockterräng och skyhöga klippor. Få dalgångar i regionen kan uppvisa allt detta. Tillfogar man dalens fortsättning i Änok så får man med ett omfångsrikt deltaland vars meandrande lopp är en magnifik avslutning på vattenvägarna från de omgivande fjällen.

I nedre Njoatsosvágge är det, förutom jokken, kanske mest barrskogen man lägger märke till. Det är både gran- och tallskog, men tallen dominerar. Det första intrycket kan upplevas dystert eftersom man ser många döda träd. Det är stående torrakor eller omkullfallna träd i olika stadier av förmultning. Träden är draperade med svarta, hängande lavar som ytterligare förstärker intrycket av gammal, döende skog.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg