Bloggar > Padjelantas gränstrakter.

Padjelantas gränstrakter.

Tjåhkkuljávrre - Mellomfjellet - Rähtjátjåhkå. Placerad på karta

Dag 3 och 4 av turen Gränsfjällen i norra Padjelanta.

Vandrar över Tjåhkkul till Mellomfjellet och sedan förbi Slahpejávrre, genom passet mellan Ruonas och Guovdoajvve till Rähtjátjåhkå.

Tjåhkkul till Mellomfjellet.Dag 3 (9:e september)

Karta dag 3.Karta dag 3.

Det känns som julafton varje gång man vaknar till ännu en fin dag! Planen var att gå österut på norra sidan av Tjåhkkuljávrre, och sedan vika av norrut över Tjåhkkul när jag kommit fram till den mindre sjön Luoppal. Tänkte ha lägret väster om Mellomfjellet. En mycket kort dagsetapp som skulle ge tid till en utflykt mot sjö 854 i passet mellan Tjåhkkul och Sjnasjkasvárre.

Efter gårdagens långa utflykt tog jag det lugnt och kom inte iväg förrän sent på förmiddagen. Upplevelsen av vandrandet har förändrats jämfört med när jag var yngre. Då var man på väg till nästa mål. Nu upplever jag att Karin Boyes dikt "I rörelse" bättre beskriver vandrandet - citerar ett par rader:

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

1.Tjåhkkuljåhkås inlopp i Tjåhkkuljávrre.1. Tjåhkkuljåhkås inlopp i Tjåhkkuljávrre.

Det blåste friska vindar och det gick vita gäss på sjön. Landskapstypen mellan Tjåhkkuljávrre och Njoammeljávrre är mestadels småkullig fjällhed med inslag av blomsteräng. Lättvandrade marker som är rätt underhållande då man inte vet vad som döljer sig bakom nästa kulle.

2.Norra Tjåhkkuljávrre. Ridoalgge och Ridoalgetjåhkkå i bakgrunden.2. Norra Tjåhkkuljávrre. Ridoalgge och Ridoalgetjåhkkå i bakgrunden.

Tjåhkkuls sydsida var fortfarande bitvis för brant men framme vid den lilla sjön Luoppal blev det enklare att ta sig upp. Det är alltid kul att komma högre upp och uppleva hur utsikten blir bättre och bättre.

2.Renar på sydsidan av Tjåhkkul.3. Renar på sydsidan av Tjåhkkul.

Hela östra sidan av Tjåhkkul var mer slipad av inlandsisen än något annat berg jag sett. Fårorna i berget har bildats av stenar som satt infrusna på isens undersida. Eftersom isen rörde sig mot norska kusten bildades fårorna i öst-västlig riktning.

4.Tjåhkkuls polerade klippor.4. Tjåhkkuls polerade klippor.

Tjåhkkuls slipade klippor ersattes av mager fjällhed när jag kom till området väster om Mellomfjellet. Det går att hitta hyfsade tältplatser här efter en stunds letande.

5.Lägerplatsen väster om Mellomfjellet.5. Lägerplatsen väster om Mellomfjellet.

Efter att ha lagt min torkade mat i blöt gjorde jag en kvällsutflykt. Jag följde jokken som rinner förbi lägret ner till Miehtjerjávrre och som kommer från sjö 854. Sjön ligger mellan Tjåhkkul och Sjnasjkasvárre. Området runt sjön såg ut som tagen från "Sagan om ringen" och påtagligt annorlunda mot den bild man har av hur fjällvärlden brukar se ut.

6.Tjåhkkul och sjö 854.6. Tjåhkkul och sjö 854.

| Sjö 854: Areal: 0,30 km2. Höjd: 834 möh. Längd: 1,5 km. |

Solen var på väg ner över Gasskatjåhkkå och jag hann inte gå längre västerut. Tillbakavägen gick över Sjnasjkasvárre varifrån utsikten mot Sjnasjkasjávrre var fin. Jag har nog aldrig sett en fjällsjö med så många öar.

7.Sjnasjkasjávrre.7. Sjnasjkasjávrre.

| Sjnasjkasjávrre: Areal: 0,81 km2. Höjd: 698 möh. Längd: 2,5 km. |

Länk till Google, för optimal bildkvalitét:

Tjåhkkul till Mellomfjellet.

Mellomfjellet till Rähtjátjåhkå.Dag 4 (10:e september)

Karta dag 4.Karta dag 4.

Under sommarturer kan man bli väckt av att solen värmer upp tältet redan vid tre- eller fyratiden på morgonen. Nu går inte solen upp förrän närmare 6 och det tar ett par timmar till innan en svag uppvärmning kan förväntas, något jag inte hade tid att vänta på då antalet ljusa timmar nu är starkt reducerat. Natten hade varit mycket blåsig och en stång böjde sig på tok för mycket i vindbyarna. Jag fick ta in ryggsäcken från absiden och trycka upp den i huvudändan som stöd för stången, som då orkade stå emot vindens kraft. Innertältet hakas fast i tältstängerna och tältlinorna är fästade vid yttertältet lite för långt ner på kortsidorna. Då det inte finns några fästpunkter mellan ytter- och innertält får tältstången inte någon hjälp av tältlinan då hård vind trycker in överdelen av kortsidan - en konstruktionsmiss av MSR. Jag får sätta fast ett kraftigt kardborreband på insidan av yttertältet till nästa vandring så att stången får hjälp av tältlinan.

En förflyttning av lägret till södra sidan av Rähtjattjåhkkå stod på schemat, en sträcka på 15 km enligt kartan men som i praktiken blir längre pga landskapets utformning, som här ändå är relativt lättframkomlig. Först ville jag göra en liten utflykt till den ravin jag i går passerade uppe på Tjåhkkul, cirka 1 km från lägret. Den såg ut att leda till ett "rum" längre in. Vägen dit är spännande med oväntade "gångar" och olika bergarter blandade med varandra.

1.Tidig morgon väster om Mellomfjellet.1. Tidig morgon väster om Mellomfjellet.

Det var enkelt att ta sig igenom ravinen - som nog egentligen är en skvalränna som nött sig ner i berggrunden - till ett rum som var en stor grop med ett par kullar bestående av täljstensliknande bergarter.

2.Skvalrännan på Tjåhkkul.2. Skvalrännan på Tjåhkkul.

Gick sedan tillbaka till lägret och packade ihop och gav mig iväg i riktning mot Gallakvárre. Terrängen är småskalig och varierad med små kullar och sänkor där någon jokk flyter fram. Väl uppe på Gállakvárre får man lite överblick över Moalkkomjåhkå och Miehtjerjávrre då man befinner sig 80 meter högre än sjön.

3.Utsikt mot Miehtjerjávrre från Gállakvárre.3. Utsikt mot Miehtjerjávrre från Gállakvárre.

| Miehtjerjávrre: Areal: 2,07 km2. Höjd: 649 möh. Längd: 3,6 km. |

Jag väljer att gå ner till Moalkkomjåhkå fastän det inte är närmaste vägen till slutmålet för dagen. Jokken är speciell då den på många ställen har en botten av kalksten vilket märks särskilt väl när solen skiner - en ynnest som inte förunnades mig denna dag.

4.Moalkkomjåhkå.4. Moalkkomjåhkå.

Det duggregnade emellanåt och jag sökte lä vid ett stort stenblock intill Moalkkomjåhkå då det var dags för lunch. Jag är så upptagen med att betrakta landskapet och leta motiv att jag inte reflekterar över att endast ett fåtal vandrare går här. Under den här turen såg jag ingen och under förra turen såg jag två fiskare på avstånd - frånsett parkeringen där jag startade.

Fortsatte längs Moalkkomjåhkå och gick enkelt över Sjnasjkasjåhkå på stenar, där den förenar sig med Slahpejåhkå. Fortsatte mot västra sidan av Slahpejávrre där jag för en månad sedan tvingades vända tillbaka pga dålig mage och dåligt väder. Nu kunde jag fortsätta enligt förra månadens planering upp mot passet mellan Ruonas och Guovdoajvve där vyerna mot Slahpejávrre var inspirerande.

5.Blåbärsriset skänkte färg åt landskapet vid Slahpejávrre.5. Blåbärsriset skänkte färg åt landskapet vid Slahpejávrre.

6.Slahpejávrre.6. Slahpejávrre.

| Slahpejávrre: Areal: 10,3 km2. Höjd: 722 möh. Längd: 6,7 km. |

När man tagit sig igenom passet mellan Ruonas och Guovdoajvve hamnar man på en platå omgiven av berg utom i nordöst där Rähtjátjåhkå rinner ner. Växtligheten är mycket sparsam - mestadels mossa - och man får intrycket av att här legat en glaciär för inte alltför länge sedan.

7.Platån mellan Langfjellet, Ruonas och Guovdoajvve.7. Platån mellan Langfjellet, Ruonas och Guovdoajvve.

Jag försökte gå lite mer åt öster för att komma rakt på den planerade lägerplatsen, men en del moränhögar närmare Rähtjátjåhkå gjorde det vägvalet mindre lämpligt. Det hade varit bättre att gå rakt norrut och sedan följa Rähtjátjåhkå mot öster. Först en timme innan solnedgången kunde jag sätta upp tältet vid Rähtjátjåhkå.

Länk till Google, för optimal bildkvalitét:

Mellomfjellet till Rähtjátjåhkå.

Postat 2018-11-05 18:49 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Gjerdalen - Tjåhkkuljávrre. Placerad på karta

Dag 1 av turen Gränsfjällen i norra Padjelanta.

Vandrar från övre Gjerdalen i Norge förbi Gasskatjåhkkå och Linnajávrre, till Tjåhkkuljávrre på norra sidan av Hurre.

Padjelantas gräns mot Norge är 73 km lång och jag har i 20 års tid fascinerats av fjällvärlden på båda sidor av den av människan dragna gränsen. Den följer inga tydliga geografiska enheter som sjöar, dalar eller jokkar. Som riksgränsen i övrigt mellan Sverige och Norge följer den i huvudsak vattendelaren i Skanderna. Den fastställdes i Strömstadstraktaten år 1751. Padjelantas gräns mot Norge börjar i söder vid Sårjåsjávrre och slutar i norr vid Amásjávrre.

Den nordligaste delen mellan Njoammeljávrre och Amásjávrre besökte jag först 2016 men har nu vandrat där 5 gånger sedan dess. Det är ett geologiskt intressant område där man bl.a. kan se gränsen mellan de olika skollor som bygger upp Skandernas berggrund. Variationen i bergarter är också stor med bl.a. kalksten och täljsten. Till detta kommer många spår efter inlandsisen som slukrännor, jättegrytor, drumliner och hårt slipade berghällar.

Drumliner är landformer av morän som skapats under en glaciär. Drumliner är orienterade parallellt med isens rörelseriktning och uppträder ofta svärmvis. De har en avlång valryggsform och är i allmänhet 5–50 meter höga och 10–3 000 meter långa.

Skolla är ett geologiskt begrepp och en del i bildandet av en vissa bergskedjor. En skolla består av en större del eller skiva av berggrunden som förflyttats upp över ett underliggande förkastningsplan. En skolla kan breda ut sig över tiotals eller hundratals kvadratkilometer, och den geologiska uppbyggnaden är ofta komplicerad.

Jättegryta är en i berg urholkad fördjupning, som bildats genom att strömmande vatten fått en sten att rotera tillsammans med grus och mindre stenar i en virvel under en längre tid.

Slukrännor är djupa rännor som går rakt nedför en fjällsluttningen. De har bildats av smältvatten som slukats under glaciärisen och skurit ned sig i berget.

Jag gjorde en sväng här mellan 4:e och 12:e augusti i år, men den fick avbrytas då både magen och vädret blev dåligt. Min förhoppning nu var att kunna fullfölja den turen.

Gjerdalen till TjåhkkuljávrreDag 1 (7:e september)

Anläggningsvägen mot övre Gjerdalen.Anläggningsvägen
mot övre Gjerdalen.

Karta över hela turen.Karta över
hela turen.

Efter att ha sovit över på vandrarhemmet Lyktan i Arjeplog körde jag de återstående 28 milen till Kobbvatnet i Norge och därifrån ytterligare 19 km längs en anläggningsväg som leder till dammen vid Reinoksvatnet. Vid sidan av vägen finns några flata klipphällar där man kan parkera. Vid vägen finns även en skylt som markerar början av den led som påstås gå till Sverige. På skylten står det "Kulturminner 0,5 km", men leden har rösning åtminstone fram till Linnajávrre. Därefter ser man bara sporadiska spår av den. Det har ingen betydelse då man knappast kan gå fel på sträckan från Linnajávrre till Njoammeljávrre.

Om man vill besöka NV Padjelanta så finns det nog ingen startpunkt som ligger närmare än övre Gjerdalen, då det bara är 16 km längs nämnda led till Njoammeljávrre i Sverige.

Karta dag 1, med markeringar för var bilderna är tagna.Karta dag 1, med markeringar för var bilderna är tagna.

Ger mig av med ryggsäck, vandringsstavar och en kameraväska som hänger framtill i rycksäckens bärremmar så att jag ska ha kameran och objektiven lätt tillgängliga. Kameran har en fullformatssensor och objektiven har brännvidderna 24, 55 respektive 90 mm. Fotoutrustningen väger 3 kg inklusive väska, batterier och ett litet 25 cm högt stativ.

1.Vy mot västra Reinoksfjellet nära anläggningsvägens slut.Vy mot västra Reinoksfjellet nära anläggningsvägens slut.

Man går inledningsvis nära Juoksatjåhkkå och har hela tiden fina vyer mot Gasskatjåhkkå. När jag närmade mig Linnajávrre försvann stigen men det är bara att följa sjön. När man kommer till den östligaste delen av Linnajávrre ska man ta sig över en jokk från sjön Linnajávrásj som kan vara besvärlig tidigt på säsongen, men nu kunde jag gå över i kängorna.

2.Gasskatjåhkkå och norra Linnajávrre.Gasskatjåhkkå och norra Linnajávrre.

När man lämnat Linnajávrre bakom sig passerar man ett antal mindre sjöar och en bit efter att ha passerat den sista av dessa (636) vek jag av mot Tjåhkkuljávrre där jag hoppades finna en lämplig lägerplats. 

3.Sjö 636.Sjö 636.

Jag kunde nätt och jämt ta mig över Tjåhkkuljåhkå med kängorna på något hundratal meter väster om inloppet i Tjåhkkuljávrre. Nära jokken fanns fungerande tältplatser där jag slog läger då klockan närmade sig halv sju och solen bara skulle vara uppe en dryg timme till.

| Tjåhkkuljávrre: Areal: 0,50 km2. Höjd: 595 möh. |

Innan jag reser tältet blötlägger jag den torkade maten. Den ska ligga och dra i varmt vatten i 30 minuter, eller i kallt vatten i drygt en timme. Därefter kokas den upp och blandas med antingen potatismospulver eller cous-cous, samt en påse Varma Koppen soppa. Varje måltid innehåller cirka 1100 kcal. Därtill kommer någon "energy bar" och en bit chokladkaka (70 % kakao).

4.Tältet är rest och den torkade maten ligger och drar i varmt vatten.Tältet är rest och den torkade maten ligger och drar i varmt vatten.

Det var ovanligt varmt för årstiden och fullständigt myggfritt. Jag tältade i fjällen under 40 dagar i år, och det var bara under 2 dagar andra veckan i juli jag såg mer än 2 mygg. Då ska sägas att jag inte var ute mellan den 11:e juli och 3:e augusti vilket var den varmaste tiden.

5.Solen går ner redan halv åtta.Solen går ner redan halv åtta.

Jag vaknade till vid tvåtiden på natten och tittade ut. Himlen var nästan helt svart och det fanns inget ljus från artificiella ljuskällor - bara tusentals stjärnors intensiva ljus.

6.En extremt stjärnklar natt långt borta från stadens ljus.En extremt stjärnklar natt långt borta från stadens ljus.

Fotnot

Jag har inte engagerat mig i att göra en egen webb-plats trots att jag varit yrkesverksam inom det området. För att kunna visa bilderna i optimal kvalitét har jag "skruvat" lite på Googles Blogger som egentligen är ett blogg-verktyg. Jag har tagit bort kommentarsmöjligheterna i Blogger eftersom jag bloggar på Utsidan, och nu återstår bara en sida där bild och text visas i lite bättre skärpa och layout.

Länk till Google, för optimal bildkvalitét:

Gjerdalen till Tjåhkkuljávrre.

Postat 2018-10-29 19:37 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

 

Logga in