Bloggar > BeesBlog > Axel Hamberg – Hotell Säkokjokk ...

BeesBlog

Sarek

Axel Hamberg – Hotell Säkokjokk och gränsdragningen av Sareks nationalpark

I blogginlägget ”Axel Hamberg och Sähkokjåhkå” kommenterade Bengt Noläng (Örnsätran) att han hade GPS-koordinaterna för Hotell Säkokjokk. Nu har Bengt publicerat ”I Sarek 50 år efter första gången” och där finns koordinaterna. Tack Bengt för dessa ovärderliga uppgifter och tack för att jag får använda ditt foto från hur det ser ut idag.

Varför är det intressant att veta var Hotellet låg? Jag hoppas att jag kan ge en liten inblick i vilken tid Axel Hamberg verkade i. Mycket stod på spel i början av 1900-talet, en expansionspolitik som kanske saknar motstycke. Då stod ekonomiska intressen i form av gruvbrytning och vattenkraftsutbyggnad mot ambitionerna att bevara fjällvärlden orörd. Ett sätt att ta hänsyn till och försöka skydda fjällvärlden var att bilda nationalparker. Trots att Stora Sjöfallets nationalpark bildades hindrade det inte de stora ingreppen som vi ju ser effekterna av idag. Axel Hamberg hade en avgörande betydelse för bildandet av Sareks nationalpark. Det finns mycket att skriva om när det handlar om helhetsbilden av dessa intressekonflikter men det återkommer jag till lite senare. Här kommer jag bara att försöka förklara ”felritningen” som jag har beskrivit i de föregående bloggarna och varför detta misstag kan förstås när det ses i det stora sammanhanget – gränsdragningen av Sareks nationalpark. Och varför det är intressant att veta var Hotellet låg.

Var låg Hotellet?

Om jag utgår från Bengt Nolängs GPS-koordinater låg hotellet här:

I de tidigare bloggarna beskrev jag att Axel Hambergs karta från 1922 inte var korrekt

Utgår vi från den korrekta fjällkartan skulle den blå markeringen heta Sähkokjåhkå och den gröna Máderjåhkå (slarvigt utritat).

Zoomar vi in i topografiska kartan i ser vi att det bara är 700 meter från hotellet till bifurkationen med Máderjåhkå.

 

Men hur såg det ut för Axel Hamberg? Till att börja med, var låg hotellet om vi utgår från Hambergs foto? När jag skrev om felritningen tidigare hade Axel Hambergs eget foto en avgörande betydelse. Det var riktigt knepigt att hitta det. Jag gick igenom alla hans foton som finns på ALVIN. Så hittade jag fotot ”Slätten”. Om du laddar ner fotot så visar det sig att det har mycket hög kvalitet vad gäller upplösning.

Det är förstås inte möjligt att placera ut Hotellet exakt i fotot. Med Bengts koordinater ser ortofotot i ”Kartsök och ortnamn” ut så här:

Och i Hambergs foto skulle den nedre röda punkten markera Hotellet, den övre högra Máderjåhkå och den övre vänstra Sähkokjåhkå.

Här framträder Máderjåhkå minst lika tydligt som Sähkokjåhkå.

Hotell Säkokjokk

Hotellet byggdes 1902. Håkan Hultberg har beskrivit hur det gick till. Axel Hamberg beskriver byggandet i sin dagbok 1902 s 13:

Den 29 Juni. Karlar och renar hämtare bräder af alla de våren 1901 vid Tatasjön och i björkskogen kvarlemnade lådorna och fraktade dem till tältstället. De skulle användas till uppförande af ett litet hus vid Säkkokjock.)

Foto: Axel Hamberg

Texten till fotot: ”Den första mycket enkla hyddan byggs. Säkok 2 juli 1902”

Så här ser det ut idag:

Foto Bengt Noläng.

Denna hydda var en central plats för Axel Hamberg i ett decennium innan Pårekhyddan byggdes. 1902 var också ett speciellt år. Jag citerade Kennert Torelgård i ett tidigare inlägg:

"De fotogrammetriska upptagningarna i Sarek var i huvudsak avslutade 1902.”

Felritningen är då svår att förstå. Inget talar för att Axel Hamberg var ”slarvig” med hans krav fotogrammetrisk precision. Speciellt inte i ett område som han borde vara särskilt bekant med.

Gränsdragningen av Sareks nationalpark

Som jag antydde tidigare var det mycket som stod på spel när det gällde intressemotsättningarna. 1890 gavs generalstabskartan ut över området med en än mer märklig felritning. Något som Hans Fowelin skrev om i vår Njoatsosvággeblogg. Ett fel som fanns kvar i 1961 års fjällkarta som hade generalstabskartan som grund. Då hette det ”Matirjokk”:

Redan 1901 samtalade Hamberg med Pirkit Amma:

”Pirkit Amma påstår (31 juli 1901) att namnet Matirjokk är orätt. Den bäck som kommer från Tjäuranjåske heter Säkkokjock. Matirjock är mindre bäck som upprinner från snöfläckarne strax söder om Säkkokapparaten. Der en knabb med särskildt namn Matirvaratj; äfven tjärn Matirjauratj.”

 Det är omöjligt att veta om Pirkit Amma bara refererade till småbäckarna från Sähkok eller om han också inkluderade bifurkationen. När gränsdragningen fastställdes 1910 står att läsa:

”Från Tarreluopal går gränsen mot öster och följer först en liten bäck, som kommer från norra sidan af det fjäll, som åt öster begränsar sistnämnda plats, och fortsätter sedan utefter Låptåvakjaures vattendrag, till midt för sänkan söder om Kåbrek, där den går mot öster, följande en bäck, som utfaller i Njåtsosjokk. Gränsen följer sedan detta vattendrag utför dess lopp, till dess att det mottager tillflödet Säkokjokk (Matirjokk), därifrån uppför sistnämnda vattendrag, till dess detta gör en tvärkrök mot norr. Där lämnar gränslinjen Säkokjokk och fortsätter rakt mot öster öfver Påreksjöarna.”

Gränsdragningen är en skrivelse till domänstyrelsen från miljö- och energidepartementet. Uppdraget att föreslå gränserna gick till ”intendenten vid naturhistoriska riksmuseum, profesorn A.J.E. Lönnberg”. Lönnberg överlämnade förslaget 1 november 1909. Men varifrån kom benämningen ”Säkokjokk (Matirjokk)”? Hade utgångspunkten varit Generalstabskartan så fanns inte Säkokjokk, bara Matirjokk.

Einar Lönnberg var med och grundade Naturskyddsföreningen. Han skrev om gränsdragningen i Naturskyddsföreningens årsskrift 1910. Där beskrivs gränsdragningen och:

Kan det ha varit så att Axel Hamberg i kommunikation med Einar Lönnberg korrigerade felritningen i generalstabskartan så att Matirjokk benämndes Säkokjokk precis som i Axel Hambergs egen karta från 1922? Men då återstod ett problem. Eftersom generalstabskartan bara angav Matirjokk kunde det uppstå tveksamheter när det gällde var gränsen till Sareks nationalpark gick. Lösningen blev benämningen ”Säkokjokk (Matirjokk)”.

En tydlig angivelse stod kvar - ”tvärkröken” oavsett om den kallades Säkokjokk eller Matirjokk. Den är utritad i såväl generalstabskartan som i Axel Hambergs karta och är geografiskt säkrad. Det blir den här ”tvärkröken” som får en avgörande betydelse oavsett om den ska heta Säkokjokk eller Matirjokk. Här definierar ”felritningen” nationalparksgränsen även om nu Matirjokk inte anges av Hamberg. Jag tror inte att Axel Hamberg var slarvig, inget talar för att han hade sådana brister med hans krav på fotogrammetrisk precision. Den karta han publicerade borde ha varit viktig för honom. Viktig också för att överensstämma med nationalparksgränsen och benämningen Säkokjokk (Matirjokk) även om det var en felritning. Hade Axel Hamberg angett Máderjåhkå och Sähkokjåhkå i sin egen karta korrekt skulle den inte avbilda gränsdragningen 1910.

Gränsdragningen 1910 följde det röda strecket och det gröna strecket hur nationalparksgränsen ser ut idag efter utvidgningen 1964.

Topografiska kartan 1969 och namngivningen av Sähkokjåhkå

När den nya topografiska kartan gavs ut över Sarek 1969 fick vi den korrekta återgivningen av fjällandskapet. Men var den korrekt?

Det här var första gången Sähkokjåhkå angavs i en statlig officiell karta från Lantmäteriet. Om denna benämning hade varit korrekt så skulle Hambergs Hotell ha hetat Hotell Materjåkkå. När Axel Hamberg skriver om kartläggningen – är han väl medveten om problemen med de ”topografiska namnen”. Han skriver:

Men Pirkit Amma korrigerade Hamberg 1901. Var det därför Hotellet fick sitt namn? Och var det därför som gränsdragningen beskrevs som ”Säkokjokk (Matirjokk)”? Sedan tog det många, många år innan vi fick vår fjällkarta med Sähkokjåhkå korrekt återgiven med den ”genuint” samiska benämningen. Jag har kontaktat Lantmäteriets Ortnamnsenhet för att få hjälp med i vilken edition av topografiska kartan som Sähkokjåhkå angavs korrekt. De har dock långa handläggningstider så jag återkommer i en kommentar när jag har fått besked.

Med detta har jag försökt ge en bakgrund till varför ”felritningen” fick finnas kvar för Axel Hamberg. Men hur många idag är medvetna om att Máderjåhkå är en gräns till Sareks nationalpark? Då handlar det om det bortglömda nedre Njoatsovágge och Tjuoldavágge som inte kom att ingå i nationalparken. Där finns också en historisk förklaring som jag kommer att återkomma till.

Inlagt 2019-08-29 17:10 | Läst 1885 ggr. | Permalink
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2019-09-02 00:38   Bertilianius
Hej igen.
Råkade radera din länk till bild av farfar med gevär när jag skulle svara. Så jag svarar här med en kommentar, och vill då passa på att ge en eloge för all rescherts du gjort vad gäller "Hotellet" med dess betydelse och läge.
Har en fråga:
Har du varit uppe vid Unna hjerta?
Tror du att sjöarna fanns däruppe vid 1903, eller kan de möjligen ha bildats senare?
? På Hambergs karta från 1922 finns ingen sjö utritad vid "Unna Jerta".
Och har du hört talas om ngn STF stuga som fanns där vid den tiden?
Blev till två frågor..
Ps. Jo, farfar hade ofta geväret med sig! Hade lärt sig att stoppa upp fåglar.
Med hälsning, Bertil.
 
Svar 2019-09-02 11:15   Bandersson
Tack för elogen.

Jag har inte varit uppe på Unna Jierttá utan bara gått mellan Stuor Jierttá och Unna Jierttá. Men sjöarna du frågar efter fanns på Hambergs tid precis som idag. Du hittar ett foto som Hamberg tog här - https://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/download/alvin-record:57833/ATTACHMENT-0001.tiff

Fotot heter ”Kalakjaure, Unna Järta, Järtatjåkko från Kalak”. Där ser du de flesta av småsjöarna. Hambergs karta över Sarekfjälltrakten skulle bara ge en grov överblick så där finns bara Kalakjaure inritad.

När det gäller STF:s stuga hittar jag bara en ledtråd. I STF:s årsskrift 1900 beskriver Louis Améen rekognoseringen av den blivande Kungsleden på uppdrag av Svenska Turistföreningen http://runeberg.org/stf/1900/0088.html . En alldeles fascinerande beskrivning av en kungsled som aldrig blev av. Men där står att läsa:

”Det började lida mot kvällen, då vi närmade oss Unna Järta, i hvars närhet vi tänkt, att vår första hydda skulle byggas. Men att finna någon lämplig lägerplats i den orkanlika blåsten visade sig vara förenadt med stora svårigheter. Vi sökte länge och väl, men det föreföll omöjligt att finna något lä. Den kalla, bitande vinden svepte om hvarje hörn och dök ned utför hvarje fjällsida. Slutligen hade vi ingen annan råd än att uppsätta tältet bakom ett stort nedfallet klippblock, som vi tillskarfvade med en stenmur för att få något bättre vindskydd. Tältet belastades med stora stenar, men förde det oaktadt hela natten ett förfärligt oväsen och skälfde som ett oskotadt segel.”

Fotot som inleder artikeln skulle mycket väl kunna vara därifrån. Jag har dock inte hittat något om att det byggdes någon hydda där. Det finns säkert någon här på utsidan som vet mer om detta.

Lite senare i texten anges den tilltänkta platsen för hyddan lite mer noggrant.

”Fram på dagen gåfvo vi oss ut på fjället och markerade där platsen för den tilltänkta första hyddan. Denna plats är belägen på en liten kulle midt på fjällvidden, ungefär i förlängningen väster ut af Unna Järtas södra vägg samt midt i linien emellan Tatasjön och Järtatjåkko. Man har en vidsträckt, storartad utsikt öfver fjällslätten och kringliggande berg. Nedanför kullen rinner en liten bäck, kantad af vide. På kullen uppsattes ett hvit- och rödmåladt röse.”

Jag har dristat mig att gissa var denna plats skulle kunna ligga – CN 7445218 CE 622398

Hälsningar Björn
 
Svar 2019-09-02 17:47   Bertilianius
Blir inte klok på hur man besvarar en kommentar. Detta blir ett svar på min egen kommentar fast jag villl lämna kommentar på Björn Amderssons svar till min kommentar...!! Men det lyckas jag inte med..
I alla fall tackar jag Björn för alla upplysningar och bild på sjöarna vid Unna Jiertta! Tyvärr kan jag inte öppna bilden av sjöarna på min mobiltelefon här i Medelpad, jag får vänta till jag kommer till Gbg o en riktig dator i mitten av månaden.
Ber Dig att om möjligt skicka en ny adress till bilden i Hambergs arkiv där farfar har geväret med sig. Har sökt själv i arkivet men hittar inte den bilden.
Med vänlig hälsning, Bertil.
 
Svar 2019-09-02 18:24   Bandersson
Här får du länkarna. Först till din farfar och bilden du kan visa på mobilen:
http://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record%3A56717&dswid=-1991

Och här länken till den stora tiff-filen:
https://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/download/alvin-record:56717/ATTACHMENT-0001.tiff

Till sist länken till den mindre bilden på ”Kalakjaure, Unna Järta, Järtatjåkko från Kalak” som du också kan kika på från mobilen:
https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record:57833

Hälsningar Björn
 
Svar 2019-09-02 19:41   Bertilianius
Bilden av farfar med geväret är ny för mig. Mycket tacksam för dessa länkar och för övriga upplysningar om Hotellet och Unna Jiertta!
Med hälsning, Bertil.
 
2019-09-02 00:47   Bertilianius
Oj, jag råkade stava rejält fel..
Research stavas det nog!
Den var i vilket fall mkt bra!
 
2019-09-02 09:14   hansnydahl
Intressant att få ett kart-historiskt perspektiv. Sähkokjåhkå byter ju namn till Standárjåhkå efter Boareksjöarna - när kom det namnet med på kartan? Möjligen skulle Sarek då även ha omfattat området mellan Máderjåhkå och Standárjåhkå om kartan varit korrekt från början?

Vi får väl se hur det går med det nuvarande förslaget på utvidgning av Sarek då Jokkmokks kommun har avstyrkt förslaget.

Utvidgning gäller Rapadalens deltaland i sjön Laidaure med en areal på 2000 ha. Även Tjuoltadalen och anslutande fjäll på ca 20 000 ha ingår i förslaget. Kanske kommer detta att korrigera de ursprungliga misstagen.
 
Svar 2019-09-02 11:27   Bandersson
Jag tror inte att det går att säga att Sähkokjåhkå byter namn till Standárjåhkå. Det är två skilda jokkar. Standárjåhkå fanns utsatt redan 1890 på generalstabskartan. När det gäller förslaget till utvidgning av Sarek stötte det på stort motstånd och är inte längre prioriterad av Naturvårdsverket - http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6677-2.pdf?pid=15284

Hälsningar Björn
 
Svar 2019-09-02 17:29   hansnydahl
På kartan ser det ut som att Sähkokjåhkå fortsätter i Standárjåhkå, fast ett par biflöden ansluter från Boareksjöarna. Men jag har inte varit fram till "övergången" och kan inte uttala mig om vilken jokk som är huvudflöde och vilka som är biflöden. Eftersom Standárjåhkå fanns med på kartan 1890 så har frågan inte den effekt på gränsdragningen som jag först trodde.

Tack för info om nedprioriteringen av Sareks utvidgning - verkar vara likadant med Padjelantas utvidgning ner mot Sulitelma, vilket är tråkigt.
 
Svar 2019-09-02 18:55   Bandersson
Ja på kartan ser det ut som om Sähkokjåhkå fortsätter i Standárjåhkå. Tillflödena från Påreksjöarna verkar inte vara speciellt stora. Det finns en person som vi kan ställa frågan till om ”övergången” – Bent Noläng! Han följde Standárjåhkå hela vägen ner till Änok som han beskriver här - https://www.utsidan.se/cldoc/ater-till-sarek-som-pensionarer.htm

Hälsningar Björn
 
Svar 2019-09-11 15:26   Örnsätrarn
Standarjåhkå har två tillflöden, Sähkokjåhkå och det som kommer från Påreksjöarna (främst Boarekjåhkå). Dessa är ungefär lika stora enligt SMHIs vattenwebb, http://vattenwebb.smhi.se/hydronu/. Detta stämmer kvalitativt med mina egna observationer på plats. Standárjåhkå skulle alltså finnas även utan bidrag från Sähkokjåhkå men halvera sitt flöde. Om Sähkokjåhkå rann ned till Máderjåhkå skulle den senares flöde öka ca 5 ggr.

Tack Björn för att du fått mig att se att Hambergs bilder nu finns nedladdningsbara i högsta upplösningen. Jag tittade på många av dem för några år sedan och ville man då ladda ner dem kostade de 80kr/st.

Mer information om bifurkationen kanske finns att få från de bilder som Hamberg tog från Alep Várddo. Jag tittade på dem för ca 3 år sedan. Nu har jag inga länkar till dem men de går väl att söka fram.
 
Svar 2019-09-12 12:02   Bandersson
Bengt

Jag hittar inga bilder som Hamberg ska ha tagit från Alep Várddo bland hans nästan 3000 fotografier på Alvin. Då söker jag efter Aleb Varto, Hambergs stavning. Det finns ett stort panorama taget från Luleb Varto men där syns inte bifurkationen - https://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/download/alvin-record:58913/ATTACHMENT-0001.tiff

Det finns ytterligare ett foto som antagligen är taget vid samma tidpunkt som ”slätten” som jag refererade till tidigare – ” Saggat, Njåtsosjokks dalgång, Säkkok” https://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/download/alvin-record:58026/ATTACHMENT-0001.tiff

Hamberg har stått lite längre upp och lite mer åt väster men visar inte så mycket av sjösystemet som ”slätten”.

Det finns dock ett annat foto som kan vara intressant – ” Säkok och Säkokjokk från Tjeura” https://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/download/alvin-record:57107/ATTACHMENT-0001.tiff. I fotot ser vi utloppet från Tjievrajávvresjöarna och Hamberg anger Säkokjokk precis som på topografiska kartan från 1969. Jag hittar inga foton med namnet ”Matirjokk”.

Hälsningar Björn
 
Svar 2019-09-14 01:35   Örnsätrarn
Björn

Hambergs bilder 1226, 1227 och 1228 bildar ett panorama över Pårekslätten sett från Alep Várddo. Bild 1226 innehåller Sähkokjåhkås ravin och svämkägla. Länkar till bilderna är https://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/download/alvin-record:57967/ATTACHMENT-0001.tiff, https://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/download/alvin-record:57913/ATTACHMENT-0001.tiff och https://www.alvin-portal.org/alvin/attachment/download/alvin-record:57905/ATTACHMENT-0001.tiff.
Jag gjorde en databas över Hambergs fjällbilder 2015 och bestämde varifrån bilderna tagits för de flesta av dem.

Hälsningar Bengt
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar