Vad ska jag ha i apotekspåsen?

sajberjohan; sa:
De flesta skador går att förebygga med förberedelse och träning. Man kan också se till att äta rätt och tvätta händerna och kokredskapen noga så slipper man div. magprblem.

Ibland undrar jag hur folk klarade sig förr utan alla dessa mediciner och sjukvårdsprylar, de arbetade hårt använde vassa verktyg och de var t.o.m. ute i skogen och uppe på fjället utan en massa sjukvårdsutrustning.

Inte konstigt att tillverkare av mediciner och div. sjukvårdsutrustning för privatpersoner blir miljonärer.

Ibland kommer man väldigt långt med ett första förband och en mobiltelefon.

I helgen gick jag förbi en gammal "tandvärkstall". Förr i tiden användes den till att bota tandvärk. Man tog helt enkelt en sticka, petade med den i den värkande tanden för att sedan sticka in stickan i ett hål i tandvärkstallens bark. Tallen skulle då absorbera den onda smärtan.

Att folk klarade sig bättre förr i tiden är nog en utbredd vanföreställning. Jag föredrar treo ;)
 
sajberjohan; sa:
De flesta skador går att förebygga med förberedelse och träning. Man kan också se till att äta rätt och tvätta händerna och kokredskapen noga så slipper man div. magprblem.

Ibland undrar jag hur folk klarade sig förr utan alla dessa mediciner och sjukvårdsprylar, de arbetade hårt använde vassa verktyg och de var t.o.m. ute i skogen och uppe på fjället utan en massa sjukvårdsutrustning.
1. Angående förberedelse och träning, så är det väl knappast någon som bär med sig sjukvårdsutrustning för att slippa förbereda sig eller träna (sjv-kitet är väl tvärtom typisk förberedelse?). Den utrustningen är med som en backup, hängslen och livrem, ifall något skulle hända. Att ha rena händer, kokredskap etc är också ett sätt att öka säkerheten, men varken det eller träning, eller åratal av vana, kan hindra förstoppning eller diarré, vilket du kan dra på dig bara genom miljö- och matombytet som uteliv innebär.

2. Våra kära förfäder hade inte tillgång till dessa magiska Cederroths blodstoppare, utan fick lita på att även större artärblödningar stannar efter ett tag. De hade en låg medellivslängd, och inte fan gav de sig upp på fjället utan mycket goda skäl.
Om vi går kortare tillbaka i tiden, då sjukvårdsmateriel fanns någorlunda tillgängligt, så får vi anta att även de människorna gjorde sina prioriteringar. Pris och vikt misstänker jag var två viktiga ingredienser i deras kalkyler.
Om vi vill se rent kulturellt på det, dvs att vi idag är "mesigare" och gärna överdriver säkerhetsaspekten, så återfinns samma sorts övertro på olika fenomen (utrustning, mannamod, offergudar) gång på gång i historien. Min farsa har alltid burit korv med sig för att han tycker att det är bra och näringsrik mat, även om näringsexperterna säkert skulle ge honom fel i detta.
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Re: Varierar

johanniska; sa:
Skavsårsplåster
Sporttape
Plåster
Kirurgtape
Blodstoppare stor och liten (multifunktion)
Sterila kompresser
Kräppad gasbinda
Elastisk binda
Tigerbalsam
Resorb
Treo
Cetrizin
Dimor
Pursennid Ex-Lax
Ibumetin
Tamponger
Nål
Rakblad
Sax
Säkerhetsnål
Hudsalva

I min övriga packning finns givetvis följande.

Fotsalva
Tvål
Mitella

Beroende på aktivitet kan jag även komplettera med.

Postafen
Ibumetinsalva
MyggA


Själv har jag en mage av stål, och behöver inte varken förstoppande eller förlösande piller. Anti-diarrépiller kan iofs vara bra, för att undvika dehydrering. Jag klarar mig på en sorts tejp (till sår, fötter, trasiga ryggsäckar) och ett slags sterilt förband. Jag har en liten sax för att kapa naglar och annat kroppsnära med. Jag har lite klorhexidin att tvätta rent med. Lite nål och tråd bär jag för alla eventualiteter. Pincett löser också en hel del småproblem, utan att skada. Tvål, förstås.

Milda värktabletter är jag tveksam till, eftersom de ofta används för så betänkliga åkommor (huvudvärk t ex.). Alvedon kan ju vara bra även vid större "ont", men då i såna doser att många skulle känna sig tveksamma att ta dem utan ordination (många lider av en delvis välgrundad pillerskräck...) Ibumetin går bort, eftersom dess inflammationsdämpande effekt är rätt modest (jämfört med "riktiga" inflammationsdämpande, typ Voltaren eller kortisontabletter). Vid en rejäl stukning, fraktur eller urledvridning kan det vara motiverat med starkare preparat mot smärta, men dessa kräver som sagt rätt kunskap och är dessutom receptbelagda.

Cetirizin kanske är bekvämt om man har kronisk nästäppa, för oss övriga fyller den väl inte så stor funktion.

Resorb byter jag mot vanligt salt och socker. Ca 2 msk socker (en kupad hand) och 1/2 tsk salt (lite) till en liter (kokat) vatten räcker bra länge som vätskeersättning.

Tigerbalsam har ingen medicinsk användning utanför korpfotbollslagens omklädningsrum. Möjligen att smörja in känsliga delar med om man har bråttom hem...

Fotsalva och hudsalva, what's the difference?

MyggA är en dålig ursäkt för myggmedel.

Mitella, tror du inte att det går att improvisera den gång den behövs? (bälte, skjorta, remmar från ryggsäck, tejp, fiskelina, ståltråd, fallna fienders senor...)

Således har jag gjort mitt val. Mycket medicinsk utrustning kräver rätt mycket kunnande för att användas rätt, och fel använd blir medicinsk utrustning i värsta fall farlig.
Om man är medicinskt kunnig däremot, så finns det en hel del man kan göra, även om det förhoppningsvis är kunskaper man slipper använda.

Sån't jag tror skulle kunna vara bra att ha i rätt händer är t ex insulinpenna (för diabeteshyperglykemi), adrenalinpenna (för allergisk chock, t ex getingstick), Bricanyl-inhalator (eller annan beta2-agonist vid akut astma), Voltaren (njur-/gallstensanfall), svalgtub vid högt andningshinder, eventuellt ett suturset + lokalbedövning för att kunna rensa och ev primärsy större sår som inte klaras med plåsterstrips, och säkert en massa annat som jag inte kommer på just nu.
 
Det är kul att min lista med sjukvårdsmateriel väckt så mycket intresse och motargument. Nästa gång kommer jag ta med en säkerhetsnål enkom. Det är väl i princip vad som lämnats okritiserat. Den kan jag även använda att fiska och punktera mina fienders cykeldäck med. Huvudvärken, sjösjukan, magproblemen, artärblödningarna, stukningarna och skavsåren botar jag med silvertape och buntband ur mitt reparationskit ;)

Och till er som faktiskt kommit med konkreta förslag på alternativ, samt goda argument. Tack för tipsen.

Over and out.
 
johanniska; sa:
Att inte ta med något som man inte behöver hemma låter korkat. Chanserna för att råka ut för något som man inte råkar ut för hemma växer väl i proportion till skillnaderna i levnadssätt och aktivitet. Jag tar aldrig sjösjuketabletter hemma, men på sjön är det jäkligt bra. Jag blir sällan uttorkad hemma, men vid en lång vandring i hett klimat är det jäkligt bra med resorb. Råkar jag ut för någon större skada så avbryter även jag, tyvärr är skalan mellan frisk/funktionsduglig och sjuk/funktionsoduglig ganska finkornig. Jag vill definitivt inte behöva avbryta eller bli onödigt sinkad av enklare skador eller sjukdom för att jag snålade på en karta med tabletter eller en rulle med elsastisk binda. Jag vill heller inte hamna i en nödsituation för att jag snålade in på sjukvårdsmaterial för något jag kunnat förutspå. Jag har tex vänner som överreagerar på getingstick. Hemma är det nära till sjukhus, men i skogen kan det lätt bli allvarligt.

Samma tanke slog mig. En fjällvandring är inte normalt utan kan vara ganska extremt vid solovandring utanför leder.

Som om en ruta tabletter tar plats och väger.

Trams!
 
crazy; sa:
johanniska; sa:
Hemma är det nära till sjukhus, men i skogen kan det lätt bli allvarligt.
Samma tanke slog mig. En fjällvandring är inte normalt utan kan vara ganska extremt vid solovandring utanför leder.
Precis, instämmer till fullo. Hemma har man alltid akuten som backup, samt diverse bekanta som är insatta i läkekonsten, men ute måste man kunna klara lite mer själv. Detta blir ännu mer tydligt ju fler man är i gruppen som går, alltså inte bara vid soloturer. Är man flera är det väl högst rimligt att någon specialintresserad utrustar sig lite extra för alla eventualiteter (som Johan N).
 
Strykarräven; sa:
sajberjohan; sa:
De flesta skador går att förebygga med förberedelse och träning. Man kan också se till att äta rätt och tvätta händerna och kokredskapen noga så slipper man div. magprblem.

Ibland undrar jag hur folk klarade sig förr utan alla dessa mediciner och sjukvårdsprylar, de arbetade hårt använde vassa verktyg och de var t.o.m. ute i skogen och uppe på fjället utan en massa sjukvårdsutrustning.
1. Angående förberedelse och träning, så är det väl knappast någon som bär med sig sjukvårdsutrustning för att slippa förbereda sig eller träna (sjv-kitet är väl tvärtom typisk förberedelse?). Den utrustningen är med som en backup, hängslen och livrem, ifall något skulle hända. Att ha rena händer, kokredskap etc är också ett sätt att öka säkerheten, men varken det eller träning, eller åratal av vana, kan hindra förstoppning eller diarré, vilket du kan dra på dig bara genom miljö- och matombytet som uteliv innebär.

2. Våra kära förfäder hade inte tillgång till dessa magiska Cederroths blodstoppare, utan fick lita på att även större artärblödningar stannar efter ett tag. De hade en låg medellivslängd, och inte fan gav de sig upp på fjället utan mycket goda skäl.
Om vi går kortare tillbaka i tiden, då sjukvårdsmateriel fanns någorlunda tillgängligt, så får vi anta att även de människorna gjorde sina prioriteringar. Pris och vikt misstänker jag var två viktiga ingredienser i deras kalkyler.
Om vi vill se rent kulturellt på det, dvs att vi idag är "mesigare" och gärna överdriver säkerhetsaspekten, så återfinns samma sorts övertro på olika fenomen (utrustning, mannamod, offergudar) gång på gång i historien. Min farsa har alltid burit korv med sig för att han tycker att det är bra och näringsrik mat, även om näringsexperterna säkert skulle ge honom fel i detta.

Måste vara jobbigt att vara utan Treo på fjället, vilket öde...
 
sajberjohan; sa:
Strykarräven; sa:
sajberjohan; sa:
De flesta skador går att förebygga med förberedelse och träning. Man kan också se till att äta rätt och tvätta händerna och kokredskapen noga så slipper man div. magprblem.

Ibland undrar jag hur folk klarade sig förr utan alla dessa mediciner och sjukvårdsprylar, de arbetade hårt använde vassa verktyg och de var t.o.m. ute i skogen och uppe på fjället utan en massa sjukvårdsutrustning.
1. Angående förberedelse och träning, så är det väl knappast någon som bär med sig sjukvårdsutrustning för att slippa förbereda sig eller träna (sjv-kitet är väl tvärtom typisk förberedelse?). Den utrustningen är med som en backup, hängslen och livrem, ifall något skulle hända. Att ha rena händer, kokredskap etc är också ett sätt att öka säkerheten, men varken det eller träning, eller åratal av vana, kan hindra förstoppning eller diarré, vilket du kan dra på dig bara genom miljö- och matombytet som uteliv innebär.

2. Våra kära förfäder hade inte tillgång till dessa magiska Cederroths blodstoppare, utan fick lita på att även större artärblödningar stannar efter ett tag. De hade en låg medellivslängd, och inte fan gav de sig upp på fjället utan mycket goda skäl.
Om vi går kortare tillbaka i tiden, då sjukvårdsmateriel fanns någorlunda tillgängligt, så får vi anta att även de människorna gjorde sina prioriteringar. Pris och vikt misstänker jag var två viktiga ingredienser i deras kalkyler.
Om vi vill se rent kulturellt på det, dvs att vi idag är "mesigare" och gärna överdriver säkerhetsaspekten, så återfinns samma sorts övertro på olika fenomen (utrustning, mannamod, offergudar) gång på gång i historien. Min farsa har alltid burit korv med sig för att han tycker att det är bra och näringsrik mat, även om näringsexperterna säkert skulle ge honom fel i detta.

Måste vara jobbigt att vara utan Treo på fjället, vilket öde...

Johan, uppenbarligen vet du inte vad du pratar om, så jag tänker inte ens bli irriterad på dig. Alla är inte lika fullkomliga som du och klarar sig utan medicin. Tyvärr drabbas jag av migränliknande anfall och när dessa sätter in så är jag inte kapabel att göra annat än att ligga på marken och andas. Du förstår säkert att detta är en dålig situation på en solovandring eller vilken utomhuskativitet som helst, speciellt om vädret är dåligt. Så, innan du kastar ur dig mer ironi, tänk efter lite eller var tyst. Tyvärr är detta något jag har svårt att både förebygga och träna bort. Jag har levt med det hela mitt liv. Så, nej, jag går ingenstans utan treo. Det finns starkare mediciner och andra behandlingssätt, men jag är glad så länge jag slipper det. Tänk efter, du har säkert själv något handikapp av något slag. Tinnitus, glasögon, plattfot, knäskada, diabetes, högt blodtryck... vad vet jag. Som aktiv inom det militära borde du veta att de mista åkommor kan få de största gubbarna på fall.
 
Om du lider av migrän, så är detta ett specal fall och inget som gemene man har. Och jag vet mycket väl vad migrän, var ihop med en tjej som hade en hiskelig migrän, men hon fann även bot på detta. Du borde skriva att du behöver dessa mediciner för dina speciella problem/handikapp. En astmatiker behöver sin astmamedicin men skriver knappast det som något som bör bäras med i ett sjukvårdskit.

Lider inte av några åkommor och har aldrig legat på sjukhus, så jag är frisk och mår bra. I min uppväxt så tog jag aldrig några huvudvärkstabletter eller andra konstigheter och kommer inte göra detta i framtiden heller.
 
sajberjohan; sa:
Lider inte av några åkommor och har aldrig legat på sjukhus, så jag är frisk och mår bra. I min uppväxt så tog jag aldrig några huvudvärkstabletter eller andra konstigheter och kommer inte göra detta i framtiden heller.
Nä, det får vi hoppas. Undrar om du kan förebygga sjukdom och handikapp genom att hålla dig medicinfri?
 
sajberjohan; sa:
Lider inte av några åkommor och har aldrig legat på sjukhus, så jag är frisk och mår bra. I min uppväxt så tog jag aldrig några huvudvärkstabletter eller andra konstigheter och kommer inte göra detta i framtiden heller.

Ett tips är att du ändå tar med dig en flaska barnalvedon nästa gång, det finns ju en hel del barnsjukdomar som man kan råka ut för även i "vuxen" ålder om man inte haft sjukdomarna som barn. Det är då vanligt med feber på en sådan nivå att man vinner på att medicinera.
 
johanniska; sa:
Jag har tex kroniska problem med slemhinnorna i bihålorna, på detta biter bara en kombination av acetylsalicylsyra och koffein, vilket utesluter både alvedon och ipren.

Hm.. jag vet inte vad dina piller innehåller, men acetylsalicylsyra och koffein låter precis som Magnecyl-koffein (http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19780512000030&DocTypeID=7&UserTypeID=2 om länken funkar) ifall du letar alternativ. Klockren! Febernedsättande OCH kaffe i ett liksom. Jag kör med den, leukoplast och nån elastisk binda typ.

I övrigt tänker jag inte klanka på din packning, det är ju bättre att ha för mycket med än för lite. :)

MVH
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips