Vad motiverar överlevnadskniv eller annan kniv i fjällen?

Om du läser det inledande inlägget noga så ser du att det handlar om en viss argumentation och inte om vad jag vågar eller inte. D.v.s. att det finns en möjligen knivlagsinspirerad och stug- och gasorienterad utgångspunkt som frambringar (det givet utgångspunkten självklara) argumentet att man alls inte behöver kniv just i fjällen.

Jag ville visa att fjällvandring inte behöver gestaltas på precis det sätt som denna övertygelse vill göra gällande och att det då faller sig naturligt att medföra kniv och kanske även en såg. Även att en yxa är tänkbar.

Vilket, om man så vill, också kan innebära att man applicerar bushcraft- och överlevnadsideologi på fjällvandringen.

I ditt ursprungliga inlägg postulerade du nödvändigheten av storkniv när man inte bor i stuga. Min empiriska erfarenhet är att storkniv inte alls är nödvändig i många fall. En liten pik över att du har kniven som trygghetssymbol kanske du klarar ;).

Vill man ha en bushcraftidé när man fjällvandrar går det alldeles utmärkt men det är löjeväckande att tro att knivlagen gör att jagoch många andra inte tycker att kniv är nödvändigt. (När jag tänker tillbaka på mina fjällvandringar är en yxa ännu mer onödig. Jag såg aldrig en pinne som jag skulle ens funderat på att använda yxa till. )

När jag sov i tält med min son förra sommaren vid en liten sjö i Halland hade jag med mig kniv, yxa och såg. Det var helt enkelt "scoutläge". Min fru och släkt skulle kalla mig lite knivtokig.

Jag skulle säga att jag har så mycket erfarenhet och kunskap av uteliv att jag faktiskt inte behöver en kniv i alla lägen. Det är inte för att jag inte vet hur man använder kniven...

/A
 
Jag skulle säga att jag har så mycket erfarenhet och kunskap av uteliv att jag faktiskt inte behöver en kniv i alla lägen. Det är inte för att jag inte vet hur man använder kniven...

/A

Det inledande inlägget var avsett att klargöra under vilket läge som det är bra att ha något mer än kanske en liten fällkniv i bästa fall.

Utan de omständigheter som jag satte upp där så behövs rentav ingen kniv (eller yxa, såg). D.v.s. jag kan också gå mellan stugor och elda med gas.
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Det inledande inlägget var avsett att klargöra under vilket läge som det är bra att ha något mer än kanske en liten fällkniv i bästa fall.

Utan de omständigheter som jag satte upp där så behövs rentav ingen kniv (eller yxa, såg). D.v.s. jag kan också gå mellan stugor och elda med gas.

Jag går aldrig på leder eller mellan stugor. Använder gas ibland men eldar ofta flera gånger per dag. Klarar mig med en liten fällkniv, som jag har för att rensa fisk och för eventuella reparationsbehov, etc.

Jag säger det igen: Vill man bära på en stor kniv ska man naturligtvis göra det. Jag släpar själv ofta på kilovis med kamerautrustning. Inte för att jag inte klarar mig utan den, utan för att jag vill ha den med. Man får faktiskt bära med sig precis vad man vill. Förra året såg jag en kille i Sarek som hade en gitarr på ryggsäcken och själv hade jag en flaska såpbubblor med på en av turerna. Men ska vi diskutera vad man inte klarar sig utan, då går både kniv, kamera, gitarr och såpbubblor bort.
 
Jag tror faktiskt begreppet kom med Rambo
Den där kniven som hade små överlevnadsgrejer inkluderat typ fiskelina och allt vad det var. Hade aldrig hört om det förr och i folkmun fick det namnet "rambokniv". Då syftandes på en kniv med inbyggda prylar

Jag minns när en kille i min grupp i Friluftsfrämjandet köpte en sån, tror jag var i Strövarna. Oj oj va impad jag var. Där jag bodde kallades de ibland för suvival knives men oftast Rambokniv. Survival knife brukade vi säga om schweiziska arméknivar.

Jag tror inte det här med "överlevnad" som en hobby eller ett intresse är nåt nytt även om det är rätt modernt just nu. När jag var liten lånade man böcker på bibblan om det här och försökte sen koka vatten med stenar och, eeeh, ja jag ska erkänna att jag har fiskat med spjut. Dock var jag ett barn och förstod inte bättre.

När det gäller det som idag kallas bushcraft tycker jag det påminner mycket om den bild jag hade/har om scouterna. Man slår rejält läger, har gedigna prylar, och sen ägnar man sig åt att bygga och skapa grejer med enkla verktyg och vad naturen bjuder.
 
Men visst, allemansrätten finns till för att den fyller sin funktion. Trots den så tror jag svensk skogsnäring klarar av en och annan grillpinne utan ekonomiskt haveri. I vart fall i de stora norrländska skogarna.

Det är möjligt ja, men allemansrätten gäller ju över hela landet. Har du sett hur det ser ut runtomkring valfri iordningställd grillplats i ett friluftsområde? Det är ofta totalt skövlat på mindre kvistar just eftersom folk resonerar sådär.

Tittar man i de nordamerikanska nationalparkerna så är det på vissa ställen inte ens tillåtet att tälta på marken på grund av slitaget, det finns träplattformar som man måste använda om man vill tälta.

Det handlar alltså mycket om hur stor utnyttjandegraden är, men det är svårt att skriva regler som tar hänsyn till det.

Min inställning är att jag vill göra så lite avtryck som möjligt i naturen, eftersom om slitaget blir stora så ökar risken för att vi får ännu hårdare regler och då kanske vår allemansrätt till slut försvinner.

Och då fyller inte kniven nån funktion för mig i naturen.
 
Du verkar ha en konstig vedbrännare där grov ved brinner bättre än tunn. Alla gånger jag har eldat så har tunna kvistar brunnit bättre än grova. Tunna är dessutom ofta torrare eftersom de torkar lättare än grövre.

Jag avser givetvis inte tjocka vedklumpar utan bitar av dito (grenar, stam). Dessa kan delas med liten viksåg och kniv (batongning). Förutom sin utmärkta funktion, så är naturligtvis en vacker kniv en vackert verktyg som det är en njutning att använda. Varför göra sitt liv tråkigare?
 
Senast ändrad:
Men ska vi diskutera vad man inte klarar sig utan, då går både kniv, kamera, gitarr och såpbubblor bort.

Kniv: ett verktyg för att göra upp eld etc.

Kamera: ett dokumentationsinstrument, eller kanske rentav ett konstnärligt verktyg, men man kan givetvis också göra anteckningar och rita och kanske rentav måla med kritor eller ett litet akvarellset i en anteckningsbok.

Gitarr: ett musikinstrument, men det går ju även att vissla och sjunga. Det finns även munspel och blockflöjter eller rentav ukulele, som tar mindre plats.

Man får givetvis ta med sig vad man vill. Men är en av de primära avsikterna att få till en ordentlig eld i en vedbrännare och kanske skära lök eller annat, så funkar det vare sig med kamera eller gitarr. Hade jag tagit med gitarr men inte en kniv i det läget skulle jag känna att jag glömt något.

Slutsats: kamera och gitarr förefaller mer "onödiga" än kniv, givet att det finns ett väsentligt syfte att göra upp eld med vedbitar (medelst batongning) och skära lök etc. Kanske gitarren kommer fram därefter, vid elden?
 
I ditt ursprungliga inlägg postulerade du nödvändigheten av storkniv när man inte bor i stuga. Min empiriska erfarenhet är att storkniv inte alls är nödvändig i många fall. En liten pik över att du har kniven som trygghetssymbol kanske du klarar ;).
/A

Argumentet är ofullständigt återgivet, och din beskrivning av det faller därmed under etiketten "straw man" - d.v.s. en felaktig eller missvisande beskrivning av ett argument. Du återger bara icke-stuga som själva argumentet.

Men det är inte bara icke-stuga, utan även att det ska göras bruk av en vedbrännare. D.v.s. det väsentliga i argumentet är avsaknaden av gas.

Tryggheten omfattar i så fall möjligheten att göra upp en vettig eld och skära lök.
 
Jag avser givetvis inte tjocka vedklumpar utan bitar av dito (grenar, stam). Dessa kan delas med liten viksåg och kniv (batongning). Förutom sin utmärkta funktion, så är naturligtvis en vacker kniv en vackert verktyg som det är en njutning att använda. Varför göra sitt liv tråkigare?

Vilka andra vackra verktyg släpar du med dig för att kunna betrakta dem? Skiftnyckel, lövsåg, ögonmått?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips