Gissa position

[majjen]

Pårte runt - 9 dagar i södra Sarek

En rundtur runt Pårtemassivet har lockat sedan Hans Fowelin beskrev den "hylla" som finns mellan Loametjåhkkå och Tjievrra å ena sidan och Njoatsosvagge å den andra. I år skulle den bli av. Igen.

www.utsidan.se

Nu har väl Majjen själv gett svaret på gåtan. Kanske din egen tur då att lägga upp en ny bild, Majjen ?!

Nå? Vad är det som syns på bilden då?

 

[kjpil]

Stuor jierta?

 

[brunobrun]

Är det Pårtetjåhkkå som sticker upp?

 

[Bandersson]

Den dolda ledtråden som jag syftade på tidigare var att namnet på fotot var ”100 Stuor Jiertta…”. Syns om du sitter vid en dator och ”svävar” med markören över fotot.

 

[majjen]

Den dolda ledtråden som jag syftade på tidigare var att namnet på fotot var ”100 Stuor Jiertta…”. Syns om du sitter vid en dator och ”svävar” med markören över fotot.

Visst är det Stuor Jiertta. Jag trodde att den blå stenen i förgrunden skulle vara en ledtråd. Det är ledmarkering på leden/stigen från Pårek över Tjievrra.

 

[kjpil]

Sauvakavelija posta gärna en ny bild du

 

[Bandersson]

I väntan på Sauvakavelija dristar jag mig att göra en liten fortsättning på ”dubbeltråden”. Jag gör en ”majjen” och hoppas att ni inte tar illa upp. Här får ni ett foto som är taget för över etthundra år sedan, ni kan säkert gissa vem som är fotografen. Det är från ett område som på många sätt ansluter till majjens blogginlägg.

 

[Braxe]

Någon av NASAs rovrar på Mars kanske?

 

[kjpil]

Är det vid observatoriet?

 

[Bandersson]

Det är nära ett observatorium (meteorograf) men inte uppe på Pårtetjåkkå.

 

[materazzi]

Det är nära ett observatorium (meteorograf) men inte uppe på Pårtetjåkkå.

En gissning. Kan det vara Sähkok? Från 1902 år dagbok beskriver Hamberg att nedflyttning av apparatur från en anläggning på Tjäura är nödvändig "Den enorma isbarkbildningen öfvertygade mig om omöjligheten af apparatens nöjaktiga funktionerande på denna höga topp. På något lägre nivå torde den dock kunna göra tjenst. Ty under det att på Tjäuratoppen allt, marken, apparaterna uppstående stenar, det branta stupet mot Tjäuraglacieren, var öfvertäckt af isbark så syntes på de något lägre knabbarne bara fläckar, uppstående stenar snöfria och branten mot glacieren snöfri."
http://www.axelhamberg.se/pdf/HambergDagbok_1902_VinterSommar.pdf , s.4. Min franska är lite rostig men om jag förstår saken rätt rörde det sig om en meteorograf som flyttades och att den hamnade någonstans på Säkkoks 1080-meterskurva. http://www.axelhamberg.se/pdf/Hamberg_Meteorographe1904.pdf .

Jag kan inte påstå att jag känner igen något på bilden. Det skulle lika gärna kunna vara på Pårteglaciärsidan där han tydligen ställde upp tre mätare av något slag. Eller så är det någon helt annanstans.

 

[Bandersson]

Mycket imponerande! Det är röset på Sähkok. En central punkt för Axel Hamberg, nära Sähkokhyddan, meteorografen på Sähkok och nära vägen upp till meteorografen på Bårdde. Ni känner säkert igen er på det obeskurna fotot här nedan. När det gäller nedflyttning handlade det om flytten av meteorografen på Bårdde från toppen till platån 150 meter längre ned. Meteorografen på Sähkok var den första ”apparat” som Hamberg byggde i början av juli 1900. Det går att läsa om detta i Ymer 1903, ss 329-330.

Meteorografen på Sähkok blev prototypen för meteorografen på Bårdde. Det var en stor triumf för Axel Hamberg att ”problemet att konstruera en under ett helt år utan tillsyn funktionerande meteorograf anses vara löst, ehuru åtskilliga vetenskapsmän såväl här som i utlandet förklarade detsamma hart när omöjligt att lösa.”. Han publicerade två artiklar om detta, dels i den du har hittat i La Nature men också en i Scientific American, december 3, 1904. Tyvärr är denna artikel inte fritt tillgänglig. Det finns ett foto på meteorografen på Sähkok från 1900.

Röset finns fortfarande kvar. Koordinaterna är CN:7444814, CE:613982