Samtidigt visste jag att det inte kunde fortsätta länge till, inom flera äventyrsled var det som en hel bunker full av krut som väntade på att explodera. Kritiken handlade om lite av varje, bl.a. om att branchen är med och håller vissa äventyrares skarvande bakom ryggen och det var de som laddade för att lägga korten på bordet. Allmän hängning inför öppen ridå diskuterades. Flera tidigare vinnare av utmärkelsen hade sagt att de laddade för att stå och riva sina certifikat, eller vad man ska kalla dem, mitt under prisutdelningen. Kaos och katastrof var i antågande.

Så enligt min modell så är det av största betydelse att hålla sig på bra humör. Då är det lättare att hålla på nogsamheten och detaljerna, på med vantarna när jag går ut även om jag bara ska ut i en halv minut för att fixa en tältlina, och dessutom blir de där tältlinorna fixade. Så frågan är vad jag kan göra för att hålla mig på bra humör.

Jag har det bra för jag är bra på att fantisera. Jag kan krypa ner i sovsäcken och resa vart jag vill i tankarna. Nu har jag lite svårt att skriva det här då jag i höstas, när livet bråkade med mig här på hemmaplan, inte klarade att styra tankarna ens i fem minuter ibland, men i vanliga fall, när jag mår som jag ska, då är jag himla bra på det där. Så jag ligger och tänker på massa kul grejer som jag vet gör mig glad. Jag tycker mig uppleva att om man går in i det ordentligt, nästan som en slags meditation, så svarar kroppens signalsystem och hela kitet, på samma sätt som om man var där man var i tankarna. Inte lika starkt kanske, men systemet styr åt samma håll. Och det är bra, är man glad i kroppen så är det lättare att sitta och trycka i ett tält.

Ibland knorras det lite, bakom kulisserna i mejl och sånt, att jag inte ska skriva om negativa saker jag gör, att jag måste tänka lite mer på att jag är en förebild osv. Jag har funderat på det där och har bestämt mig för att förebilden får kliva lite åt sidan för att ge företräde för verkligheten. Jag har en väldigt speciell historia och jag är också lite annorlunda som människa och jag gör udda grejer så jag tänkte att det faktiskt kan vara intressant att följa mig ocensurerad.

Bank Muscat är Omans ledande bank och mitt uppdrag var att hålla en presentation som handlade om inre ledarskap och som skulle vara rejält inspirerande och sen skulle vi ut en sväng i öknen med bankens hikingklubb och där skulle jag kort berätta vem jag var, vad jag sysslar med och sen ge gruppen möjlighet att ställa frågor. Det var mitt uppdrag. Naturligtvis ingår det att vara social med de som har bjudit in en osv, men det kan ju knappast kallas arbete.