Svenska riksdagen var uppdelad i två kammare 1909, det var bara till den ena av kammarna som män fick allmän rösträtt, den första kammaren hade vetorätt och var baserad på 40-gradiga skalan som gav de rikaste 40 röster och fattiga noll. Äkta demokratiskt inflytande fick sålunda inte svenska män förrän 1918 när den 40-gradiga skalan slopades pga risken för revolution. Så fort män fick demokratiskt inflytande över första kammaren kunde man äntligen få igenom kvinnlig rösträtt (som tidigare hade drabbats av veto vid flera tillfällen)
-
Om "Fritt Forum"
Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.
OBS!
Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.
Rättsordning?
- Trådstartare The Trooper
- Start datum
Rätt nära.
Manlig allmän rösträtt infördes i Sverige vid 1924 års val.
Dvs kravet på att man skulle genomfört värnplikten togs bort 1923 och 1924 kunde alltså både "alla" män och "alla" kvinnor rösta för första gången.
Kvinnor hade alltså 1921 fått rösta i egenskap av sitt kön, utan krav på genomförd värnplikt, medan män fick rösta i egenskap av sitt kön 1924.
Manlig allmän rösträtt infördes i Sverige vid 1924 års val.
Dvs kravet på att man skulle genomfört värnplikten togs bort 1923 och 1924 kunde alltså både "alla" män och "alla" kvinnor rösta för första gången.
Kvinnor hade alltså 1921 fått rösta i egenskap av sitt kön, utan krav på genomförd värnplikt, medan män fick rösta i egenskap av sitt kön 1924.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Fast allmän rösträtt dröjde ännu längre.
Före 1945 fick man inte rösta om man levde på "fattigvården" eller hade gjort personlig konkurs.
Fram till... nu minns jag inte exakta årtalet men kring -90, så kunde en människa omyndigförklaras, och därmed inte längre ha rösträtt.
Så allmän rösträtt (undantaget barn) har sisådär tjugo år på nacken i sverige.
Före 1945 fick man inte rösta om man levde på "fattigvården" eller hade gjort personlig konkurs.
Fram till... nu minns jag inte exakta årtalet men kring -90, så kunde en människa omyndigförklaras, och därmed inte längre ha rösträtt.
Så allmän rösträtt (undantaget barn) har sisådär tjugo år på nacken i sverige.
Jo, men en folkomröstning speglar väl folkviljan? Det var det det handlade om.
peter
En författningsdomstol är ju ingen garanti. I slutänden innebär en sådan bara att en samling jurister har möjlighet att bromsa ett lagförslag. Dessa jurister är ju i sin tur inte sprungna ur en högre makt utan politiskt tillsatta.
Om deras tolkningar av grundlagen inte passar så kan de alltså bytas ut. Eller så ignorerar regeringen deras tolkning och kör på ändå. Det tar lite längre tid att köra över grundlagar då, men det låter sig definitivt göras.
(En författningsdomstol är ju över huvud taget inte en väktare av grundlagen, utan av sin tolkning av densamma)
Grundlagen måste kunna ändras vid behov. Idag kan man ändra den med två majoritetsbeslut i Riksdagen med ett val mellan besluten. Grundlagen anses därmed skyddad mor politiska ”kupper”. Folket kan alltså välja bort ett parti som vill ändra på grundlagen.
Frågan är om detta är en säkrare metod än att en författningsdomstol kan ändra på grundlagen utan att folket fått säga sitt i form av ett val?
Val kan manipuleras på olika sätt. Istället för ja eller nej kan en tredje fråga läggas in så att svaret inte blir ja eller nej, t.ex folkomröstningen angående kärnkraften. Klar politisk manipulation - enligt min uppfattning.
Men jag tror ändå på min tes. Tror någon att vi verkligen kommer att lägga ned all kärnkraft i Sverige? Jag tror inte att den kommer att läggas ned.
Å andra sidan tror jag nog att vi kommer att behålla högertrafiken, i alla fall för långtradare.
Thomas
Frågan är om detta är en säkrare metod än att en författningsdomstol kan ändra på grundlagen utan att folket fått säga sitt i form av ett val?
Val kan manipuleras på olika sätt. Istället för ja eller nej kan en tredje fråga läggas in så att svaret inte blir ja eller nej, t.ex folkomröstningen angående kärnkraften. Klar politisk manipulation - enligt min uppfattning.
Men jag tror ändå på min tes. Tror någon att vi verkligen kommer att lägga ned all kärnkraft i Sverige? Jag tror inte att den kommer att läggas ned.
Å andra sidan tror jag nog att vi kommer att behålla högertrafiken, i alla fall för långtradare.
Thomas
