Bloggar > britts blogg > En liten björn

britts blogg

vandring,paddling och annat friluftsliv

En liten björn

På eftermiddagens hundrunda följde även min son med,första gången i höst.

När vi gick i solens sista strålar längs en ås omgiven av vatten sa han "en björn";något 10tal meter framför oss kom en riktigt mörk liten björn,vek ned mot vattnet;och min lilla cavalier Pixi gick efter.

Jag fick ropa fast henne,draghunden Irish stannade till vid oss.

Lite hann jag ändå se av den när den lurvade iväg;Paul sa den kom lite i vår rikning innan den stannade och kikade på oss bakom några träd.

Vi vände tillbaka och lät björnen vara ifred;det är så mycket vatten både i älven och i omgivande lågland,så den kanske hade både hört och kännt oss men inte rikgit ville simma över för att komma till säkrare marker.

Sen fick Pixi gå i koppel resten av rundan,Irish släppte jag lös när vi kommit ifrån åsen .

Riktigt rolig eftermiddag!

Sonens första björnmöte;och på så nära håll.Väl vald dag för att ta en skogspromenad.

Inlagt 2011-10-12 21:05 | Läst 8438 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2011-10-12 21:20   BrittMarie
Så spännande! Antar att pulsen höjdes en aning, det skulle den gjort på mej, tror jag. Björn är det enda vilda djuret jag känner mej lite rädd för, men skulle gärna vilja få se en på riktigt.
 
Svar 2011-10-12 21:29   brigas
Känner ingen som helst rädsla,trots närheten,mest stör det mej att min lilla vovve inte har tillbörlig respekt.
Hade inte Paul sag "nu går vi åt andra hållet" hade jag förmodligen försökt fortsätta kolla vart den tog vägen;(så jag har nog inte heller tillbörlig respekt".
Detta är ju det område vi närmast dagligen går och springer i.Har aldrig sett nåt mer än fåglar och en gång några renar,en gång i vår ett fotavtryck av en björn,men inget mer .
Tror denna lilla nalle bara var påväg nån annanstans.
Känns nog annorlunda om det vore en stor gammal hona...
 
2011-10-12 22:48   Thomas Traneving
Vad häftigt med björnmöte!
/H
 
2011-10-13 18:56   äventyrssugen
Det gäller att ha lite tur här i livet. Grattis.
 
2011-10-14 07:18   Håkan Friberg
Grattis! Jag har inte ens lyckats få ett vildsvin, trots att de är så vanliga här nere.
 
Svar 2011-10-14 12:47   brigas
Vildsvinen är väl lite värre att komma för nära,de lär ju kunna vara riktigt vresiga.
 
2011-10-14 12:23   thegedd
Grattis ! "Känner ingen som helst rädsla,trots närheten" Detta tycker jag låter tufft. Tänker du aldrig "tänk om" ? Jag menar, det har ju hänt tragiska incidenter.
 
Svar 2011-10-14 12:46   brigas
Jag kanske är naiv,men en som mött många björnar genom åren har sagt att han aldrig heller kännt nåt obehag av att tom tälta där han sett dem.De flesta nallar vill ju undvika oss,liksom denna som sen spanade på oss bakom nå träd.
Mellan hona och ungar vore en annan sak,men även där vore det troligaste att hon skulle göra att skenanfall och (kanske bokstavligen) skrämma skiten ur en.
Lilla vovven men sin nyfikenhet känns mer riskabelt,även om de nog inte skulle göra henne nåt i första taget heller.
Att bli skadad när man själv inte skadat björnen är ju väldigt sällsynt,jag är nog mer rädd för en ilsken älg i brunsstid,eller om det var vanligt med vildsvin där jag var
 
2011-10-15 22:12   fowwe
Grattis till björmötet! Roligt att läsa om. Jag är heller inte orolig för björnmöten och skulle önska att det var fler björnar där jag går i fjällen. Vildsvin tar jag också med ro. Men om man har en hund med sig som blir uppjagad och rädd vid djurmöte kan ju också björnen (eller svinet) bli störd och göra oöverlagda saker. Men din Pixi är väl inte så skrämmande? ;-)
 
Svar 2011-10-16 07:54   brigas
Pixi är ju inte så skrämmande,men "uppblåst",knappast bra i längden att bete sej som hon.Kanske ligger det i rasen,vår förra hund stod en knapp meter under mulen/invid en allt surare älgko som både lyft sin klöv och lagt öronen bakåt.
Förresten;björnen var nog inte så liten ändå;eller så växer den var gång den är på tal.
Men sonen min väger väl ca 90kg,och om han står på alla fyra så var nallen betydligt mer omfångsrik;större än en shetlandsponny,kanske hög som ett gotlandsruss i alla fall.Så vi får nog kalla björnen en fullvuxen skandinavisk björn,påtagligt mindre än grizzly men betydligt större än svartbjörn,den svenska björn jag såg förra året var dock betydligt större.
Det är gott om björnar i de svenska fjällen också,men det är ju sällan man har förmånen att få se dem.
En del personer ser dem mer regelbundet än andra;betänkt att jag är i skogen i princip varje dag och har sett två och en halv i Sverige under alla år.Samt några från bil.
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

 

Logga in

Tips!