Idag när jag kom hem på lunchen så lyste solen på vår bro för första gången i år.
Så härligt att stå och titta rakt in i solen!Nederkanten låg under berget ännu,men det mesta av soskivan var uppe.
Det vänder snabbt.
bor i Jokkmokk.
"måste" dagligen motionera i skog och mark,samt allmänt vistas ute i naturen.
Gör ofta korta turer i kommunen,både till fots och med kajak.
Har en önskan om att hinna se så mycket som möjligt av hemkommunens fjällvärld.
Stillsamt intresse:läsa,hälsofrågor.
Idag när jag kom hem på lunchen så lyste solen på vår bro för första gången i år.
Så härligt att stå och titta rakt in i solen!Nederkanten låg under berget ännu,men det mesta av soskivan var uppe.
Det vänder snabbt.
I år skulle vi gå en enkel tur,anpassad till liten hund och något bekväma människor.
Flyg till vindskyddet i Kuravagge,gå till Vaimok,över berget till Fierrovagge och sen ned till Sommarlabba och Tarraleden hem.
Tidigare var stigen upp till Kaskaivo klassad som dagsutflykt från Kvikkjokk.och -ja en gång för länge sen gick jag och min pappa upp där,dagsutflykt helt klart.
För ca 8-10 år sen var jag upp,skitjobbigt minst sagt,då mängder av träd fallit över stigen,då sov jag över,kom hem varm och trött.
På eftermiddagens hundrunda följde även min son med,första gången i höst.
När vi gick i solens sista strålar längs en ås omgiven av vatten sa han "en björn";något 10tal meter framför oss kom en riktigt mörk liten björn,vek ned mot vattnet;och min lilla cavalier Pixi gick efter.
Hade precis samma känsla idag. Fick solen i ögonen (bländad) när jag körde hem från jobbet.
Tänk, snart (nåja rätt snart) är det vår igen ;)
Se upp nu Britt! Nästa inlägg är nummer 100.
(Fick du ågren nu?) ;-)
Ja, nu börjar morgonhimlen vara lite ljusare på väg till jobbet och kommer jag iväg hemåt vid halv fem har det inte hunnit bli helt mörkt. Skönt!
nästan hundra,har jag redan haft sån skrivklåda,tackar för upplysningen.Då får jag tänka till lite till nästa gång!