Tänkte slå en liten signal till min svägerska häromkvällen för att synka valborgsplanerna och kolla hur det blir med födelsedagsfirande för deras yngste. Hennes man svarade.
-Hej, det är Ulrika, sa jag. Läget?
-Jodå, det verkar som om gården kommer att klara sig undan översvämningar, så det är väl rätt okej. För det var det du frågade om egentligen, va?
Han kommer från Island. Fädernesgården ligger knappt två mil söder om Eyafjallajökull. Medan jag sitter här och förundras över hur ett moln jag inte ens kan se kan stoppa flygtrafiken i halva Europa, har han vänner som bokstavligt talat inte kan se händerna framför sig när de går ut på gården, för att ett svart moln förmörkar himlen och luften omkring dem. Naturens krafter kom med ens mycket närmare.
Jag tänker en stund, och försöker komma på om någon naturkatastrof skulle kunna hota mitt hem, min trygghet. Det enda kan möjligen kan tänka mig vore i så fall ett blixtnedslag. Huset ligger för högt och för långt ifrån vatten för att riskera översvämning, och risken för några värre jordbävningar eller liknande känns inte särskilt överhängande. Man har det helt enkelt oförskämt bra, när man tänker efter.
Men hur ser det ut längre fram? Kommer även Sverige att täckas av ett lager vulkanisk aska? Hur påverkar det i så fall oss? Hur blir det med fågelungarna, fiskynglen och växtligheten? Hur giftigt är det egentligen? Jag brukar inte sitta och skrämma upp mig själv, men nu dras tankarna sakta men säkert mot Tjernobylkatastrofen, med dess vidsträckta efterdyningar, både i tid och rum.
Jag har inte hjärta att säga att jag ringde för att fråga om firande av Valborg och födelsedag, men vi hann avhandla det också.
Island är fascinerande - men också oberäkneligt och skrämmande. Man kan bara ana hur dina släktingar känner det. Men hur är det - direkt giftig är väl askan inte när den fallit ner? Eller? Däremot är den väl hälsoskadlig att andas in, små partiklar i luften är ju ofta det.
Jag är inte helt säker. Men den verkar förgifta vattnet på vissa ställen på Island i alla fall. Om jag inte är helt felinformerad så innehåller askan bland annat höga halter av flour. Bra för tänderna förvisso, men inte andra delar av kroppen.
med tanke på kvällstidningsrubriker som "skräckresa" så lever vi väldigt skyddat.
Att bo och leva i aktiva vulkaners närhet ger nog en mycket vid tolerans för vad man måste lära sej stå ut med när inte allt fungerar som man önskar.
Fast jag får också en väldig lust att någon gång besöka Island,det är ett fascinerande landskap.
Nej man behöver komma närmare andras verklighet för att förstå hur bra och tryggt vi har det. På många sätt och vis.......
Då när hatten flög av Denli var det sot och aska ovanpå snön i Lappland, betydligt mera synligt än efter Tjernobyl....
Jag har läst på om det här med giftighet: svaveldioxid och fluor. Vid ett tidigare utbrott av en vulkan på Island (år 1793) blev påfrestningarna enorma på den tidens samhälle, inte bara av förgiftning utan även av missväxt. Idag klarar vi det bättre, men det kan bli svårt ändå. Om du vill skriva mer om vad som händer på Island framöver kommer jag gärna att läsa det.