Efterledet "vágge" som betyder "dal" eller "dalgång" antyder att Skájdásjvágge skulle vara någonting i stil med Basstavágge. Så är inte fallet då den mer är en typ av bergspass som slutar med en brant bergssida i söder (om man kommer från norr) nedför vilken man får lista ut bästa väg själv.
Färdbeskrivningar från Sarek, Padjelanta, Sulitelma och angränsande delar i Norge.
Gjorde min första längre fjällvandring i september 1979. Det var en ensamvandring i Sarek. De följande 18 åren (ofta ensam - ibland med vänner) var det Sarek och Kebnekajsefjällen som lockade. Förmodligen för att det var där dom högsta topparna fanns. Först 1998 fick jag upp ögonen för västra Padjelanta och Rago och gjorde en vandring söder, väster och norr om Virihaure och Vastenjaure. Den vidsträckta utsikten, avsaknaden av leder och glaciärlandskapet fick mig att återkomma år efter år. Jag var ute i 17 dagar under en vandring utan att se en människa annat än första och sista dagen. Man kunde gå i sina "penséer" dag ut och dag in och bara "vara sig själv" - ja, till och med förlora sig själv i nuet, då det öppna landskapet ger en känsla av frihet, upprymdhet och samhörighet med naturen. Från topp 1663 på norska gränsen kan man se Lofoten 170 km bort. Det är längre än om man kunde se Gävle från Kaknästornet i Stockholm...
Användarnamn: hansnydahlIntressen: Fågelskådning, Friluftsmat, Vandring, Litteratur, Navigering, Bär & svamp, Foto, Svenska urskogar, istidsformationer.
Kategorier:
Etiketter:
Etiketter:
Aktse, Alep Basstajiegŋa, Alep Basstajåhkå, Alep Vássjájågåsj, Amásjávrre, Amásvágge, Basstatjåhkkå, Basstavágge, Basstavárásj, Bielavallda, Bielloriehppe, Bierikjávrre, Dágartjåhkkå, Drumlin, Gálbejávrre, Gasskatjåhkkå, Gihtsejåhkå, Gihttse, Girkkovárre, Gjerdalen, Guhkesvákkjåhkå, Guovddelistjåhkkå, Gålokgielas, Hievnek, Hievnenjoasske, Hievsttinjávrre, Hurre, Isranunkel, Kedkevare, Lájtávrre, Lájtávrredeltat, Liehtjitjávrre, Linnajávrre, Livsevárre, Lulep Basstajåhkå, Lulep Soabbejiegŋa, Lulep Vássjájågåsj, Miehtjerjávrre, Moalkkomjåhkå, Niehter, Norrsken, Padjelanta, Rapadalen, Reinoksfjellet, Ridoalgetjåhkkå, Ruonasvágge, Ruopsokbákte, Ruopsoktjåhkkå, Rådnik, Rähtjátjåhkå, Rähtjáttjåhkkå, Ræhtjátvágge, Sarek, Silbbatjåhkkå, Sitoälvsbron, Skájdásjvágge, Skierffe, Skollor, Slahpejávrre, Slædovágge, Snávvávágge, Snøtoppen, Soabbevágge, Spijkka, Stibokjávrre, Stuor Skoarkki, Svirjjatjåhkkå, Tjahkelij, Tjåhkkul, Tjåhkkuljávrre, Tjårok, Vássjábákte, Vássjátjåhkkåglaciären, Vuojnesjiegŋa, Vuojnesluobbala, Vuojnestjåhkkå, Ähpár, Ähpártjåhkkå
Vandring runt Skoarkki - 2
Andra delen av vandringen runt Skoarkki. Vandringen fortsätter genom dalgångarna/bergspassen Skájdásjvágge och Basstavágge. Tid: 27:e juni till 29:e juni.
Vandring runt Skoarkki - 1
Första delen av vandringen runt Skoarkki. Från Sitoälvsbron mot Aktse och vidare norrut mot Vássjávágge. Tid: 24:e juni till 26:e juni.
För att komma till Sitoälvsbron kör man Kvikkjokksvägen (Länsväg 805) i 66,7 km från avfarten från E45. På skyltarna står det både "Seitevare kraftverk" och "Aktse". Från Kvikkjokksvägen till parkeringen vid Sitoälvsbron är det 20,5 km.
Höstvandring runt Boarddemassivet (1)
Av olika anledningar hade det inte blivit någon höstvandring på 4 år, men nu var det äntligen dags. Ett av delmålen var att försöka hitta Axel Hambergs nederbördsmätare 1050 som ska ha varit placerad en bit öster om Bårddejiegŋa, men det var oklart exakt var den platsen låg.
Jag anlände till Kvikkjokk tidig eftermiddag och tittade in i Fjällhotellet, men när jag såg hur knökfullt det var kom jag på andra tankar. Sorlet från alla människor var påträngande högt - som om alla hade ensamvandrat och nu för första gången på två veckor fick öva sin verbala förmåga igen.
Silbbatjåhkkå gruvområde
På kartan över sydöstra Padjelanta finns Silbbatjåhkkå gruvområde utsatt, cirka 9 km väster om Tarraluoppalstugorna vid Padjelantaleden. Silbbatjåhkkå (”Silverfjället”) är en utlöpare av fjällryggen Gierggevárre, som på 1600-talet kallades för ’’Kedkevare’’. Kedkevare var det namn som kom att användas på gruvområdet från slutet av 1600-talet och frammåt. På Generalstabskartan från 1890 kallas dock berget för Silbakvare.
Den 1:a september passerade jag gruvområdet, som ligger drygt 1300 m ö.h., på min väg från Råvejávrre till Riggoajvve. Från Råvejávrre följde jag en jokk som på dagens kartor saknar namn, men som på Generalstabskartan heter Tjåhejokk - Tsågejåhkå med dagens ortografi. Passade på att ta några dokumentära bilder.
Snøtoppen
En topptur till gränsberget Snøtoppen.
De som vandrat Padjelantaleden norr om Stáloluokta har säkert sett gränsbergen i västra Padjelanta på andra sidan Virihávrre, och möjligen undrat vad de heter.
