Vart tog midvintern vägen?

Imorgon är årets mörkaste dag,midvinternattens köld är hård.. är en dikt jag tycker mycket om.

Den var så perfekt på vårt jobbs julfest i hembygdsgården för en vecka sedan.

Då låg snön vit och djup,det var -20C och norrskenen sprakade.

Nu är det jätteisigt och kraftig vind.

Skidspår har gått att hålla åkbara samma eftermiddag som de dragits,men det är ett vågspel att ge sej ut på ett isigt skoterspår utan dobbskor.

Det blir mörkt och fult;alla vackra juldekorationer i träden lyser mer spöklika än vackra.

Vägen till Kvikkjokk spärrades igår natt av nedfallna träd och många hushåll blev både ström -och tele-lösa.

Undrar hur mina föräldrars stuga klarat sej,har nåt träd landat tvärs över taket eller?

Julen 1977 hade vi byggt den färdig och firade den mysigaste julen jag kan minnas där.

Ingen Kalle Anka,men det gick alldeles utmärkt.

Skidträning på förmiddagen i Årrenjarka.Trevlig samvaro med familjen och farmor och farfar,julmiddag,läsning,spel.

Mamma läste nog Julevangeliet högt för oss.

Tom julottan i Kvikkjokks kyrka var en trivsam upplevelse.

I år räknar jag med att julen  isig;i kontrast till de senaste åren då vinterns första riktiga snö alltid kommit på julafton:då har det vräkt ned så mycket att det inte varit skidåkning utan snöplumsning på skidor och skotta,skotta,skotta.

Jag som räknat med en kvällstur på skogsskidor i fullmånens sken i år.

Det får med största sannolikhet bli nån annan aktivitet för att runda av kvällen.

Samtidigt ska jag inte gnälla så mycket, har  ju kunnat åka så mycket skidor i år som jag inte kunnat på länge,men nu är det troligen ett tag innan det åter blir före,men det känns inte som detta är en önskvärd utveckling  av vädet.

Och värst är att jag är en av alla  de bovar på jorden som med mitt leverne  bidrar till detta ändrade klimat.

Älgsafari mm

Vi åkte iväg och letade oss en innejulgran,

Behaglig temp och vackra färger på himlen,pärlemormoln.

Vi har aldrig solsken här nere i grytan vi bor i ,men det lyser vackert rosa på begen runtomkring.

Bredvid leden strax nedan lantgården där min sambos bror bor låg en älgko med sina två fjolårskalvar.

De såg inte ut att vilja maka på sej i första taget,reste sej makligt och älgmor ställde sej mellan mej och kalvarna.

Hon såg ut som:"vad tror du ditt lilla ynk på din töntiga maskin; att jag ska flytta mej för dej".

Så småningom förflyttade de sej sakta åt sidan.

Dom är verkligen stora när man är strax bakom.Skulle inte vilja riskera en spark.

Fortsatte köra ner mot Polcirkeln och där var ytteligare två älgtjurar.

Såg dom aldrig,fullt sjå att hålla maskinen på rätt köl.Jag är och förblir en oskicklig skoterförare,men jag har kul ändå,så länge min serviceman vill hjälpa mej loss när jag riskerar att fastna.

Lös snö och ibland skråkörning och tvära gupp,knappt några som kört före oss,flera öppna bäckar ännu.

Men så vackert att se ned över Luleälven och bergen,man är rätt högt uppe ibland.

Vi hittade en fin och jämn gran under en linje(sant!) och plumsade iväg på snöskor;utan dem hade det varit ett sjå.

Så var det bara att åka hem igen.Nöjda och glada.

Nytt äventyr några tim senare:min serviceman hade hjälpligt lagat mitt pannlyse,stack ut på hundspåret som är tilltagande isigt,men ännu åkbart.

På andra varvet på milslingan började ljusstyrkan variera betydligt och det blev alltfler avbrott i lyset och rätt som det var helt mörkt.

Tur jag passerar de värsta utförslöporna och redan på första varvet konstaterat att älgarna här höll sej lugna,för det gick inte så bra att bromsa ned till stopp,så pass isigt har det redan blivit.

Sen blev det tack och lov kontakt på glappstället så jag kunde se de sista km igen,men nog verkar det bästa att ta med lilla tikkan i reserv.

Varför går helgerna så fort?

Fredag em nyss och man ska börja njuta av helgen,att vakna helt av sej själv och så är det redan söndag kväll.Upp i ottan i morgon igen.

Det underlättar att jag köpte en sån lampa som simulerar morgon och soluppgång med fågelkvitter,men det är midvinter och gryningsljuset kommer först vid åtta,lite försiktigt i horisonten,alltså ska man inte behöva vakna före det.

Nu börjar det bli glögg och pepparkakedags för mej.

Bebisbesök och besök av gumman tö

Äntligen kom tövädret inblåsande,stora sjok av snö har kraschat ned från träden,många knäckta grenar,men nu kanske träden klarar sej,ett snöväder till hade nog inte träden mäktat med.

Tyvärr blir det ju rätt fult när det töar..

Fantastiskt sparkföre för mej och gammelhunden.

Svårbemästrat skateföre när det är isigt och kanterna på skidorna är lite nötta.

Försökte åka "fort" men det går inte riktigt,men bäst att passa på om det nu blir jätteisigt eller så närmsta dagarna.

I förrgår åkte jag med pannlyse och längst bort på milspåret där älgarna håller till slocknade lyset,kabelbrott.Typiskt.

Hade världens tur,för det kom en kille med hund skejtande just då,så jag kämpade för att hänga bakom för att dra nytta av hans ljus,Tyvärr drog jycken bättre än jag åkte,ett tag i alla fall,sen fick jag "dra",så vi hade ömsesidig nytta av varandra;lyse och farthållning.

Under gårdagkvällens pepparkaksbak kom den omtalde bebisen:en liten brun cavalier-valp,med lockig päls och ett väldigt busigt humör.

Den luktar leksakshund,valp,blöt mat i öronen och är ursöt.Hon studsade hit och dit och skulle undersöka allt och blev så trött så hon inte kunde sova.

Gammelhunden var inte alltför reserverad utan nästan vänlig.

Men det är tur den vilda bebin inte bor här utan med sin matte och husse och sin vallhundskompis.

Nog lär man skaffa en hund igen,tror jag,en liten cavalier..

Så sitter man här i gryningsljuset,som knappt är nåt ljus,julmys med adventsljus och pepparkakedoft.

Ut och sno en julgran igen,kanske,när nu granarna åter kommit fram ur snön.

Här är en bild på vilda bebin.

Skymningslandet

Denna tid på året är det aldrig riktigt ljust här när det är mulet.Det är aldrig riktigt mörkt heller.

Det har vräkt ner ännu mer snö,och jag undrar hur länge grenarna på gårdens enda stora tall ska hålla om det inte blir ett riktigt töväder snart.

Men det är mysigt med all snö,juldekorationer,julfönster etc.

Åkte runt hundspåret med vovven och trots att det inte är nåt dagsljus ser man hur bra som helst,alldels tyst är det också.

Sitter och gör gruvarbetet innan det är min tur att motionera själv.Bara paraffinet på skidorna hunnit stelna lite.Det går så himla kärvt i denna snö,och jag verkar tyvärr vara hänvisad till att åka skate för det gör för ont i fötterna att göra nåt annat.

Fick utemagasinet idag och läste om några som var på Sarektur på skidor i fjol kring påsk.jag undrade hur de haft det.Det var ju ett sånt blåsväder större delen av påsken.

Då var jag inte så avis på dem,tänkte att fy sånt busväder att vara ute i,men nu såg det ju ut att ha varit fint ibland i alla fall.Och då blir jag lite sugen själv på en sån färd nån gång.Men då ska det vara finväder.

En påsk träffade vi ett gäng från Svenska Fjällklubben.På väg ned genom Tjuoltadalen.Konstant sol i nära två veckor.Ibland har man tumme med vädergudarna.

Stad och land

En sådan kontrast.

Jag som nästan alltid är hemma var fyra arbetsdagar i stan.

Stimulerande med kurser och föredrag,samt att äta stoor hotellfrukost varje morgon.

Problemet var att mumsandet fortsatte hela dagen,kursgivarna var mycket noga med rejäla avbrott för fika och lunch,jeansen blev allt obehagligare varefter dagen led.

Och detta med kläder;jag har bara fina fritidskläder,outdoor,inget "indoor" eller "street".Det blev dyrt,man måste ju smälta in,och ja-det är kul att känna sej fin och uppklädd.Ett tag,men så obekvämt.

Springa på cykelvägar längs vattenlinjen med upplysta träd,förbi skyltfönster.

Träna på fräscht gym och simma i en halvt nedsläckt varm bassäng.

Det är bra och nyttigt att se lite annat än hemmet,matbutiken,vägen till och från jobbet.Förutom tiden i skogen.

Men vad är bäst och skönast.Massor av snö och fina skidspår och lagom kallt klår det mesta.

Sitter här behagligt trött i kroppen efter att ha tagit en skejt-tur på alldeles nypistat spår,ätit lagom mycket köttsoppa och hör vovven snarka i soffan.Snart doftar det nybakt bröd också.

Man har det nog bäst hemma ändå.