Igår fick Skarjan (tror att det är en sådan) en rejäl översyn. Hela bärsystemet ersattes med ett från en gammal Sacci-säck av okänd modell. (Det såg ut som en tidig mindre förlaga till Försvarets LK100, den som fanns ett kort tag efter LK70:n)

Skarjans, och de flesta säckar från samma tidsera, har i mitt tycke ganska undermåliga bärsystem med tanke på vilka vikter ramen medger. Särskilt axelremmarna är det ju milsvid skillnad på nu och då. Nu ska det ju faktiskt sägas att de jag satte på är rätt basic de med. Gjorda med sent 90-tals teknik skulle jag tro. Fast sönder lär det aldrig gå, då det är militärstandard på det. Dvs extrem slitstyrka och hållfasthet och ganska tungt :-). Inget för den som kör UL stuket.

Själva säcken på min är gjord av nåt som påminner väldigt mycket om G1000-väv. Även detta är i klenaste laget tycker jag. Fast här vinner man ju rätt mycket vikt. Problemet var att på dagens försök- och tillpassningstur låg en viktskiva i packningen mot en av ramens skenor och skavde hål! 

Om ni aldrig gjort det innan så kan jag rekommendera att packa favvoryggan riktigt riktigt tungt och ta en sväng på närmsta elljusspår. Sådär 5 km borde egentligen räcka, även om jag gick 10. Med 36 kg ryggsäck. Tunga ryggsäckar är helt oförlåtande och bra på att kommunicera. Den berättar direkt om du inte ställt in den på riktigt. Och den berättar efter några kilometer hur just den fungerar. Känner man efter så listar man lätt ut hur tyngden fördelas i bärsystemet. Och var det belastar kroppen. Kan vara bra att veta även om man inte bär så tungt i vanliga fall. Att känna sin materiel är aldrig fel.

Det jag fascinerades mest över var hur bra ramen överförde all vikt ner i avbärarbältet. Tror aldrig jag känt det så tydligt förut. I och med detta blev det också väldigt tydligt exakt var detta skedde. Nästan all vikt belastade dessa två remmar.

Önskvärt hade varit att förska fördela denna belastning på fler fästpunkter på bältet. Visst finns en fästning mitt bak på ryggen också, men den var för lös helt enkelt och har dessutom sin fastsättning på fel ledd för att ta upp särskilt mycket vikt på önskvärt sätt. 

Väl hemma fick det bli en fästpunkt till i avbärarbältet. Visserligen på nästan samma plats men ändå. Ska fundera vidare på det där. Skulle vilja ha en rem som gick från ramens lägsta punkt snett upp till höftens yttersta punkt också. Svårt att få till men vi får väl se vad framtiden för med sig.

Lite förstärkningar på själva säcken där det skavt hål och lite nya spännen blev det också. Är på det hela taget väldigt nöjd med ryggan. Den klarar rejäl vikt på ett förträffligt sätt och så är den ju sååå retro-cool ;-).