Bloggar > britts blogg

britts blogg

vandring,paddling och annat friluftsliv

Fierrovagge -och lite om Sommarlabba-färjan

I år skulle vi gå en enkel tur,anpassad till liten hund och något bekväma människor.

Flyg till vindskyddet i Kuravagge,gå till Vaimok,över berget till Fierrovagge och sen ned till Sommarlabba och Tarraleden hem.

Det blev bara nästan bekvämt.Min vana trogen kan jag aldrig lära mej detta med att läsa kartan rätt.

Iväg onsdag 18/7.en strålande sommardag som lika gärna hade tillbringats ute på sjön i kajak eller båt.

Hann bjuda sonen+ jobbarkompis på morgonfika innan avfärd (de hade jobb i Kvikkjokk idag).

Alltid lika mysigt att flyga,se allt från ovan.Pixi trivs också med luftfärden.

Kuravagge var för dagen mild och vänlig.

Staika från "fel" håll.

Somrig rast i lä ovan Vaimoks östra del.

Strandpromenad vid Vaimok.

Kvällsljuset över Vaimok är vackert,den som söker ensamhet kan nog söka som stugvärd här,mannen vi träffade hade i snitt haft en besökare per dag,ingen alls de första sex dagarna.

Vi fortsatt uppför motlutet och gick öster om nån isig sjö,berget Tsäkkok skymtade i bakgrunden,så då var vi på väg åt rätt håll.

(fast ovanstående bild är mot Vaimok söderut).

Bara sten,is,och mera sten.

Är det här man utvann stenkakor till grammofoskivor månne?

Vi fann en hygglig tältplats öster om Unna Tjevrak,helt OK.Vi hade det mysigt i tältet,länge,för under natten kom ett redigt hällregn.Inte så konstigt då vi ju faktiskt befann i molnen på ca 1100 meters höjd.

Pixi hade fått en fin fleese-mantel,som lite värme+ skydd för min säck och dunjacka,där hon sov.

Lite nojig över om vi gick rätt,eller om vi svängt för mycket längs med Vaimok.

Nästa dag var det sikt när väl regnet gett sej,jodå,Lill-tjevrak till vänster,Tjevrakjauras till höger snett nedan.Raka vägen mot Fierrovagge.

Eefter denna gotterast skedde en liten malör,vi skulle inte fortsatt följa Goatnjunjesjokken,men gjorde det.

Man kan ju välja att uttrycka det som"vi ägnade ett dygn åt att utforska intill-liggande dal och se om det var en möjlig färdväg till Sommarlabba".

Vid detta lunchrastställe var det sen OK att passera jokken följande dag.

Det brantade på,borde anat att det var fel berg vi höll till höger om,och dalen med den branta väggen svängde ju bort mot nordväst.

Vit fin kvarts,lägg märke till hur brant det är ner mot jokken.

Vi hade en fin promenad längs åsen och gick sen en del på skrå ned mot spetsen där två jokkar möttes.

"nu vet jag PRECIS var vi är;mellan Goatnjunjesjokken och Skajdasjokken!

En så fin tälplats.Dock uppstod av förklarliga skäl en viss diskussion ang kartläsning och att det är jobbigt att gå brant upp tillbaka och man kanske kan vada över på nåt ställe.

Sommarlabba låg ju därnere om hörnet.

Dånet från de två jokkarna höll mej nog vaken en hel del,inte få jag dränka min hund här pga dumhet och lathet,inte får vi dränka oss själva heller,men jag hade sett ett ställe där vattnet var lugnare,i alla fall ovanifrån.

Vi provade nästa morgon,men det var alltför djupt och strömt.Till midjan på mej,då vände jag.

"det man inte har i huvet får man ha i benen",bara knalla uppåt igen.Fast det var ju fint.

fin läplats för godisrast,Pixi måste alltid handmatas när vi är på tur,har hon bestämt.

Åter på rätt väg,över "get-njunjes".

Tyckte att Fierrovagge liknade halvan av Njåtsosvagge,med sjöar och branta bergkanter.

Omväxlande kav lugna platser och intensiv isande blåst.

Upp med tältet för rast.Efter rasten såg jag för första gången älgar på fjället.Tre unga älgar;Syns dåligt på bilden,men av nån anledning fixar jag inte att förstora del av bild på denna lill-dator.

I övrigt såg vi en örn,en ripa,samt renskockar.

På den nyss avtinade myren som lutade ned mot rätt väg(vuoksakjokken, fanns mängder av sniglar/snäckor.Att de finns så högt uppe.

VInden var så stark att den slet i ryggsäcken långt nedåt i dalen.

Vi tältade ovan Sommarlabba och gick nästa morgon ned till Tarra älven för att färja över.

Så härligt med grönska och alla blommor.

Pixi betade som den lilla fjällkossa hon är.

Så detta med färjan då,gå dit genom snåren var ingen match.

Men sen,hade ju sett vid tidigare passager att det är en vit rundbottnad forsbåt som låg ute på älven..

Nu låg en plåtlåda typ mjölk-kartong uppdragen en bra bit på stranden.Hojtade några gånger,sen började Håkan slite ned den till vattnet.

Jag hjälpte till och plötsligt låg fanstyget upp och ned i strömmen.Med gemensamma krafter släpade vi den över strömmen,jag tömde den med matkosan

Stugvärden hade nu kommit ut och ropade att vi skulle förankra ryggsäcken väl.

Jag och Pixi satte oss på medströmssidan av båten på mittsitsen,och så halades vi över,torra och glada.

Vid nästa utsläp inträffade samma sak,fanstyget välte.

En till person hade nu anlänt för att hjälpa till och dra,men ansåg att den gick inte att rubba när den låg vält."Vi släpade över den förra gången" sa jag.(en gubbe och en tant).

Nå,med stugvärden och Håkan som starka dragare kom den över och Håkan lyfte upp aktern på den och tömde,så kom även han över sen.

Men viket olämpligt fartyg,där ska inte nåt flatbottnat med tvär akter ligga.

Hoppas de snarast byter(skrev nu ett mail till STF ang.detta,då det ju angetts som ett sätt att komma mot FIerrovagge,inte minst ett reportage i Utemagasinet i år.)

Åh,sen ljuvliga varma prunkande Tarradalen hemåt.

Tvättade håret vid första rasten;det hade f.ö varit så kallt att man inte svettats en droppe och inte kännt nåt större behov av helkroppstvätt,räckte annars med att tvätta utvalda stinkpartier.

Vi sov vid Tarrasjön och gick sen hem nästa dag.

Staika,ingen glaciärkrympning i år.

tältutsikt,del av Tarrekaise

söndagpromenad i slottsparken vid Tarrasjön

Njunjes-djungeln.

Mat vid älven nedan Bäcken,denna gång orkade vi inte gå upp längs älven.

Får tåliga lilla färdkamrat,varför ska hon portas från stora delar av vår allra finaste fjällvärld?

Sammafattningsvis en fin tur,klarat oss helt utan regn,endast under en rast i tält och första natten.Kallt och insektfritt.

Trots ett vadförsök dömt att misslyckas gick ju allt bra,och vi fick se lite extra tack vare min erkänt dåliga kart-och terrängläsningsförmåga.

ha dragkamp med vresig eka.Gå lagom långt för att ej tröttas ut;nåja, sista dan blev det varmt och tröttande för fötter+ svullna händer.

Trots att jag var så varm fegade jag ur badet från båtbryggan denna gång.

Kuriosa;i väntan på båten sa damen som gjort sin stugvärdsperiod  i Njunjes att hennes första kontakt med fjällvärlden här var via en dagsexkursion med en biologolärare från Jokkmokk,kände jag möjligen til Al Jonsson....salig farsan min...

Postat 2012-07-23 14:03 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Kaskaivo övergivet utflyktsmål?

Tidigare var stigen upp till Kaskaivo klassad som dagsutflykt från Kvikkjokk.och -ja en gång för länge sen gick jag och min pappa upp där,dagsutflykt helt klart.

För ca 8-10 år sen var jag upp,skitjobbigt minst sagt,då mängder av träd fallit över stigen,då sov jag över,kom hem varm och trött.

Nu gick vi upp igen,jag Håkan och lilla Pixi.Med tält för att övernatta naturligvis,åldern har tagit ut sin rätt som det heter,sen är det ju dessutom mysigt att tälta,eller???

Blåsigt men soligtl.Invid Vallebäcken,hängbron har någon lämnat resterna av en "snilleblixt":

En barnskrinda,passar nog att dra runt leksaksnallar på gården med.Vart hade skrind-dragaren tänkt bege sej?

Dit upp ska vi!

Längs ravinen och dess snåriga trollskog.

Förgätmigej-blommor,kabbelekor,etc.

Terrängen är frodig,med gammelskog,gran,tall,mycket är nedfallet och gör vägen svår att hitta och defintivt svårforscerad,rena hinderbanan ibland.

Canyon man delvis följer är riktigt häftig.

Det blåste såpass hårt att vi inte alls var säkra på att det skulle gå att komma upp på toppen på kvällen.

Satte upp tältet i björkskogen.

Uppe på fjällheden var det väl markerat med stenar.

I bakgrunden den mer bekanta leden över Prinskullen mot Vallevagge.

Saitaris,Pårtemassivet

Snöfälten var hårda,stegjärn hade gjort det säkrare,man rutschade lätt.

Cavalier King Charles på toppröse,Pixi poserade motvilligt i blåsten.

Sikt hela vägen tillbaka till Kvikkjokk och vårt stugområde.pyramidskuggan av berget syns också.

Vy mot andra delar av Tarrekaise-massivet,där kom vi förra sommaren.

Stupkanten såg väldigt sprickig och osäker ut,hissnade att se ner.

För några år sen störtade ett större antal renar ut över kanten,troligen drivna av lodjur.

Hemväg.långa skuggor

Råkall natt i tältet följt av solig morgon.

Strong liten hund vilar sej.

Lappljung

Nån slags ticka(?) på murken granstubbe

Frukost åt vi invid ravinen.

Och så sista biten på ronningen till båten.

En fin tur till ett av Kvikkjokks blickfång.Synd leden fått förfalla.den är numera borttagen från STF:s dagsutflyktslista.Kunde rustas med en smärre insats med motorsåg och märkning.

Postat 2012-07-04 22:00 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

 

Logga in