Tomrum

Att en sån liten hund kan lämna ett så stort tomrum efter sej.

Hädanefter får vi klara oss utan vår älskade lilla hund,och det ska ju också gå,men idag känns det tungt.

Hon har varit med på de mest skilda platser,snö,värme,kyla,på berg, i sand och vatten,utflykts och motionskompis till fots,på skidor,simmandes.

Slöa i soffan,tigga godis.

Varit med i över 14 år,men idag tog det slut.

Många,många tårar,mycket prat om allt hon varit med om,tittat på alla otaliga bilder hon är med på.

Den som säger " bara en hund vet inte vad de pratar om.

Sista vinterhelgen?

Vilken härligt vintrig tid det varit,med skarföre och kallsnö.

Helgen tillbringades i Kvikkjokk,på skotertur och med en del skidåkning.

Stugmys på morgnarna med fågelunderhållning utanför.

Tills ekorren dök upp och glufsade frön timme ut och timme in så fåglarna knappt vågade fram,inte gick det att skrämma iväg den heller!

Helt orädd är den.

Passade på att köra vår "högfjällstur" genom Tarradalen och vända tillbaka innan Staika och köra över fjället hem.Vintrigt hårt underlag så snart man kommit upp ur Tarradalen mot Staika.

 Vi hade fint väder på färden över fjället bakom Vuoka och mot Sjellapuolta.

Annalkande blåst och vitt busväder.

Vi stannade och kokade kaffe i en vindskyddad grubba,

Det började snöa,tillslut var det helt vitt och faktist rätt svårt att se var spåret tillbaka till Kungsleden gick,nästan lite färd i blindo.

Väl hemma blev det att skejta runt på sjön,hård men lite guppig skare.

Gammelhunden fick också vara med,ett tag sprang hon med mej också.

På lördag skulle vi skjutsa upp mamma och en väninna till Pårtestugan för att hälsa på stugvärden.

"Lådtransport",efter att ha fikat med dem fortsatte vi in i Rittakskogen.Det är så himla fint där!

Grillade korv och solade oss på en torrbacke.

Kvällens skejt var inte så fin,tills jag kom ned på skoterleden,där var det som socker,vilket glid!Synd jag inte for ut lite tidigare,det började skymma innan jag var tillbaka.

Söndag var det rätt blåsigt redan på morgonen,åkte ut på skidor längs skoterlederna och upp på Kungsleden,på tillbakavägen kom det riktigt blåsvädret igång.

Fick kämpa för att komma framåt i motvinden och sedan blåste jag tillbaka över sjön,snabbare och snabbare gick det.

Att sen ge sej ut med skoter för att hämta tillbaka mamma och väninnan;trots att det nog var blå himmel blev det totalt vitt över Tatasjöarna.

Väl framme i Pårte ville damerna inte alls bli räddade;de hade ju proviant för hel veckan om så behövdes,men det var ju avtalat att vi skulle hämta dem,så med dem sittandes med ryggen mot vinden och nedbäddade i renskinn körde vi hemåt.

På Tatasjön mötte vi ett större gäng skidåkare,det gled  väldigt lätt framåt!

Har nog aldrig hittills varit med om värre fjällbusväder,och då höll vi oss i skogslandet,hur skulle det ha varit på kalfjället!

I början av veckan har vi kunnat skejta på kanterna av Pärlälven,men nu har vårvärmen slagit till ordentligt.

Skejta på skaren

Efter varmvädret blev det riktigt kallt inatt,ned mot -14.

Vi åkte ut till Pärlälven efter jobbet.

Jättefin skare längs älven som börjar spricka upp,solen värmde skönt.

Det är som att åka i en jättelång skateboard-bowl,isen och snön  är ett par meter tjock mot vattnet,och bäst är att åka så nära kanterna som möjligt utan att det blir riskigt.

Åkte ända ner förbi Pärlforsarna till Purkijaur.Hoppas det håller till nästa vecka;väderrapporten förutspår fortsatt kyla på nätterna.

Häxpedition sova i tält

Fint skidföre på rätt orörda skidspår på Påskafton,en fördel med att det är lite folk kvar i byn.

Skoterutflykt i finvädret med Håkan som i alla fall var ledig under dagen.

Vi åkte efter Karatsleden till sjön Laddon,strålande sol och bra skoterföre.

Igår efter att ha åkt skidor själv innan det blev alltför sugigt samt försökt muta gammelhunden med sin dagliga skidrunda (hjälpte inte,hon vill följa med sen också) for jag upp till Kvikkjokk,denna gång alldeles torr väg utom på fåtal ställen.

Draghunden blev naturligvis jätteglad och studsade runt;vi åkte över sjön och kollade underlaget på spåret jag tänkte ta,ochh så en sväng på Autobahn längs Tarraälven ända dit där våren nu brytit upp älven.

Äta med mor och syster och så på med ryggsäcken ock skejta iväg upp längs södra Kungsleden.

Rätt svårt med balansen med en säck på ryggen,lätt få bakvikt.

Och sen inte bli svettig medan jag åkte,,,det lutar ganska bra uppför.

Jag har inte tältat på snö sedan tiden när jag följde med pappa på Fjälldraget i början av 80-talet,och på nån tur med honom och syrran genom Tjuolta och ned Tarradalen.

Haft det i tankarna senaste två påskarna,men det har inte blivit av.

Nu var det ju så fint väder och milt.

Upp så jag fick utsikt mot Tarradalen.Nära leden men lite avskilt ändå.

Åkte försiktigt i den orörda snön;och for ner på knä,vilket är lite komplicerat när man har skejtskidor med dubbelklick,när sen inte min 155cm stavar tog i backen blev det väl tjorvigt.

Kom upp och tog mej fram till den tänkta lägerpaltsen.

Trampa,trampa,stampa,stampa och sen banka och platta till med spaden.Det höll,men lite osäkert när jag visste hur långt ned det var.Trampade ju igenom nåt steg,hade jag tappat ner nåt i det hade jag knappast fått tag i det igen.

Kvällens pist-bultare körde förbi;kändes lite pinsamt om han skulle se att det var jag och inte nån turist på långfärd.

Fin utsikt och mysigt värre:

Kvällen program var lite enahanda,men vackert.

Stångde av till förmån för en kopp te och en macka,det var skönt att krypa till sängs.Lugnt och tyst,väldigt bekvämt,inte alls kallt.

Fåniga sängkompisar;gasburk,vattenflaska och pjäxor,men de blir så frusna annars.

Det blåste halvmycket under natten,men det kändes inte som att jag behövde stänga vädringsöppningar och innertält förrän framåt morgonen.Ingen kondensbildning alls.

Ska nog tälta på vårvintern fler gånger framöver.

Tog mej nu fram över orörd snö på nån slags skare,men stod alldeles still med jämnvikt på båda skidor till jag nådde leden.

Leden var mycket glatt men inte genomisig.

Bromsade både med skidor och på gammaldags manèr med stavarna, ibland gick jag.

Sen blev det mjukare nere i skogen.

Vår mysigaste skogsfikaplats bredvid leden i gammelskogen.Ingen har suttit här sen vi var här för ett par veckor sen.

Ja,efter fortsatt frukost i stugan blev det hundtur igen,men det var väldigt brytigt även på lederna och mycket vatten under snön.

Snöbad svalkar!

Hoppas föret blir bättre till helgen,men det blev vår så snabbt att man knappt hinner med.

Såg de första sångsvanarna när jag åkte hemåt.

Väl hemma blev gammelhunden nöjd med en tur på Skabramsjön längs landningbanan  i vattenklafs.Men hon gillar INTE att jag far bort utan henne.

Häxan flänger hit och dit i påsk

Jokkmokk under påsk-det är en ödslig plats.

Att inte ha nån stuga att dra till,eller måsta jobba-det är att sitta med Svarte Petter i hand.

Nå,som alltid är vädret gärna mulet,disigt,snöigt,vått.Eller helt okey.

Skärtorsdag kunde man åka på riktigt fina och helt orörda nydragna skidspår.

Aldeles tyst och lugnt,inga som buskörde skoter här,de gjorde dom  på annan plats.

Lite ägg-baserad kvällsfika åt de yngre som sedan drog iväg åt olika håll:fjällnära stuga respektive kuststad söderöver.

Vädertjänsten lovade uppsprickande molntäcke framåt dagen på fredag.

Mycket riktigt ljusnade det allteftersom jag närmade mej Kvikkjokk på förmiddagen.

Gropigt,skakigt,spårigt och slask efter all snö som fallit de senaste dygnen.

Vägsidan uppåt var väldigt uppkörd,vägen nedåt knappt körd alls.En hel del såg ut att ha provat om det gick bättre att köra i diket än uppe på vägen.

Massor av bilar med släp överallt där man kan parkera;här är alllt folk.

Lilla ryggsäcken packad med ombyte och thermosfika,hämtade draghunden i stugan och for iväg mot Tjuolta-dalen.

Ingen diskret avfärd;hopp och glada skall.

Riktigt bra skoterspår som gick att skejta på upp längs älven mot Änok.

Fota när jycken springer är inte så lätt.

Till förtret för de allra flesta är det skoterförbud sedan några år en bit upp i Änok och i Tjuoltadalen,förr åkte vi ofta dit,både med skidor,hund och skoter.

Nu får man förlita sej på att folk varit där på tjänsteförrättning.

Visst finns det spår,men två dm allt våtare nysnö ovanpå grundspåret gjorde färden till ett riktigt kraftprov på hundens förmåga att släpa kärring.

Endast ett skidspår någon gjort att följa;det vek av mot Ruotevare och kanske sen mot Njåtsosvagge.

Skejta gick inte alls,bara staka.

Änok är en helt underbar gammal tallskog,brukar vara mycket djurspår här.

Nu träffade vi bara på ripor,en del harspår;och spår efter en vårpigg björn såg det ut att vara.

Den hade lufsat före på spåret,dock ej färskt;då hade nog varken jag eller hunden varit så pigga på att fortsätta.

Det gled ju absolut ingenting och vi hade definitivt aldrig kunnat skynda oss tillbaka från ett olämpligt möte.

Upp mot själva dalen;tyngre och tyngre.

Passerade en alldeles vattendränkt liten sjö,inte så högt upp som vi brukade ha vårt läger förr,men det var så varmt och skönt.Klafsade oss över den och stannade för att fika.

Satt under en av de stora tallarna som växer innan det mest blir fjällbjörkar.

Mittemot Valleberget.

Inte så fint väder längre,och djup sugsnö av värsta sort.

Hoppades att nåt gäng skoterförare trotsat förbudet och åkt uppåt,men de hade alla laglydigt hållt sej nere i Änok,lite lättare gick det att åka då vi kom på skoterspår,men eftersom de kommit från älven och jag inte visste om det kommit upp nå mycket vatten där så höll vi oss på skidspåret på land.

Alltså,det gick så tungt att jag fick åka "klassiskt" med skateutrustning,ingen lätt sak med dubbelklick som håller foten kvar på skidan.

Rena lättnaden att åter komma ner på älven sen,jämförelsevis jättelätt att ta sej fram där,andra skulle nog kalla även det jättesugigt.

Imponerad av jycken som orkade släpa mej hela vägen och tom galoppera igen på hemvägen.

Det blev en riktigt solig kväll;jag och syrran åkte skoter upp mot Vuoka;underbart vackert,ville bara fortsätta längre och längre bort.

Här var det riktigt bra vinterföre.

Tillbakaresan till Jokkmokk skedde sen mestadels med vänstertrafik;när man inte har hög bil med fyrhjulsdrift gick det knappt att köra på vägbanan nedåt.Så mycket slaskig snömodd och vallar var det.