Bloggar > Padjelantas gränstrakter.

Padjelantas gränstrakter.

Rähtjáttjåhkkå och Ræhtjátvágge. Placerad på karta

Dag 5 och 6 av turen Gränsfjällen i norra Padjelanta.

Gör en sväng upp på Rähtjátjtåhkkå för att fotografera Galbejávrre och Stibokjávrre. Fortsätter genom Ræhtjátvágge (Retgatdalen) tillbaka in i Norge.

Rähtjáttjåhkkå.Dag 5 (11:e september)

Karta dag 5.Karta dag 5.

År 2016 hade jag varit upp på Stibok och fått en fantastisk utsikt mot Stibokjávrre och Gálbejávrre, vilket var orsaken till att jag nu ville gå upp på Rähtjáttjåhkkå för att se sjöarna från ett annat perspektiv. De 4 första dagarna hade varit varmare än normalt, men nu hade temperaturen blivit mer höstlik vilket tillsammans med en frisk vind tvingade på mig skaljackan.

Trots att mina Meindl-kängor inte är mer än medelhöga kunde jag ta mig över Rähtjátjåhkå. Under den här turen behövde jag aldrig blöta ner vadarskorna vilket inte hänt tidigare.

Rähtjáttjåhkkå är inget högt berg och från sydsidan är lutningen beskedlig. Redan tidigt drog det in ett duggregn som sedan kom och gick under större delen av dagen, med kortare eller längre uppehåll då solen tilläts lysa upp landskapet. Färgerna går i orange och brunt i stället för grönt och det vackra får en ton av vemod - sommarens ljusa nätter och mångfald av blommor är slut. Den tappra blåklockan och några fjällfibblor finns kvar. Av övriga blomster finns endast någon sporadisk individ.

Nådde till slut en lämplig utsiktspunkt. Jag hade önskat att en blå himmel hade speglat sig i sjöarna, men man kan inte alltid räkna med optimala förhållanden.

1.Utsikt mot Gálbejávrre.1. Utsikt mot Gálbejávrre.

| Gálbejávrre: Areal: 4,8 km2. Höjd: 734 möh. Längd: 4,2 km. |
| Stibokjávrre: Areal: 3,3 km2. Höjd: 731 möh. Längd: 3,5 km. |

År 2016 vadade jag jokken mellan Gálbejávrre och Stibokjávrre och reagerade på att kartan bara angav höjdskillnaden mellan sjöarna till 2 meter. Jag tyckte att det var mer än så. Vän av ordning som jag är skrev jag till Lantmäteriet (de har en sida som heter Förbättra Kartan där man kan rapportera felaktigheter) att kartans angivelser på 722 resp. 720 möh. inte kunde stämma. Fick följande svar:

Höjderna på dessa sjöar i Fjällkartan är mätta med barometer för många år sedan, jag har inte kommit fram till något exakt datum när det gjordes men mätningarna är gissningsvis från 60-talet. Förmodligen är mätningarna gjorda med långt avstånd till närmaste referenspunkt och det kan vara en orsak till att värdena avviker från de rätta så här pass mycket. Emellertid så har området laserscannats 2014 och i vårt nya höjddata har vi för Stibokjávrre: 731.15 m, för Gálbejávrre: 734.10 m och för Rähtjátjávrre: 743.40 m. När hela landet laserscannats och en ny höjdmodell finns över hela landet kommer vi troligtvis att ersätta alla gamla höjdangivelser utan känd kvalitet, men i nuläget rättar vi höjdvärdena för dessa tre sjöar. Det blir avrundat till hela meter i Fjällkartan.

Det känns bra att veta att höjdskillnaden var hela 3 m i stället för ynka 2 m :-)

2.Stibokjávrre. Till höger Stibok och till vänster drumlinen Gålokgielas.2. Stibokjávrre. Till höger berget Stibok och till vänster den solbelysta drumlinen Gålokgielas.

Norr om Stibokjávrre ligger fjällvärldens största drumlin - Gålokgielas. Den höjer sig 60 meter över sjön och är mer än 3½ km lång. Drumliner ligger i inlandsisens rörelseriktning och det är tydligt att isen här rörde sig i riktning mot Amásvágge, en dalgång jag skulle besöka om två dagar.

3.Drumlinen Gålokgielas. Fotograferad år 2016 från Gåloktjåhkkå.3. Drumlinen Gålokgielas. Fotograferad år 2016 från Gåloktjåhkkå.

Efter att ha tagit bilder på de två sjöarna gick jag mot de högre delarna av berget, men blåsten och det återkommande duggregnet fick mig på andra tankar. Nöjde mig därför med att gå över den lägre toppen 1030 och gick sedan tillbaka till lägret och åt en sen lunch.

Mot sena eftermiddagen klarnade det upp och jag gjorde en kortare sväng förbi sankmarkerna väster om lägret. Flera jokkar möts nedanför renvaktarstugan och delar upp sig i flera fåror som var lätta att ta sig över.

4.Vy mot Langfjellet. Mitt i bilden syns renvaktarstugan.4. Vy mot Langfjellet. Mitt i bilden syns renvaktarstugan.

Tillbaka vid tältet gjorde jag i ordning en liter te, sträckte ut mig på liggunderlaget och njöt av värmen som solen gav, efter en i övrigt kall och blåsig dag. Min väderstation meddelar att lufttrycket sjunkit med 12 mbar det senaste dygnet. Trots tryckfallet är kvällen underbar och i stort sett alla moln har försvunnit. Märkligt.

5.Tebryggning.5. Tebryggning.

Nära tältet flöt en jokk med friskt kallt vatten och jag behövde inte gå ner till Rähtjátjåhkå annat än för att tvätta mig. Jag har ännu inte vant mig vid att solen går ned så tidigt i september jämfört med sommarmånaderna. Solen försvann redan före halv åtta. Somnade rätt tidigt då det började bli kyligt.

6.Egen jokk nära tältet.6. Egen jokk nära tältet.

Vaknade till vid 22-tiden och tittade ut på en nästan klar himmel med norrsken. Tog på mig dunjackan och pannlampan och försökte mig på lite nattfotografering. Norrskenet rörde sig oberäkneligt under stjärnbilden Stora Björn. 

Samerna sägs ha trott att norrskenet var de dödas själar. Därför skulle man inte prata om norrsken. Det var farligt att reta själarna genom att vinka eller sjunga under norrskenet. Det kunde uppmärksamma ljuset på människornas närvaro. Den som fångade norrskenets uppmärksamhet kunde lyftas upp till himlen.

7.Norrsken.7. Norrsken.

Länk till Google, för optimal bildkvalitét:

Rähtjáttjåhkkå.

Ræhtjátvágge (Retgatdalen).Dag 6 (12:e september)

Karta dag 6.Karta dag 6.

Natten var kall och jag hade behållit dunjackan på när jag kröp ner i sovsäcken efter norrskens-fotograferingen. Det var frost på yttertältet på morgonen men jag hade sovit bra och inte frusit. Inte ett moln på himlen och ingen vind. För att kunna göra min efterlängtade dagstur till den del av Amásvágge som ligger i Norge, skulle jag i dag ta mig igenom det som på norska kartor kallas Retgatdalen. Namnet är nog en "förnorskning" av Ræhtjátvágge - ett samiskt namn som även det bara finns på norska kartor. År 2016 hade jag vandrat genom den svenska delen av dalen och vikit av mot östra Amásvágge via passet mellan Rähtjáttjåhkkå och Hievsstinvárre. Såg därför fram emot att även få besöka den del av Ræhtjátvágge som låg i Norge.

Parallellt med Ræhtjátvágge går två andra dalgångar - Ruonasvágge 3½ km åt väster och Amásvágge 2½ km åt öster. Samtliga leder mot Hellmobotn i NV. Man kan tycka att jag efter alla fjällvandringar under mer än 40 års tid borde ha sett det mesta. Ändå upplever jag att det finns mer att se nu än då jag var yngre. Kanske har man gått omkring med någon form av "mentala skygglappar" tidigare - eller så gick man så snabbt att man missade en del.

Växtligheten i sankmarken där Rähtjátjåhkå flyter hade fått många andra nyanser än bara grönt och konstraterade fint mot den blå jokken.

1.Rähtjátjåhkå vid sankmarkerna öster om renvaktarstugan.1. Rähtjátjåhkå vid sankmarkerna öster om renvaktarstugan.

Framme vid renvaktarstugan vek jag av norrut in i Ræhtjátvágge. Man tycker att hela området ner till Stibokjávrre, genom vilket Rähtjátjåhkå flyter, borde heta "Rähtjátvágge", men namnet finns ej på svenska kartor. Inledningsvis måste man ta sig igenom ett område med större stenblock men därefter blir det enklare att ta sig fram och efter ett tag går man på rena urberget. Äter lunch i lä av en tröskel vid dalens högsta del (930 möh.).

2.Lunchpaus vid Ræhtjátvágges högsta del.2. Lunchpaus vid Ræhtjátvágges högsta del.

Resten av Ræhtjátvágge var en lång utförsbacke med behaglig lutning, frånsett de branta trösklarna som blev fler ju längre norrut man kom. De gick att ta sig förbi utan större besvär.

3.På väg norrut genom Ræhtjátvágge.3. På väg norrut genom Ræhtjátvágge.

Molnigheten tilltog och det duggade lite emellanåt. På skyddade ställen på Rähtjáttjåhkkå och Langfjellet fanns snölegor kvar och smältvattnet bildade Ræhtjátjåhkå som flyter ner mot Hievsstinjávrre. Här och där dämdes jokken upp till småsjöar där växtligheten bredde ut sig och erbjöd omväxling till de annars dominerande kala klipporna.

4.Tillbakablick mot Rähtjáttjåhkkå.4. Tillbakablick mot Rähtjáttjåhkkå och den högsta delen av Ræhtjátvágge.

5.Ræhtjatvágge och sjö 783 vid nordsidan av Langfjellet.5. Ræhtjatvágge och sjö 783 vid nordsidan av Langfjellet.

Efter sjö 783 ökade antalet trösklar markant vilket ibland krävde rekognosering innan man kunde gå vidare. Framme vid Hievsttinjávrre fanns ett större plant område men mycket var bevuxet med lägre ris. Jag hittade en fin tältplats vid den damm som bildats nedanför Rähtjátjåhkås sista vattenfall.

6.Snart framme vid Hievsttinjávrre.6. Snart framme vid Hievsttinjávrre.

| Hievsttinjávrre: Areal: 1,66 km2. Höjd över havet: 633 m. Längd: 2,6 km. |

Sjön låg fint med Hievneks klipphällar på ena sidan. Det var svårt att tro att det var mindre än 8 km till havet och Hellmofjorden härifrån.

7.Hievsttinjávrre. I förgrunden en damm som bildats i Ræhtjátjåhkå.7. Hievsttinjávrre. I förgrunden en damm som bildats i Ræhtjátjåhkå.

Vaknade till på natten och fick se ett grönt diffust norrsken som varierade i intensitet. Det fanns även inslag av violetta strålar. Ibland försvann det helt för att gradvis återkomma.

8.Grönt norrsken vid tältet.8. Grönt norrsken vid tältet.

Länk till Google, för optimal bildkvalitét:

Ræhtjátvágge.

Postat 2018-11-10 06:19 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

 

Logga in

Tips!