Den 1:a september passerade jag gruvområdet, som ligger drygt 1300 m ö.h., på min väg från Råvejávrre till Riggoajvve. Från Råvejávrre följde jag en jokk som på dagens kartor saknar namn, men som på Generalstabskartan heter Tjåhejokk - Tsågejåhkå med dagens ortografi. Passade på att ta några dokumentära bilder.
Gjorde min första längre fjällvandring i september 1979. Det var en ensamvandring i Sarek. De följande 18 åren (ofta ensam - ibland med vänner) var det Sarek och Kebnekajsefjällen som lockade. Förmodligen för att det var där dom högsta topparna fanns. Först 1998 fick jag upp ögonen för västra Padjelanta och Rago och gjorde en vandring söder, väster och norr om Virihaure och Vastenjaure. Den vidsträckta utsikten, avsaknaden av leder och glaciärlandskapet fick mig att återkomma år efter år. Jag var ute i 17 dagar under en vandring utan att se en människa annat än första och sista dagen. Man kunde gå i sina "penséer" dag ut och dag in och bara "vara sig själv" - ja, till och med förlora sig själv i nuet, då det öppna landskapet ger en känsla av frihet, upprymdhet och samhörighet med naturen. Från topp 1663 på norska gränsen kan man se Lofoten 170 km bort. Det är längre än om man kunde se Gävle från Kaknästornet i Stockholm...
Användarnamn: hansnydahlIntressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Litteratur, Navigering, Bär & svamp, Foto, Svenska urskogar, istidsformationer.
Kategorier:
Etiketter:
Etiketter:
Amásjávrre, Amásvágge, Drumlin, Gálbejávrre, Gasskatjåhkkå, Gihtsejåhkå, Gihttse, Girkkovárre, Gjerdalen, Guovddelistjåhkkå, Gålokgielas, Hievnek, Hievnenjoasske, Hievsttinjávrre, Hurre, Kedkevare, Linnajávrre, Livsevárre, Miehtjerjávrre, Moalkkomjåhkå, Norrsken, Padjelanta, Reinoksfjellet, Ridoalgetjåhkkå, Ruonasvágge, Rähtjátjåhkå, Rähtjáttjåhkkå, Ræhtjátvágge, Silbbatjåhkkå, Skollor, Slahpejávrre, Slædovágge, Snøtoppen, Stibokjávrre, Tjåhkkul, Tjåhkkuljávrre, Tjårok
Silbbatjåhkkå gruvområde
På kartan över sydöstra Padjelanta finns Silbbatjåhkkå gruvområde utsatt, cirka 9 km väster om Tarraluoppalstugorna vid Padjelantaleden. Silbbatjåhkkå (”Silverfjället”) är en utlöpare av fjällryggen Gierggevárre, som på 1600-talet kallades för ’’Kedkevare’’. Kedkevare var det namn som kom att användas på gruvområdet från slutet av 1600-talet och frammåt. På Generalstabskartan från 1890 kallas dock berget för Silbakvare.
Snøtoppen
En topptur till gränsberget Snøtoppen.
De som vandrat Padjelantaleden norr om Stáloluokta har säkert sett gränsbergen i västra Padjelanta på andra sidan Virihávrre, och möjligen undrat vad de heter.
Berget Guovddelistjåhkkå
En bestigning av gränsberget Guovddelistjåhkkå i västra Padjelanta.
Guovddelistjåhkkå är ett fjäll i Padjelanta på riksgränsen mellan Sverige och Norge. Riksröse 242B står exakt på bergets högsta punkt. Toppen ligger 1327 m ö.h. vilket inte är speciellt högt, men det är 25 km till närmaste högre berg i Sverige. Utsikten är därför vidsträckt utom möjligen där det 1517 meter höga norska berget Gasskatjåhkkå ligger, 14 km mot norr.
Hievsttinjávrre - Reinoksfjellet - Gjerdalen.
Dag 8 och 9 av turen Gränsfjällen i norra Padjelanta. Vandrar från Hievsttinjávrre genom passet Hievnenjoasske och ner till Ruonasvágge och vidare mot Gihttse. Fortsätter förbi Girkkovárre och Reinoksfjellet tillbaka till Gjerdalen.
Vandrar från Hievsttinjávrre genom passet Hievnenjoasske och ner till Ruonasvágge och vidare mot Gihttse. Fortsätter förbi Girkkovárre och Reinoksfjellet tillbaka till Gjerdalen.
Amásvágge - den okända dalen.
Dag 7 av turen Gränsfjällen i norra Padjelanta. En dagsutflykt till norra Amásvágge. Amás på lulesamiska betyder okänd eller främmande. Amásvágge kan då översättas med den okända dalen. Ett dramatiskt landskap format av istiden.
En dagsutflykt till norra Amásvágge. Amás på lulesamiska betyder okänd eller främmande. Amásvágge kan då översättas med den okända dalen. Ett dramatiskt landskap format av istiden.
